Malnutrition hos barn med cancer; Nutritionsstöd och omvårdnad

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus. Oralt intag förordades för att upprätthålla mag- tarmkanalens struktur och funktion. Alternativ för kostbehandling när barnet inte klarade att inta oral kost var nasogastrisk sond (NS), Perkutan Endoskopisk Gastrostomi (PEG) och Total Parenteral Nutrition (TPN). NS visade sig vara relativt biverkningsfritt och ett alternativ att tillgå under kortare nutritionsbehandlingar. PEG var ett gott alternativ med relativt få biverkningar då barnet behöver nutritionsstöd under längre tid. TPN var ett alternativ enbart då barnet inte kunde äta relaterat till bristande upptag i mag- tarmkanalen. Försämrat näringsintag påverkade barnets livskvalitet. Familjen påverkades genom att ätandet var en stark källa till konflikt mellan barnet och föräldrarna. Det var viktigt att barnet och familjen fick stöd i barnets förmåga att kunna äta samt att erbjudas näringsrik kost. Bedömning av nutritionsstatus och dokumentation av oralt intag, parenteralt intag och effekter av nutritionsbehandlingen var av stor vikt för att kunna ge barnet optimal omvårdnad.

Upplevelser av att vara anhörig till ett barn med cancer.

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av att vara anhörig när ett barn drabbas av cancer och hur omvårdnadspersonal kan hjälpa barnets anhöriga att hantera sin situation. Arbetet utfördes som en systematisk litteraturstudie som grundades på 15 vetenskapliga artiklar framtagna från Högskolan Dalarnas databas ELIN och Pub Med. Resultatet av litteraturstudien visade att det är en stor känslomässig påfrestning för de närmast anhöriga när ett barn drabbats av cancer. Det var vanligt att de anhöriga beskrev känslor som oro, rädsla, ångest och förtvivlan. Syskon kunde även känna sig åsidosatta, samtidigt som de kom närmare sitt sjuka syskon. Många vardagsrutiner var tvungna att förändras när barnet vårdades på sjukhus längre perioder och en förälder behövde finnas till hands för barnet. Ekonomin påverkades hos många familjer, dels till följd av att de fick merkostnader dels att inkomsten försämrades då minst en förälder gick ner i arbetstid eller avslutade sitt arbete. Informationen från omvårdnadspersonalen upplevdes som avgörande för hur de anhöriga klarade att hantera sin situation.

Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer.

Inledning: Kvinnors sexualitet och kroppsuppfattning efter gynekologisk cancer förändras. Som barnmorskor är det viktigt att i tidigt skede medverka till och förebygga de komplikationer som dessa kvinnor drabbas av. Syfte: Syftet med studien var att göra en jämförande, detaljerad beskrivning av attraktion och sexuell lust hos kvinnor som blivit strålbehandlade mot gynekologisk cancer. Metod: En prospektiv kohortstudie med kvantitativ ansats med enkätformulär. Två kohorter har jämförts där 616 kvinnor behandlats för gynekologisk cancer samt 344 kvinnor som inte behandlats. Resultat: Kvinnorna upplever sig mindre attraktiva och att deras partner även tycker det. De hade mindre längtan efter sex och hade sex mer sällan. Flertalet talade inte med någon om sin brist på lust till sex eller om de sexuellt relaterade biverkningarna. De kände sig mindre upphetsade i en sexuell situation där tillfredsställelsen och avspänningen i samband med orgasm förändrats. Kvinnornas välbefinnande påverkades negativt och problem med avföring och gasläckage förekom. Slutsats: Upprepad information och återkoppling före, under och efter behandling mellan kvinnorna och patientansvarig barnmorska/läkare är nödvändigt. Kvinnornas upplevelse av att vara attraktiva, tankar på, längtan och lust efter sex samt ofrivillig gasavgång och avföringsträngningar är de viktigaste faktorerna att belysa för kvinnorna för att kunna förbereda och förebygga komplikationer efter gynekologisk cancer.

Palliativ vård i hemmet - Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med cancer : En Litteraturöversikt

Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående i den palliativa vården i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Insamlingen av vetenskapliga artiklar utfördes på databaserna CINAHL, PubMed, Vård I Norden och manuella sökningar utfördes i elektroniska tidskrifter. I resultatet användes sammanlagt 15 kvalitativa artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte och frågeställning. Bedömningsmall med kvalitativ inriktning användes för att granska artiklarnas kvalité. Artiklar med medel till hög kvalité inkluderades i studiens resultat. Resultat: Resultatet byggde på fem huvudteman utifrån anhörigas upplevelser av palliativ vård, (1) anhörigas beslut att vårda en närstående i hemmet, beskriver anhörigas negativa syn på sjukhusmiljön och närståendes önskan om att avsluta sitt liv i hemmet. (2) positiva och negativa faktorer med vård i hemmet, beskriver trygghet i palliativa teamets tillgänglighet, negativ faktor var bland annat trötthet, isolering och brist på stöd. (3) ansvar för vården, att vara oförberedd på rollen som anhörigvårdare och 24 timmars ansvar för sin närstående. (4) relationen mellan anhörig och närstående, stöd i att kommunicera med sin närstående i existentiella frågor. (5) stöd från kvalificerad vårdpersonal, beskriver bristande information från kvalificerad vårdpersonal om sjukdomsförlopp och vårdarrollen. Psykiskt- socialt- och existentiellt stöd var bristfälligt och som anhöriga uttryckte behov av. Konklusion: De främsta faktorerna till valet att bli anhörigvårdare grundade sig i viljan att uppfylla närståendes önskan att få spendera sista tiden i hemmet och att sjukhusmiljön sågs som kall och opersonlig. Anhöriga önskade socialt- psykiskt- och existentiellt stöd.

Push or pull? : The relationship between quality of care and use of complementary and alternative medicine among patients with lung cancer in Sweden

Little is known about relationships between quality of care (QoC) and use of complementary and alternative medicine (CAM) among patients with lung cancer (LC). Purpose: This study examines CAM-use among patients with LC in Sweden, associations between QoC and CAM-use among these patients, and reported aspects of LC-care perceived as particularly positive and negative by patients, as well as suggestions for improving QoC. Methods: Survey data from 94 patient members of the Swedish LC patient organization about CAM-use and QoC as measured by the instrument “Quality from the patient’s perspective” were analyzed. Results: Fifty (53%) LC-patients used CAM, with 40 of the CAM-users reporting that CAM helped them. The most common CAMs used were dietary supplements and natural remedies, followed by prayer. Significantly more patients reported using prayer and meditation for cure than was the case for other types of CAM used. Less than half the CAM-users reported having spoken with staff from the biomedical health care system about their CAM-use. Patients provided numerous suggestions for improving LC-care in a variety of areas, aiming at a more effective and cohesive care trajectory. No differences in QoC were found between CAM-users and non-CAM-users, but differences in CAM-use i.e. type of CAM, reasons for using CAM, and CAM-provider consulted could be associated with different experiences of care. Conclusions: It is important to recognize that CAM-users are not a homogeneous group but might seek different types of CAMs and CAM-providers in different situations depending on experiences of care.

Existential issues in surgical care : Nurses’ experiences and attitudes in caring for patients with cancer

The overall aim of this thesis was to explore surgical nurses’ experiences of being confronted with patients’ existential issues when caring for patients with cancer, and to examine whether an educational intervention may support nurses in addressing existential needs when caring for patients with cancer. Previously recorded discussions from supervision sessions with eight healthcare professionals were analysed (I), written descriptions of critical incidents were collected from 10 nurses, and interviews with open questions were conducted (II). An educational intervention on existential issues was pilot tested and is presented in Studies III and IV. The intervention was the basis of a pilot study with the purpose of testing whether the whole design of the educational intervention, including measurements instruments, is appropriate. In Study III and IV interviews with 11 nurses were conducted and 42 nurses were included in the quantitative measurements of four questionnaires, which were distributed and collected. Data was analysed using qualitative secondary analysis (I), hermeneutical analysis (II), and mixed methods using qualitative content analysis and statistical analyses (III-IV). Results in all studies show that existential issues are part of caring at surgical wards. However, although the nurses were aware of them, they found it difficult to acknowledge these issues owing to for example insecurity (I-III), a strict medical focus (II) and/or lacking strategies (I-III) for communicating on these issues. Modest results from the pilot study are reported and suggest beneficial influences of a support in communication on existential issues (III). The results indicate that the educational intervention may enhance nurses’ understanding for the patient’s situation (IV), help them deal with own insecurity and powerlessness in communication (III), and increase the value of caring for severely ill and dying patients (III) in addition to reducing work-related stress (IV). An outcome of all the studies in this thesis was that surgical nurses consider it crucial to have time and opportunity to reflect on caring situations together with colleagues. In addition, descriptions in Studies III and IV show the value of relating reflection to a theory or philosophy in order for attitudes to be brought to awareness and for new strategies to be developed.

