Sociologförbundet har ordet : Osäkerhet och kreativitet: Rapport från Sociologidagarna 2016

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Rockalbumets grafik : Återkommande designelement och landstypiska utseenden – en visuell innehållsanalys

För att ge insikt hur design för ett nytt rockalbum ska ske och ge information kring vad som bör finnas med på ett nytt omslag har denna studie utförts. Studien framförde information om att albumsgrafik var relevant. Först sades det att en nedåtgående trend gick att anta, eftersom den digitala musikbranschen tog över från den fysiska. Men det visade sig därefter vara precis lika stor försäljning på de fysiska albumen som de digitala. För att besvara målen i studien utfördes en visuell innehållsanalys och informationssökning på internet. Studiens syfte var att visuellt granska rockalbum från tre olika ursprungsländer, som var Sverige, Storbritannien och USA. Genom analysen kategoriserades designelement, teman och framtogs landstypiska albumomslag. Studien berörde även vem som styr designen av ett omslag samt ifall det kunde ses någon tongivande designer bland de album som ingick i analysen. I slutsatsen framgick det att Storbritannien och USA hade mycket lika grafiskt manér och att omslag från Sverige såg annorlunda ut. Det framgick även att banden styr utseendet på omslaget mer än designern, och från analysen framgick inte någon tongivande designer.

Interaktiva skrivtavlor som redskap i No-undervisning : En litteraturstudie om interaktiva skrivtavlor i No i årskurserna 1-3

Syftet med litteraturstudien är att få kunskap om hur och till vad interaktiva skrivtavlor kananvändas som ett verktyg i No-undervisningen för årskurserna 1-3. Litteraturstudien undersökerockså om interaktiva skrivtavlor kan öka elevernas motivation och lärande i No. Eftersom mångakommuner i Sverige valt att satsa på olika digitala verktyg är det relevant att ta reda på vadforskningen säger om varför det är relevant att använda interaktiva skrivtavlor i Noundervisningen,på vilket sätt det gynnar eleverna. De frågeställningar som litteraturstudienkommer att utgå ifrån är: Vad säger tidigare forskning om varför pedagoger använder interaktivaskrivtavlor i undervisningen inom No i årskurserna 1-3? Vad säger tidigare forskning om hur ochtill vad pedagoger använder interaktiva skrivtavlor som verktyg i undervisningen för att ökamotivationen och lärande hos eleverna inom No i årskurserna 1-3? Metoden för studien är ensystematisk litteraturstudie och sökningarna för vald litteratur har skett i databaserna ERIC(Proquest) och Summon för att få fram relevant litteratur. Resultatet visar att det finns flerafördelar med att använda den interaktiva skrivtavlan i No-undervisningen i årkurserna 1-3. Någraav dessa fördelar är att kommunikationen i klassrummet ökar, att undervisningen lättare kanvarieras och att lärarna kan inspirera varandra. I diskussionen diskuteras bland annat om deninteraktiva skrivtavlan kan vara ett redskap för att förbättra resultatet för eleverna i No, dettaeftersom Pisa-undersökningarna visar att eleverna visar sämre resultat i No än tidigare.

Sociologisk Forskning 2016:3

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Iscensättanden av halsfluss : relationella göranden av en sjukdom i medicinska praktiker

Enacting tonsillitis: Relational performances in medical practices In this paper the diagnostic process of bacterial tonsillitis at two Swedish health centres is described and analysed as to how this disease comes into being, or how it is enacted. The concept of enactment implies that disease is constituted in, and through, relational practises involving human and non-human elements. The study is based on interviews with nurses and doctors as well as field observations from the health centres. In the analysis it becomes apparent that different – and sometimes conflicting – enactments of tonsillitis appear in medical practices, depending on the organization of relations between different elements. It is concluded that diagnostic agency is created in relations between both humans and non-humans, and who and what is given diagnostic agency is changeable depending on the relations at hand. The diagnostic process of tonsillitis shows how the most mundane medical diagnoses involves a number of complex relations, that stretches beyond categories such as social and medical.

