999 resultados para Représentation sociale
Resumo:
Cette thèse propose d'étudier les carrières des adeptes des salles de musculation afin de comprendre comment certains d'entre eux organisent progressivement leur existence autour du bodybuilding. Nos observations issues d'une ethnographie d'une salle de musculation et de trente entretiens semi-directifs menés avec différents profils d'adeptes en Suisse romande, suggèrent que l'emprise du bodybuilding sur les individus résulte de phénomènes assimilables à des conversions. Deux voies de conversion, « consonante » et « introspective », ont été identifiées. Elles correspondent à des usages distincts de la musculation qui n'ont pas les mêmes conséquences sur les parcours de vie des pratiquant(e)s. Si les conversions consonantes stabilisent les parcours de vie en renforçant un statut professionnel, les conversions introspectives les infléchissent significativement. En outre, cette perspective de recherche offre un nouvel éclairage sur le façonnement des représentations et des pratiques de santé, les processus de normalisation des pharmacopraxis et les rapports sociaux de sexe en présence. -- This thesis aims to study gym-goers' careers in order to understand how some of them progressively organise their lives around bodybuilding. Our observations, drawn from an ethnography of a gym and thirty semi-structured interviews with different profiles of gym enthusiasts in French-speaking Switzerland, suggest that the grip that bodybuilding takes on individuals results from phenomena akin to conversions. Two paths to conversion - consonant and introspective - are identified. They correspond to distinct uses of bodybuilding, which do not have the same consequences in the practitioners' life courses. While consonant conversions stabilise life courses by reinforcing an occupational status, introspective conversions inflect them significantly. Furthermore, this research perspective provides new insights into the shaping of health norms (representations and practices), the process of normalisation of pharmacopraxia and the gender relations identified.
Resumo:
1881 (NN1)-1882 (NN14).
Resumo:
14 x 22 cm
Resumo:
Under september månad 2015 gav sökordet ”kris” dagligen upphov till ett trettiotal träffar i sökmotorn till Frankrikes största dagstidningar. Dagspressen överflödas av kriser och i skrivande stund är den mest omtalade krisen de flyktingströmmar som når Europa som resultat efter flera års krig i Mellanöstern. Pro gradu-avhandlingen studerar flyktingkrisen som en diskursiv händelse, en social konstruktion av en företeelse som tar de aktuella personerna och deras åsikter i beaktande. Avhandlingen är uppbyggd som en linje som inleds med mediestrategier och går till iscensättandet av nyheten, för att sedan analysera de olika åsikterna och personerna som ger upphov till lingvistisk polyfoni och mångtydighet. Syftet med avhandlingen är att studera hur medierna påverkar vår förståelse av en kris. För att få en dynamisk bild av bevakningen av flyktingkrisen studeras rubriker till ett hundratal titlar som publicerats i september 2015 av två stora franska dagstidningar: Le Figaro och Libération. Tidningarnas motsatta politiska orientering står som grund för en heltäckande och varierande genomläsning av medieuppmärksamheten kring flyktingkrisen. Som metod utförs en diskursanalys på materialet för att få reda på hur de båda tidningarna framställer krisen. Skillnader och likheter studeras, såväl som förekommande teman och en karakteristisk vokabulär i anknytning till krisen. Hypotesen är att flyktingarnas egna åsikter kommer i skymundan i medierna. Som resultat har jag noterat element i krisen som tidigare framställts som viktiga ur lingvistisk synvinkel på krisdiskurs av lingvisten Marie Veniard. Utöver det observeras några kompletterande betydelsekomponenter som står i förbindelse med flyktingkrisens komplexa natur. Ett speciellt mönster för att framställa flyktingarna har visat sig vara ofta förekommande i de båda tidningarna. Flyktingarna nämns för att ge rubrikerna ett autentiskt värde men paradoxalt nog möjliggör de även otydlighet i fråga om vem som faktiskt yttrar sig, flyktingarna eller journalisterna?
Resumo:
1935/03/22 (A8,N328).
Resumo:
1935/07/14 (A8,N344).
Resumo:
1935/01/25 (A8,N320).
Resumo:
1935/06/20 (A8,N341).
Resumo:
1935/03/15 (A8,N327).
Resumo:
1935/09/26 (A8,N352).
Resumo:
1935/02/22 (A8,N324).
