Group-directed criticism in Indonesia: Role of message source and audience

Research in individualist cultures has shown that group members are more likely to agree with criticisms of their group when the criticisms are made by another ingroup member as opposed to an outgroup member (the intergroup sensitivity effect). However, evaluations of ingroup critics are often harsher when they take their comments to an outgroup audience. In light of research on facework and tolerance for dissent, it seems important to test whether these effects are generalizable to a collectivist culture. Indonesian Muslims (N = 191) received a criticism of their religion stemming either from another Muslim or a Christian, and published in either a Muslim or a Christian newspaper. Participants agreed with the comments more when they were made by an ingroup as opposed to an outgroup member. Furthermore, consistent with previous research in Australia, the effects of audience on agreement were moderated by levels of group identification. Results are discussed in relation to theory about the functional role internal critics can play in group life.

Delivering culturally sensitive care: The perceptions of older Arabian Gulf Arabs concerning religion, health, and disease

Health professionals need to be cognizant of the varying perceptions of health shared by people from different religious, sociocultural, and linguistic backgrounds to deliver culturally sensitive health care. In this qualitative study, the authors used semistructured interviews to provide insight into how 10 older Arabian Gulf Muslim persons understand and perceive health and illness with emphasis on the role of Islam in formulating health behaviors. Participants' views were strongly influenced by their religious convictions. Good health was equated with the absence of visible disease, with participants demonstrating limited understanding of silent or insidious disease. They attended doctors for treatment of visible disease rather than seeking preventive health care for diseases such as hypertension, diabetes, and hyperlipidemia. Building oil the results from this study could help inform both health service planners and providers to improve the appropriateness, relevancy, and effectiveness of aged care services for these individuals.

CONVERSÃO AO ISLÃ: UMA ANÁLISE SOCIOLÓGICA DA ASSIMILAÇÃO DO ETHOS RELIGIOSO NA SOCIEDADE MUÇULMANA SUNITA EM SÃO BERNARDO DO CAMPO NA REGIÃO DO GRANDE ABC

Esta dissertação tem por finalidade analisar o fenômeno religioso da conversão ao Islã. Com base em um estudo empírico a dissertação estuda a conversão ao Islã como sendo um processo de assimilação do ethos religioso islâmico empreendido por brasileiros de ascendência não árabe. Numa proposta sociológica o conceito de conversão foi ampliado e articulado junto aos conceitos de identidade e assimilação. Os convertidos entrevistados fazem parte de uma sociedade religiosa muçulmana sunita situada em São Bernardo do Campo na região do grande ABC, São Paulo, organizada em torno de um Centro de Divulgação do Islã para a América Latina (CDIAL), e de uma mesquita que leva o nome de Abu Bakr Assedic. Esta dissertação tenta compreender os antecedentes sócio-religiosos, os motivos da conversão e suas conseqüências. Para tanto, sustentamos ainda que o processo de conversão ao Islã é gradativo e empreendido por um sujeito ativo, que ao interpretar suas próprias experiências, constrói uma identidade particular e diferenciadora do ethos árabe.(AU)

ASSISTÊNCIA DE SAÚDE ÀS MULHERES MUÇULMANAS NO BRASIL: UMA ANÁLISE DA RELAÇÃO ENTRE O SISTEMA RELIGIOSO ISLÂMICO E A POLÍTICA NACIONAL DE ATENÇÃO INTEGRAL À SAÚDE DA MULHER.

A presente dissertação tem por objetivo analisar os aspectos religiosos islâmicos e as implicações das relações de gênero no islam sobre a assistência de saúde às mulheres muçulmanas, e através disto, discutir a importância do conhecimento prévio do islamismo pelos profissionais de saúde para propor uma assistência de saúde congruente a estas mulheres, tendo por referência a Política Nacional de Atenção Integral à Saúde da Mulher. Esta pesquisa tem abordagem qualitativa, com o desenvolvimento de pesquisa de campo e aplicação de um roteiro de perguntas semi-estruturado, com questões relacionadas ao islamismo e à saúde das mulheres. Ao todo, foram entrevistadas dez pessoas, sendo estas: quatro mulheres revertidas ao islam, três mulheres de família muçulmana, dois sheiks e uma assistente social. As entrevistas foram realizadas no Centro de Divulgação do Islam para a América Latina e o Caribe (CDIAL) e na Assembléia Mundial da Juventude Islâmica na América Latina (WAMY).

Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Challenging From Within : Youth Associations and Female Leadership in Swedish Mosques

This chapter focuses on women members of the Sunnī-dominated national organization Sweden's Young Muslims (Sveriges Unga Muslimer, SUM) and some of its local youth associations in different Swedish towns, to argue that involvement with these associations is increasing Muslim women's engagement with mosques and other venues for acquisition of Islamic knowledge. Illuminating the continuous challenges to the women's presence in mosques and their wider public activism the chapter examines how these women defend their right to exercise religious authority while supporting the traditional sources of Muslim authority in the public sphere. It analyzes how the women reinterpret the Islamic texts to change their daily lives as well as their position within both the Muslim community and Swedish society as a whole. The chapter emphasizes that in more informal situations, backstage among peers, the women put gender on the agenda, initiate reflexive deliberations, and test alternative norms and practices.

Religiösa värderingar hos muslimska SFI-elever

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

I got pregnant, I was so like ... crying inside...: experiences of women of Pakistani ancestry seeking contraception in the UK

South Asian women in Britain are less likely to use contraception than women in other ethnic groups. Previous studies have identified a lack of knowledge combined with low levels of English language and/or literacy as barriers to using contraception, but have not examined in detail women's experiences of accessing services. This qualitative study focused on the experiences of 19 Muslim women of Pakistani ancestry and the views of six health and community workers. The findings detail considerable institutional barriers to accessing contraceptive services, such as a lack of information and the paternalistic attitudes of some health professionals. The study suggests that, although all the women were motivated to access and use contraception, their ability to make informed choices was often limited. It was only when the women encountered advocates, who might be professionals or from their social networks, that they could begin to take control of their fertility. This study is consistent with earlier research and shows that lack of access to contraceptive services can have high personal and social costs for South Asian women.

Is education the panacea for economic deprivation of Muslims? Evidence from wage earners in India, 1987-2005

Few researchers have examined the nature and determinants of earnings differentials among religious groups, and none has been undertaken in the context of conflict-prone multi-religious societies like the one in India. We address this lacuna in the literature by examining the differences in the average log earnings of Hindu and Muslim wage earners in India, during the 1987–2005 period. Our results indicate that education differences between Hindu and Muslim wage earners, especially differences in the proportion of wage earners with tertiary education, are largely responsible for the differences in the average log earnings of the two religious groups across the years. By contrast, differences in the returns to education do not explain the aforementioned difference in average log earnings. In conclusion, we discuss some policy implications.

Religious compliance in Islamic financial institutions

The central goal of this research is to explore the approach of the Islamic banking industry in defining and implementing religious compliance at regulatory, institutional, and individual level within the Islamic Banking and Finance (IBF) industry. It also examines the discrepancies, ambiguities and paradoxes that are exhibited in the individual and institutional behaviour in relation to the infusion and enactment of religious exigencies into compliance processes in IBF. Through the combined lenses of institutional work and a sensemaking perspective, this research portrays the practice of infusion of Islamic law in Islamic banks as being ambiguous and drifting down to the institutional and actor levels. In instances of both well-codified and non-codified regulatory frameworks for Shariah compliance, institutional rules ambiguity, rules interpretation and enactment ambiguities were found to be prevalent. The individual IBF professionals performed retrospective and prospective actions to adjust the role and rules boundaries both in the case of a Muslim and a non-Muslim country. The sensitizing concept of religious compliance is the primary theoretical contribution of this research and provides a tool to understand the nature of what constitutes Shariah compliance and the dynamics of its implementation. It helps to explain the empirical consequences of the lack of a clear definition of Shariah compliance in the regulatory frameworks and standards available for the industry. It also addresses the calls to have a clear reference on what constitute Shariah compliance in IBF as proposed in previous studies (Hayat, Butter, & Kock, 2013; Maurer, 2003, 2012; Pitluck, 2012). The methodological and theoretical perspective of this research are unique in the use of multi-level analysis and approaches that blend micro and macro perspectives of the research field, to illuminate and provide a more complete picture of religious compliance infusion and enactment in IBF.

