917 resultados para formal-estetiska kvaliteter
Resumo:
The goal of this chapter is to lay out the central themes of heritage language acquisition research adopting a formal/theoretical linguistic perspective. Specifically, we aim to provide a detailed discussion of the nature of heritage language grammars. In doing so, we will address the debates on how to explain heritage speaker competence differences from monolingual baselines and more. This chapter will not be limited to discussions of Spanish as a heritage language, but rather will highlight the important role that Spanish has played and will continue to play in the development of heritage language acquisition studies. Finally, we will offer some comments/insights on how the information covered regarding the formal linguistic properties of heritage speaker knowledge should be considered for and implemented in heritage language pedagogies and thus dealing with heritage speakers in the classroom setting.
Resumo:
Members of Parasabella minuta Treadwell, 1941, subsequently moved to Perkinsiana, were collected during a survey of rocky intertidal polychaetes along the state of Sao Paulo, Brazil. Additional specimens, which are referred to two new species, were also found in similar habitats from the Bocas del Toro Archipelago, Caribbean Panama, and Oahu Island, Hawaii. A phylogenetic analysis of Sabellinae, including members of P. minuta and the two new species, provided justification for establishing a new generic hypothesis, Sabellomma gen. nov., for these individuals. Formal definitions are also provided for Sabellomma minuta gen. nov., comb. nov., S. collinae gen. nov., spec. nov., and S. harrisae gen. nov., spec. nov., along with descriptions of individuals to which these hypotheses apply. The generic name Aracia nom. nov., is provided to replace Kirkia Nogueira, Lopez and Rossi, 2004, pre-occupied by a mollusk.
Resumo:
Policy hierarchies and automated policy refinement are powerful approaches to simplify administration of security services in complex network environments. A crucial issue for the practical use of these approaches is to ensure the validity of the policy hierarchy, i.e. since the policy sets for the lower levels are automatically derived from the abstract policies (defined by the modeller), we must be sure that the derived policies uphold the high-level ones. This paper builds upon previous work on Model-based Management, particularly on the Diagram of Abstract Subsystems approach, and goes further to propose a formal validation approach for the policy hierarchies yielded by the automated policy refinement process. We establish general validation conditions for a multi-layered policy model, i.e. necessary and sufficient conditions that a policy hierarchy must satisfy so that the lower-level policy sets are valid refinements of the higher-level policies according to the criteria of consistency and completeness. Relying upon the validation conditions and upon axioms about the model representativeness, two theorems are proved to ensure compliance between the resulting system behaviour and the abstract policies that are modelled.
Resumo:
Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.
Resumo:
Syftet med studien har varit att undersöka om en nationellt stödd satsning som Skapande skola-projekt integrerar estetiska lärprocesser i skolans verksamhet? Likaså är syftet att få en djupare insikt om vad estetiska lärprocesser är i skolans kontext.Studien bygger på intervjuer med verksamhetsledare, pedagoger och kulturarbetare som arbetat med Skapande skola-projekt i tre olika kommuner. Litteraturstudier belyser tidigare forskning om estetiska lärprocesser, där modest och radikal estetik är två begrepp som är centrala i studien. Det empiriska materialet består av nio intervjuer.Resultatet visar att Skapande skola-projekt kan integrera estetiska lärprocesser i skolan. Analysen genomfördes med en specifik analysmodell som prövades och utvecklades, i avsikt att visa hur Skapande skola-projekten positionerar sig i skolan. Resultatet problematiseras utifrån tidigare forskning och visar också att innebörden i begreppet estetiska lärprocesser är diffust och att tolkningen av begreppet omfattar både en modest och radikal syn på estetiken.Studien visar också ett antal viktiga faktorer för att möjliggöra en fortsatt utveckling i arbetet med att integrera estetiska lärprocesser i skolan. Dessa faktorer är ämnesövergripande arbete, tydliga målformuleringar utifrån lärandeperspektiv och tid för att planera och organisera arbetet. Dessutom ger nationellt initierade satsningar som Skapande skola ekonomiska förutsättningar i utvecklingsarbetet.
Resumo:
Aim: The overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of older people's view of health and care while dependent on community care. Furthermore to describe and compare formal caregivers' perceptions of quality of care, working conditions, competence, general health, and factors associated with quality of care from the caregivers' perspective. Method: Qualitative interviews were conducted with 19 older people in community care who were asked to describe what health and ill health((I), good and bad care meant for them (II). Data were analyzed using content analysis (I) and a phenomenological analysis (II). The formal caregivers; 70 nursing assistants (NAs) 163 enrolled nurses (ENs) and 198 registered nurses (RNs), answered a questionnaire consisting of five instruments: quality of care from the patient's perspective modified to formal caregivers, creative climate questionnaire, stress of conscience, health index, sense of coherence and items on education and competence (III). Statistical analyses were performed containing descriptive statistics, and comparisons between the occupational groups were made using Kruskal-Wallis ANOVA, Mann-Whitney U-test and Pearson's Chi-square test (III). Pearson's product moment correlation analysis and multiple regression analysis were performed studying the associations between organizational climate, stress of conscience, competence, general health and sense of coherence with quality of care (IV). Results: The older people's health and well-being were related to their own ability to adapt to and compensate for their disabilities and was described as negative and positive poles of autonomy vs. dependence, togetherness vs. being an onlooker, security vs. insecurity and tranquility vs. disturbance (I). The meaning of good care (II) was that the formal caregivers respected the older people as unique individuals, having the opportunity to live their lives as usual and receiving a safe and secure care. Good care could be experienced when the formal caregivers had adequate knowledge and competence in caring for older people, adequate time and continuity in the care organization (II). Formal caregivers reported higher perceived quality of care in the dimensions medical-technical competence and physical-technical conditions than in identity-oriented approach and socio-cultural atmosphere (III). In the organizational climate three of the dimensions were close to the value of a creative climate and in seven near a stagnant climate. The formal caregivers reported low rate of stress of conscience. The RNs reported to a higher degree than the NAs/ENs a need to gain more knowledge, but the NAs and the ENs more often received training during working hours. The RNs reported lower emotional well-being than the NAs/ENs (III). The formal caregivers' occupation, organizational climate and stress of conscience were associated with perceived quality of care (IV). Implications: The formal caregivers should have an awareness of the importance of kindness and respect, supporting the older people to retain control over their lives. The nursing managers should employ highly competent and adequate numbers of skilled formal caregivers, organize formal caregivers having round the clock continuity. Improvements of organizational climate and stress of conscience are of importance for good quality of care.
