Adapting Jules Verne for the baby-boom generation: Hachette and the Bibliothèque Verte, c.1956-1966

How do changing notions of children’s reading practices alter or even create classic texts? This article looks at how the nineteenth-century author Jules Verne (1828-1905) was modernised by Hachette for their Bibliothèque Verte children’s collection in the 1950s and 60s. Using the methodology of adaptation studies, the article reads the abridged texts in the context of the concerns that emerged in postwar France about what children were reading. It examines how these concerns shaped editorial policy, and the transformations that Verne’s texts underwent before they were considered suitable for the children of the baby-boom generation. It asks whether these adapted versions damaged Verne’s reputation, as many literary scholars have suggested, or if the process of dividing his readership into children and adults actually helped to reinforce the new idea of his texts as complex and multilayered. In so doing, this article provides new insights into the impact of postwar reforms on children’s publishing and explores the complex interplay between abridgment, censorship, children’s literature and the adult canon.

Trends in office rents in the City of London: 1867-1959

This paper details the construction and analysis of a dataset of office lettings, which is used to produce a rent index for the City of London spanning the late nineteenth and early twentieth centuries. It advances prior research through application of a modern version of the repeat measures technique and in coverage of years where office rents have not been previously measured. Results show that there has been no real growth in rents over the period as a whole. However, there have been distinct phases of rental growth and decline that correspond with the wider economic fortunes of the City.

Att bygga en folkhemsstad : En studie av förnyelse- och moderniseringsarbetet i Oxelösund under perioden 1956 till 1973 ur ett folkhemsideologiskt perspektiv

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund. Resultatet visar att utvecklingen och moderniseringen av Oxelösund i många fall utgick från folkhemsideologins aspekter. Planeringen för det nya samhället genomfördes inte bara som ett lokalt projekt utan även regionala instanser samt instanser på riksnivån var inblandade i arbetet. Stor tilltro fästes också vid experter. Även när det gällde genomförandet av själva arbetet slår folkhemstanken igenom på många sätt. ABC-tanken, där man skilde mellan arbetsplatser, bostäder och centrumfunktioner är genomgående. Analysen av bostadsaspekterna visar att utformningen av dessa var starkt klassrelaterade. Stor ansträngning lades från planerarnas sida på att utforma sociala mötesplatser exempelvis idrottsplatser, lekparker och andra fritidsrelaterade funktioner