Emergens i Meads sociologi : Process, interaktion och det sociala livets villkor

Emergence in the sociology of Mead: Process, interaction and the conditions ofsocial life. Within sociology, and especially in the symbolic interaction genre thereof, emergence have been used in order to analyze the process between different dichotomies such as structure and agency, individual and collective, improvisation and the pre-determined as well as the relationship between a now, a past and a present. The aim of this article is to, based on mentioned dichotomies, discuss the possibilities and the limitations of emergence. In terms of possibilities emergence can be used as an analytical and theoretical tool for analyzing the process between different social phenomena. In terms of limitations, emergence could (and have been) criticized for not acknowledging the pre-conditioned aspects of social life. Hence, this article is concluded in a discussion on how to integrate pre-conditioned aspects of social life, such as power, dominance and subordination in the analysis of the emergent and dynamic social life.

Social reproduktion i Värmland : Klass, utbildning och livsstil

Social reproduction in Värmland, Sweden This study uses the 2014 SOM-survey of the Swedish region of Värmland (n = 1420) to study the ways in which social reproduction is expressed in a regional setting. Following the sociology of Bourdieu the study presents statistically significant results that highlight that a.) class habitus shapes the type of home one creates for oneself and b.) one’s level of education, and that c.) the orientation towards the ”legitimate” culture is particularly pronounced among those with relatively high volumes of economic and cultural capital and finally that d.) a regional elite is consecrated in the cultural and urban center of the region. Although the sociological explanation to ”why we do what we do” is not the only one, this study shows that it is an important one. Class, expressed as class habitus and volume of economic and cultural capital, continues to shape peoples’ life choices and their orientations in the social world.

Juridik eller socialpedagogik? : Skolors strategier för att hantera kränkningar

Legal perspectives or Social Pedagogy? Schools strategies of handling harassments The present study explores how Swedish schools define and categorize situations when students have been exposed to different forms of abusive acts and violence at school. The empirical study is designed as case studie of two urban secondary schools situated in areas with different socioeconomic conditions. One of the schools is located in a suburb in one of the most economically disadvantaged areas in a greater city area. The other school is located in a small town municipality, where the students are relatively privileged in respect to their socio-economic backgrounds. The results indicate that different socio-economic conditions influence how professional’s describe and categorize violence and harassment and the types of strategies chosen. In the suburban school professionals talk and collaborate with the police, reporting cases of violence and harassment. In the small town school the professionals talk about the importance of collaborating with parents.

Recensioner

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Debatt : Därför behövs studier om makt och eliter i Sverige

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Krönika : Sociologi som konstform

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Sociologförbundet har ordet : Rapport från Nordiska sociologförbundets 28:e konferens i Helsingfors 11–13 aug 2016

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Redaktören har ordet

Sociologisk Forsknings digitala arkiv

Extramural engelska : En tillgång i engelskundervisningen?

Under de senaste tio åren har den digitala teknikens omfattning ökat och är idag en källa där barn och unga möter engelska i princip varje dag. Många elever använder dagligen engelska i tal och skrift för olika mottagare och syften genom bland annat datorspel och sociala nätverk. Syftet med denna litteraturstudie är således att granska extramural engelska och vad det kan tillföra engelskundervisningen i skolan. Med extramural engelska menas all den engelska en elev kommer i kontakt med utanför skolan. Studien är begränsad till att omfatta elever i årskurs 4-9, eftersom forskningsfältet är begränsat i de lägre årskurserna 4-6 behövdes även årskurs 7-9 inkluderas. Materialet består av vetenskapliga publikationer och samlades in genom fyra söktjänster som behandlar vetenskaplig litteratur. Resultatet visar att extramural engelska har en påverkan på elevernas olika språkliga förmågor. Det finns även vissa kopplingar mellan elevernas extramurala engelska och deras resultat på nationella prov och betyg i ämnet.  Kopplingen mellan elevernas extramurala engelska och deras olika språkliga förmågor är betydligt starkare än kopplingen mellan extramural engelska och elevernas betyg i ämnet engelska. Ett flertal av de studier vi analyserat är överens om att elever som ägnar mer tid åt extramural engelska generellt har ett bättre betyg, men att det inte går att dra någon generell slutsats att det endast är extramural engelska som påverkar betyget. Vad gäller elevernas olika språkliga förmågor påverkar extramural engelska främst elevernas vokabulär men även läs- och hörförståelse samt muntlig och skriftlig förmåga.