Resumo:
Uppsatsens syfte är att studera hur estetiska lärprocesser används för att stimulera lärandet och utveckla eleverna på gymnasial nivå i ämnet religionskunskap. För att få svar har under-sökningen fokuserat på hur estetiska lärprocesser iscensätts i praktiken, kopplat till teori om hur dessa lärprocesser kan påverka och stimulera elevens utveckling och lärande. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer gjorda på två olika skolor, en privat skola och en kom-munal med gymnasielärare i ämnet religion. Intervjutexterna har tolkats hermeneutiskt för att inte bara synliggöra samtalet mellan informanter och forskare, utan även belysa den tolkade texten som på så sätt även den kan ses som ett samtal mellan tolkare, läsare och text. Studien har använt ett teoretiskt ramverk där tre teoretiska perspektiv belyst estetiska lärprocesser samt kringliggande problematik i ämnet. Studien är av komparativ art och analysverktygen har selekterats utifrån tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara studiens frågeställningar.Resultatet påvisar att det råder en tveksamhet om vad som kan betraktas som estetiska lärpro-cesser och vad som ska inkluderas i begreppet bland informanterna. Dock råder en samstäm-mighet i att det rör sig om praktiskt, kreativt engagemang i grupp som kännetecknar estetiken i verksamheten. Värderingsfrågan visade sig ha två dimensioner. Den ena aspekten var att in-formanterna värderade de estetiska lärprocesserna högt som ur motivations-, engagemangs- och personlighetsutvecklande perspektiv. Däremot värderades de estetiska lärprocesserna lågt ur ett betygsgrundande perspektiv.De estetiska lärprocesserna iscensätts främst genom film, möten och miljöbyten. Film an-vänds främst som visuell och känslomässig förstärkning av undervisningens valda innehåll. Möten med personer aktiva inom det aktuella undervisningstemat används i lika stor utsträck-ning för att öka elevernas minnesförnimmelse och engagemang samt verklighetsrelatering, det vill säga koppling till extern kunskap. Möten kunde även i mer abstrakt betydelse innefatta möten med andra, redan befintliga kulturer i dess omgivning som synliggjorts genom den estetiska lärprocessen.Fördelarna med att använda sig av de estetiska lärprocesserna i undervisningen visade sig i huvudsak vara att de skapade utrymme för känslor och att de bidrar till en större studiemoti-vation samt ett ökat engagemang bland eleverna. Respekt för andra människor ur ett sociokul-turellt perspektiv var vad informanterna anser att de estetiska lärprocesserna genererar i ett vidgat lärande perspektiv, det vill säga ett externt lärande. Nackdelarna kan sammanfattas med de bristande resurser som stod till pedagogernas förfogande i form av tid och utbildning i ämnet, vilket i hög grad kom att belysa bedömningsproblematiken.
Resumo:
Background: Despite the growing number of studies concerning quality of care for older people, there is a lack of studies depicting factors associated with good quality of care from the formal caregivers' perspective. The aim was to describe formal caregivers' perceptions of quality of care for older people in the community and explore factors associated with these perceptions. In total, 70 nursing assistants, 163 enrolled nurses and 198 registered nurses from 14 communities in central Sweden participated in the study. They filled out the following questionnaires: a modified version of Quality from the Patient's Perspective, Creative Climate Questionnaire, Stress of Conscience Questionnaire, items regarding education and competence, Health Index and Sense of coherence questionnaire. The overall response rate was 57 % (n = 431). Results: In the perceived reality of quality of care respondents assessed the highest mean value in the dimension medical-technical competence and physical technical conditions and lower values in the dimensions; identity-oriented approach, socio-cultural atmosphere and in the context specific dimension. The caregivers estimated their competence and health rather high, had lower average values in sense of coherence and organizational climate and low values in stress of conscience. Conculsions: The PR of quality of care were estimated higher among NA/ENs compared to RNs. Occupation, organizational climate and stress of conscience were factors associated with quality of care that explained 42 % of the variance. Competence, general health and sense of coherence were not significantly associated to quality of care. The mentioned factors explaining quality of care might be intertwined and showed that formal caregivers' working conditions are of great importance for quality of care.