Beröringsbehandling hos patienter med cancer : En litteraturöversikt

Bakgrund: Varje år diagnostiseras cirka 64 000 personer med cancer och tumörsjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att få diagnosen cancer innebär en påfrestande tid både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans arbetsuppgift är bland annat att lindra lidande och främja för god hälsa. Beröring är ett allmänmänskligt livslångt behov och blir extra tydligt när en dödlig sjukdom drabbar en människa. Syfte: Syftet är att belysa erfarenheter av beröringsbehandling hos sjuksköterskor och patienter med cancer. Metod: Studien har valt att genomföras som en litteraturöversikt, där 14 vetenskapliga artiklar användes varav 5 kvalitativa och 9 kvantitativa. Resultat: Resultatet delades in i två områden: Patienters erfarenheter av beröringsbehandling och sjuksköterskors erfarenheter av beröringsbehandling. Under området patienters erfarenheter framkom två kategorier: lindrande inverkan och främjande inverkan, samt underkategorierna: fysiskt obehag, psykiskt obehag, välbefinnande och närhet. Under området sjuksköterskors erfarenheter framkom en kategori: utbildning i beröringsbehandling samt underkategorin: upplevelser av beröringsbehandling. Slutsats: Beröringsbehandling har en kortvarig symtomlindrande inverkan på smärta, ångest, illamående samt ger ökat välbefinnande och livskvalitet. Därtill förbättrades kontakten mellan sjuksköterska och patient som bidrog till att den existentiella ensamheten minskades. Sjuksköterskorna såg patienten som en individ istället för en patient med en sjukdom.

miR-21 may acts as an oncomir by targeting RECK, a matrix metalloproteinase regulator, in prostate cancer

Background: Prognosis of prostate cancer (PCa) is based mainly in histological aspects together with PSA serum levels that not always reflect the real aggressive potential of the neoplasia. The micro RNA (miRNA) mir-21 has been shown to regulate invasiveness in cancer through translational repression of the Metaloproteinase (MMP) inhibitor RECK. Our aim is to investigate the levels of expression of RECK and miR-21 in PCa comparing with classical prognostic factors and disease outcome and also test if RECK is a target of miR-21 in in vitro study using PCa cell line. Materials and methods: To determine if RECK is a target of miR-21 in prostate cancer we performed an in vitro assay with PCa cell line DU-145 transfected with pre-miR-21 and anti-miR-21. To determine miR-21 and RECK expression levels in PCa samples we performed quantitative real-time polymerase chain reaction (qRT-PCR). Results: The in vitro assays showed a decrease in expression levels of RECK after transfection with pre-miR-21, and an increase of MMP9 that is regulated by RECK compared to PCa cells treated with anti-miR-21. We defined three profiles to compare the prognostic factors. The first was characterized by miR-21 and RECK underexpression (N = 25) the second was characterized by miR-21 overexpression and RECK underexpression (N = 12), and the third was characterized by miR-21 underexpression and RECK overexpression (N = 16). From men who presented the second profile (miR-21 overexpression and RECK underexpression) 91.7% were staged pT3. For the other two groups 48.0%, and 46.7% of patients were staged pT3 (p = 0.025). Conclusions: Our results demonstrate RECK as a target of miR-21. We believe that miR-21 may be important in PCa progression through its regulation of RECK, a known regulator of tumor cell invasion.

Using Prior Information from the Medical Literature in GWAS of Oral Cancer Identifies Novel Susceptibility Variant on Chromosome 4-the AdAPT Method

Background: Genome-wide association studies (GWAS) require large sample sizes to obtain adequate statistical power, but it may be possible to increase the power by incorporating complementary data. In this study we investigated the feasibility of automatically retrieving information from the medical literature and leveraging this information in GWAS. Methods: We developed a method that searches through PubMed abstracts for pre-assigned keywords and key concepts, and uses this information to assign prior probabilities of association for each single nucleotide polymorphism (SNP) with the phenotype of interest - the Adjusting Association Priors with Text (AdAPT) method. Association results from a GWAS can subsequently be ranked in the context of these priors using the Bayes False Discovery Probability (BFDP) framework. We initially tested AdAPT by comparing rankings of known susceptibility alleles in a previous lung cancer GWAS, and subsequently applied it in a two-phase GWAS of oral cancer. Results: Known lung cancer susceptibility SNPs were consistently ranked higher by AdAPT BFDPs than by p-values. In the oral cancer GWAS, we sought to replicate the top five SNPs as ranked by AdAPT BFDPs, of which rs991316, located in the ADH gene region of 4q23, displayed a statistically significant association with oral cancer risk in the replication phase (per-rare-allele log additive p-value [p(trend)] = 2.5 x 10(-3)). The combined OR for having one additional rare allele was 0.83 (95% CI: 0.76-0.90), and this association was independent of previously identified susceptibility SNPs that are associated with overall UADT cancer in this gene region. We also investigated if rs991316 was associated with other cancers of the upper aerodigestive tract (UADT), but no additional association signal was found. Conclusion: This study highlights the potential utility of systematically incorporating prior knowledge from the medical literature in genome-wide analyses using the AdAPT methodology. AdAPT is available online (url: http://services.gate.ac.uk/lld/gwas/service/config).

