The role of text in televideo cybersex

Televideo cybersex provides a unique example of the ways meanings are instantiated, identities constructed, and relationships negotiated across different semiotic modes. This article explores the role of verbal messages in these multimodal exchanges, examining the specific interactional functions they perform. Text, it is argued, plays a rather unique role in this particular kind of interaction. Unlike ordinary face-to-face conversation, in which the body (posture, gestures, gaze) usually plays more of an ancillary role, in televideo cybersex, the bodily performance is primary, with verbal messages functioning to contextualize physical actions. Text is used to help increase the sense of ‘presence’ participants feel, to regulate the rhythm of the unfolding interaction, to help manage the orderly exchange of information, and to create narrative frames within which bodily displays can be interpreted and made coherent.

Collabowrighting the hyper(play)text: a postdramatic digital poetics

The aim of this research is to exhibit how literary playtexts can evoke multisensory trends prevalent in 21st century theatre. In order to do so, it explores a range of practical forms and theoretical contexts for creating participatory, site-specific and immersive theatre. With reference to literary theory, specifically to semiotics, reader-response theory, postmodernism and deconstruction, it attempts to revise dramatic theory established by Aristotle’s Poetics. Considering Gertrude Stein’s essay, Plays (1935), and relevant trends in theatre and performance, shaped by space, technology and the everchanging role of the audience member, a postdramatic poetics emerges from which to analyze the plays of Mac Wellman and Suzan-Lori Parks. Distinguishing the two textual lives of a play as the performance playtext and the literary playtext, it examines the conventions of the printed literary playtext, with reference to models of practice that radicalize the play form, including works by Mabou Mines, The Living Theatre and Fiona Templeton. The arguments of this practice-led Ph.D. developed out of direct engagement with the practice project, which explores the multisensory potential of written language when combined with hypermedia. The written thesis traces the development process of a new play, Rumi High, which is presented digitally as a ‘hyper(play)text,’ accessible through the Internet at www.RumiHigh.org. Here, ‘playwrighting’ practice is expanded spatially, collaboratively and textually. Plays are built, designed and crafted with many layers of meaning that explore both linguistic and graphic modes of poetic expression. The hyper(play)text of Rumi High establishes playwrighting practice as curatorial, where performance and literary playtexts are in a reciprocal relationship. This thesis argues that digital writing and reading spaces enable new approaches to expressing the many languages of performance, while expanding the collaborative network that produces the work. It questions how participatory forms of immersive and site-specific theatre can be presented as interactive literary playtexts, which enable the reader to have a multisensory experience. Through a reflection on process and an evaluation of the practice project, this thesis problematizes notions of authorship and text.

A complex network approach to text summarization

Automatic summarization of texts is now crucial for several information retrieval tasks owing to the huge amount of information available in digital media, which has increased the demand for simple, language-independent extractive summarization strategies. In this paper, we employ concepts and metrics of complex networks to select sentences for an extractive summary. The graph or network representing one piece of text consists of nodes corresponding to sentences, while edges connect sentences that share common meaningful nouns. Because various metrics could be used, we developed a set of 14 summarizers, generically referred to as CN-Summ, employing network concepts such as node degree, length of shortest paths, d-rings and k-cores. An additional summarizer was created which selects the highest ranked sentences in the 14 systems, as in a voting system. When applied to a corpus of Brazilian Portuguese texts, some CN-Summ versions performed better than summarizers that do not employ deep linguistic knowledge, with results comparable to state-of-the-art summarizers based on expensive linguistic resources. The use of complex networks to represent texts appears therefore as suitable for automatic summarization, consistent with the belief that the metrics of such networks may capture important text features. (c) 2008 Elsevier Inc. All rights reserved.

The illusion of creation of the text

Is it really possible to create a (literary) text? It is actually impossible as to create an authentic text we need an authentic context which is impossible to create. So all the literary txets we have are not authentic and are not created authentically.

"Att gå med det i huvudet"-vägen från text till föreställning. : En scenografs arbetsprocess

Jag har försökt att sammanställa dels en enskild scenografs; Calle von Gegerfelts arbetsprocess i successiva steg, för att se hur denne arbetar fram en scenografi, dels har jag i en tabell försökt sammanställa flera scenografers arbetsprocesser för att se om det finns steg som är lika, och som gäller för flera scenografer. I resultatet av dessa sammanställningar har jag kunnat se hur von Gegerfelt steg för steg arbetar fram sin scenografi ända fram till teaterhändelsen. Det har framkommit att han har en lång process med rent tankearbete där omedvetna processer är tydliga och hur dessa successivt övergår till mer konkret arbete med händerna, för att till sist lämna över själva byggandet av scenografin och sömnaden av kläderna till andra. Vissa av dessa steg har han gemensamt med andra scenografer, men dessa har beskrivit de stegen med andra ord och på annat sätt, men man kan se att de hör ihop.

Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6 : En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

Gymnasisters skrivande : En studie av genre, textstruktur och sammanhang

Students in upper secondary school write in a number of different genres, and do this in school contexts as well as in their spare time. The study presented here is an overview of this activity and the genres concerned. The theoretical framework of the study is that of genre theory whereby genre is understood as a socially situated concept. The study is based on 2 000 texts gathered from students on different study programmes all over Sweden in the school year of 1996-97. The texts were written in different situations. The most important distinction made here is between test texts (i.e. texts from national tests) and self-chosen texts, which may come from schoolwriting or spare-time writing. The texts are categorized according to genre. This text inventory shows a repertoire of 33 different genres in the text material. A small number of genres, such as story, book-review and expository essay dominate the school writing. The test genres differ from this pattern in that they clearly imitate texts with a genuine communicative intent. The most frequent genres are studied further and each of them is demonstrated by an interpretative reading. This reading shows that the genres differ considerably with respect to genre character and stability of text structure. A quantitative study of text length and variation in vocabulary further shows that texts written by two categories of students, those on vocationally oriented programmes and those on programmes preparing for higher education, differ significantly. Reference cohesion is studied in a smaller sample of the texts. This lexico-semantic mechanism of cohesion proves to exhibit an interrelation with variation in vocabulary as well as with text type. One particular cohesive tie, inference, shows different patterns in texts written by the two categories of students mentioned above.