IKT i huslig ekonomi : En kvantitativ enkätstudie om faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi

Det ställs allt högre krav på att kunna hantera den allt mer digitaliserade vardagen. Elevens möjligheter att få utveckla sådana kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att kunna fungera som aktiva medborgare i samhället och i vardagen betonas i både Lagen om grundläggande utbildning och i Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. För att eleven ska kunna uppnå dessa mål ställs krav på att alla elever får utveckla digital kompetens inom den grundläggande utbildningen. Digital kompetens är uppräknad som en av EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digital kompetens, som i sin tur är uppbyggd av grundläggande IKT-färdigheter finns representerad i Glgu 2014 som en del av den mångsidiga kompetensen. Att eleven ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens inom alla läroämnen ställer också krav på att läraren tillämpar IKT i undervisningen. I tidigare forskning har det däremot framkommit att det finns flera faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Syftet med denna studie är att undersöka de faktorer som inverkar på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi. Ett av husliga ekonomins uppdrag är att stödja elevernas förmåga att hantera vardagen och utveckla grundläggande färdigheter för att genomföra uppgifter i anslutning till hushållet. Med tanke på husliga ekonomins starka relation till samhället och läroämnets uppdrag finns ett starkt behov av att kartlägga faktorer som inverkar på lärarnas IKT-användning. Studien är en kvantitativ undersökning som i huvudsak grundar sig på statistisk hypotesprövning. I studien har totalt sju hypoteser formulerats för att undersöka samband mellan följande faktorers inverkan på ämneslärarnas IKT-användning i huslig ekonomi: digital kompetens, upplevt stöd, tillgång till IKT-infrastruktur och upplevd nytta med IKT. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig inverka på lärarnas användning av IKT. I studien finns också en deskriptiv målsättning att beskriva de faktorer som ingår i hypotesprövningen. Deskriptiv statistik framtas också för en variabel som på grund av bristande teoriunderlag och avsaknad av tidigare forskning inte ingår som en faktor i hypotesprövningen. Denna variabel utgörs av lärarnas upplevda nytta med IKT för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder i anslutning till de centrala innehållen i huslig ekonomi. Datamaterialet har samlats in via webbenkäter. Målpopulationen består av alla som undervisar huslig ekonomi i årskurserna 7–9 inom den grundläggande utbildningen i Finland. För att göra ett urval av målpopulationen tillämpades en kombination av slumpmässigt och icke-slumpmässiga urval. Själva enkätutskicket genomfördes i ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med statistikprogrammet SPSS. De uppställda hypoteserna testas med regressionsanalys. Den deskriptiva aspekten i studien syns i den beskrivande statistiken som presenteras med hjälp av frekvenser, procentandelar, lägesmått och centralmått. Resultaten från regressionsanalysen visar på positivt samband mellan lärarnas digitala kompetens och upplevd nytta samt mellan upplevd nytta och lärarnas IKT-användning. Regressionsanalysen visar också på ett signifikant samband mellan lärarnas digitala kompetens, IKT-infrastruktur och IKT-användning. Resultaten i den senare regressionsmodellen kan tolkas som att ju högre lärarna uppskattar sin digitala kompetens och ju bättre tillgång till IKT-infrastruktur desto oftare använder lärarna olika IKT-verktyg i undervisningen i huslig ekonomi. Inga signifikanta samband hittades mellan lärarnas upplevda stöd och IKT-användning. Enligt den deskriptiva statistiken upplever lärarna en stor brist på ämnesfortbildningar inom IKT. Lärarna upplever dessutom att det finns bristande tillgång till digitala verktyg. De övergripande resultaten pekar på att ämneslärarna i huslig ekonomi inte har tillräckligt goda förutsättningar för att tillämpa IKT på ett pedagogiskt ändamålsenligt sätt i undervisningen. Tyngdpunkten borde sättas på att trygga tillgången till IKT-infrastruktur, ge lärarna möjligheten att utveckla den digitala kompetensen och erbjuda ett större utbud av ämnesfortbildning inom IKT. Ett förslag på fortsatt forskning kunde vara att genomföra en större jämförelse mellan hur ämneslärare i olika läroämnen tillämpar IKT i undervisningen. En dylik jämförelse kunde ge en inblick i hur de olika läroämnena skulle kunna jobba för att IKT ska få en naturlig plats i undervisningen. Resultaten kunde eventuellt också gynna en helhetsskapande undervisning. En helhetsskapande undervisning kunde vidare lyfta upp husliga ekonomins roll för elevens utveckling av de färdigheter, kunskaper och attityder som behövs för ett livslångt lärande.