Impact of treatment characteristics on response of different breast cancer phenotypes: pooled analysis of the German neo-adjuvant chemotherapy trials

Pathological complete response (pCR) to neoadjuvant treatment correlates with outcome in breast cancer. We determined whether characteristics of neoadjuvant therapy are associated with pCR. We used multi-level models, which accounted for heterogeneity in pCR across trials and trial arms, to analyze individual patient data from 3332 women included in 7 German neoadjuvant trials with uniform protocols. PCR was associated with an increase in number of chemotherapy cycles (odds ratio [OR] 1.2 for every two additional cycles; P = 0.009), with higher cumulative anthracycline doses (OR 1.6; P = 0.002), higher cumulative taxane doses (OR 1.6; P = 0.009), and with capecitabine containing regimens (OR 1.62; P = 0.022). Association of pCR with increase in number of cycles appeared more pronounced in hormone receptor (HR)-positive tumors (OR 1.35) than in HR-negative tumors (OR 1.04; P for interaction = 0.046). Effect of anthracycline dose was particularly pronounced in HER2-negative tumors (OR 1.61), compared to HER2-positive tumors (OR 0.83; P for interaction = 0.14). Simultaneous trastuzumab treatment in HER2-positive tumors increased odds of pCR 3.2-fold (P < 0.001). No association of pCR and number of trastuzumab cycles was found (OR 1.20, P = 0.39). Dosing characteristics appear important for successful treatment of breast cancer. Longer treatment, higher cumulative doses of anthracyclines and taxanes, and the addition of capecitabine and trastuzumab are associated with better response. Tailoring according to breast cancer phenotype might be possible: longer treatment in HR-positive tumors, higher cumulative anthracycline doses for HER2-negative tumors, shorter treatment at higher cumulative doses for triple-negative tumors, and limited number of preoperative trastuzumab cycles in HER2-positive tumors.

Schnideoch, Alpes Bernoises, 2756 m: Découvertes archéologiques dans la glace du Néolithique au Haut Moyen Âge

Depuis que les glaciers fondent, la glace libère des objets hautement intéressants. C’est ainsi qu’en été 2003 une promeneuse a ramassé un objet qui a été remis au Service archéologique du canton de Berne. La datation au C14 révéla qu’il s’agit d’un fragment de carquois en écorce de bouleau datant du Néolithique Final. Depuis l’été 2004, le Service archéologique du canton de Berne étudie le site du Schnidejoch,un col situé à 2756 mètres d’altitude entre l’Oberland bernois et le Valais, et a ainsi pu récolter plus de 300 objets . L’éventail des objets découverts s’étend de bouts de vêtements préhistoriques en cuir et raphia à des épingles en bronze et des clous de souliers romains en passant par un carquois et des flèches. Les découvertes du Schnidejoch sont les plus anciennes du genre jamais faites dans les Alpes.

Calcium mobilization from the endoplasmic reticulum to the mitochondria during apoptosis in prostate cancer

Previous studies have implicated Ca2+ fluxes in the control of apoptosis but their exact roles in regulating the process remain obscure. Because Ca2+ can serve as a signal for cytochrome c release from isolated mitochondria, we hypothesized that alterations in intracellular Ca2+ compartmentalization might serve as a release signal in whole cells undergoing apoptosis. Exposure of human PC-3 prostate adenocarcinoma cells to staurosporine or DNA damaging agent (doxorubicin) but not to anti-Fas antibody led to early release of Ca2+ from the endoplasmic reticulum and subsequent accumulation of Ca2+ within mitochondria. Both events were blocked in cells stably transfected with Bcl-2 but were not affected by treatment with the pancaspase inhibitor, zVADfmk. The effects of staurosporine were associated with re-localization of Bax from the cytosol to both endoplasmic reticular and mitochondrial membranes. Neither ER Ca 2+ pool depletion nor mitochondrial Ca2+ uptake were observed in DU-145 cells that possess a frameshift mutation in the Bax gene unless wild-type Bax was restored via adenoviral gene transfer. Cytochrome c release and downstream features of apoptosis were attenuated by treatment with an inhibitor of mitochondria) Ca2+ uptake (RU-360). Although, direct pharmacological ER Ca2+ pool emptying in cells treated with thapsigargin did not lead to early cytochrome c release, pretreatment of cells with staurosporine dramatically sensitized mitochondria to thapsigargin-induced cytochrome c release. Together, our data demonstrate that ER-to-mitochondrial Ca2+ fluxes promote cytochrome c release and apoptosis in cells exposed to some (but not all) pro-apoptosic stimuli. ^