Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans årskurs 4-6 : En studie om translanguaging ur SVA-elevers perspektiv

Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar:  Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv?  Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt?  Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.

”Ge det en chans i alla fall” - Växelvis boende ur ett barnperspektiv

Samhället har utvecklats från kärnfamiljer till mer heterogent sammansatta familjer som en påverkan av de samhällsförändringar som skett under senare år. Då föräldrar likställs i vårdnadsfrågor har ett växelvis boende blivit allt mer vanligt förekommande. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur barn till separerade föräldrar ser på ett växelvis boende. Studien har genomförts med hjälp av fem kvalitativa intervjuer. Centrala aspekter av problemområdet har sedan sammanställts i temaområden. Dessa har tolkats genom systemteori, Aaron Antonovskys salutogena perspektiv, KASAM samt ur ett socialt nätverksperspektiv. Problemområdet har även jämförts med tidigare forskning för att finna likheter respektive olikheter samt nya frågeställningar. Resultatet har visat att ett växelvis boende befrämjar kontakten mellan barn och föräldrar. Förutsättningarna för ett växelvis boende har enligt ungdomarna varit, närhet mellan föräldrarna, ett gott samarbete dem emellan, samt ett eget rum. Ett växelvis boende kan vara en god medelväg för barn, i jämförelse med att förlora vardagskontakten med den ene föräldern.

Upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård : - Distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv

Abstact Introduktion: Beslut om 0-HLR kan tas av ansvarig läkare gällande patienter som inte bedöms ha förutsättningar att återfå spontan cirkulation och andningsfunktion vid ett hjärtstopp. Dessa beslut har visat sig utgöra grund för oenighet och osäkerhet hos vårdpersonal, anhöriga och patienter på sjukhus. Dock saknas forskning gällande distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård.. Syfte: Syftet var att undersöka distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av 0-HLR i hemsjukvård samt att identifiera förbättringsåtgärder. Metod: Kvalitativ intervjudesign med beskrivande karaktär utgjorde metoden där elva informanter från ett län i Mellansverige ingick. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att det saknas tydliga rutiner för hur 0-HLR ska diskuteras och beslutas om i hemsjukvård. Personliga egenskaper hos vårdpersonal, patient och anhöriga styrde huruvida 0-HLR diskuterades eller ej. Man arbetade med 0-HLR i hemsjukvård fast på ett outtalat sätt och patienter visste inte alltid vad begreppet innebar. Behov att utveckla information och rutiner angående 0-HLR förelåg eftersom det rådde osäkerhet när akuta situationer uppstod.  Konklusion: Det framkom att 0-HLR är ett ämne som behöver lyftas för att undvika osäkerhet och otrygghet hos patienter, anhöriga och vårdpersonal gällande multisjuka patienter. Information, kunskapsuppdatering och rutiner behöver ses över och utformas för att bättre kunna följa med i utvecklingen av den personcentrerade vården.

Ett sammansvetsat folk (tal, hållet i Salo den 16.10.1938)

Puhe

Ett torp vid Walkijärvi i Sammati kapell

Helsingfors : A.W. Gröndahl & A.C. Öhman 1845 : Dresden, Adler u. Dietze