3D Laser Scanning for Digital Preservation and Dissemination of Cultural Heritage Main scanned objects - Four Temples of Different Religions in Sofia

The project demonstrates the use of modern technologies for preservation and presentation of the cultural and historical heritage. The idea is a database of cultural and historical heritage sites to be created applying three dimensional laser scanning technology and a combination of geodetic and photogrammetric methods and shooting techniques. For the purposes of carrying out this project, we have focused on some heritage sites in the central part of Sofia. We decided to include these particular buildings because of the fact that there is hardly another city in the world where within a radius of 400 m are located four temples of different religions - Jewish, Muslim, Orthodox and Catholic. In the recent years, preservation of cultural heritage has been increasingly linked to objectives of sustainable development. Today, it has become clear that cultural heritage is also an economic resource that should be used for further economic development (through compulsory preservation of its authentic cultural values). There has been a more active public debate on the role of cultural heritage, regarding the following topics: improving the quality of life through development of cultural tourism, leading to an increase of the employment rate, constantly improving the business climate, etc. Cultural heritage preservation is becoming one of the priority objectives of the urban development policy. The focus has been shifted to new ways of preservation, mainly combinations of sophisticated technological solutions and their application for the purposes of preservation and dissemination of the cultural heritage.

Religious and sexual identities:a multi-faith exploration of young adults

Presenting qualitative and quantitative findings on the lived experiences of around seven hundred young adults from Christian, Muslim, Jewish, Hindu, Buddhist, Sikh and mixed-faith backgrounds, Religious and Sexual Identities provides an illuminating and nuanced analysis of young adults' perceptions and negotiations of their religious, sexual, youth and gender identities. It demonstrates how these young adults creatively construct meanings and social connections as they navigate demanding but exciting spaces in which their multiple identities intersect. Accessible quantitative analyses are combined with rich interview and video diary narratives in this theoretically-informed exploration of religious and sexual identities in contemporary society. © Andrew Kam-Tuck Yip and Sarah-Jane Page 2013. All rights reserved.

Transgressing community:the case of Muslims in a twenty-first-century British city

This paper draws on ethnographic research carried out in Birmingham, UK – a city significant for its sizeable Muslim population and its iconic role in the history of minority ethnic settlement in Britain – to consider how associations of place and ethnicity work in different ways to inform ideas about ‘Muslim community’ in twenty-first-century Britain. The paper charts happenings around a local event in an area of majority Asian settlement and how representations of the area as a place of Muslim community were used to implicate it in the ‘war on terror’. The paper goes on to show how this sensibility is disrupted by Muslims themselves through alternative engagements with space and ethnicity. The paper argues that these offer a ground for making Muslim community in ways that actively engage with histories and patterns of ethnic settlement in the city rather than being determined by them.

Ist Religion schlecht für Frauen? Empirische Erkenntnisse zum Zusammenhang zwischen öffentlichen Religionen und den Menschenrechten der Frau

Religion is a dynamic concept. It can be a means of supporting masculinist power structures as well as a means for challenging established gender hierarchies. This article therefore suggests the proposition that it is not religion as such constituting a problem for the human rights of women but the privileging of patriarchal interpretations of religion and the marginalization of progressive interpretations in many contexts, respectively. From an empirical perspective, thus, the question of the concrete conditions contributing to the ability of conservative religious actors to enforce their patriarchal views in politics and society arises. This article consults existing empirical studies on predominantly Christian democracies and Muslim societies to find answers to this question. It discusses the impact that the institutional relations between the state and religion, the significance of religion in the political party system as well as the confessional composition and the strength of religiosity in a society have on the human rights of women. The article, moreover, deals with the effect of democracy and certain rights on the promotion of women's rights in religious contexts. It demonstrates the requirement of and provides suggestions for further empirical research in this area.

Transgressing community:the case of Muslims in a twenty-first-century British city

This paper draws on ethnographic research carried out in Birmingham, UK - a city significant for its sizeable Muslim population and its iconic role in the history of minority ethnic settlement in Britain - to consider how associations of place and ethnicity work in different ways to inform ideas about 'Muslim community' in twenty-first-century Britain. The paper charts happenings around a local event in an area of majority Asian settlement and how representations of the area as a place of Muslim community were used to implicate it in the 'war on terror'. The paper goes on to show how this sensibility is disrupted by Muslims themselves through alternative engagements with space and ethnicity. The paper argues that these offer a ground for making Muslim community in ways that actively engage with histories and patterns of ethnic settlement in the city rather than being determined by them.