Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1907/11 (A2,N14).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1907/10 (A2,N13).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1906/09 (A2,N7).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1906/10 (A1,N1).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1907/12 (A2,N15).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1906/11 (A2,N8).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1905/06 (A1,N2).

Feuille ouvrière d'éducation socialiste / publiée sous le contrôle des organisations ouvrières et socialistes d'Houplines

1907/09 (A2,N12).

Contextualizing entrepreneurial intentions : a multiple case study on entrepreneurial cognition and perception

Avhandlingen behandlar entreprenöriella intentioner och individens uppfattningar om entreprenörskap. Om vi vill främja entreprenörskap så räcker det inte att vi förstår vilken nytta samhället kan ha av entreprenörer (arbetsplatser, mera skatteinkomster osv.). Vi måste förstå varför entreprenörskap är intressant och attraktiv ur individens synvinkel. Just den frågan har varit central inom kognitiv entreprenörskapsforskning de senaste 10 åren har vår förståelse för entreprenörer ökat betydligt tack vare den forskningen. Problemet med existerande forskning är att uppfattad genomförbarhet och uppfattad attraktivitet, dvs. de attityder som sägs leda till entreprenöriella intentioner, beskriver enbart vilken attityd individen generellt har till entreprenörskap. Enligt tidigare forskningsresultat så är det skillnad på generella attityder till en handling och attityder till att genomföra just den handlingen. Vill vi veta om individen kan tänka sig starta och driva ett företag så måste vi alltså studera individens attityd till att utföra just den specifika handlingen. Enligt avhandlingens forskningsresultat så kan vi lära oss mera om attityder till entreprenörskap genom att studera också motivation och mål. På så sätt kan vi förstå varför en del väljer att bli entreprenörer medan andra väljer att låta bli, även om de utåt sett har samma möjligheter att bli entreprenörer.

Lifelong learning travels : single actors´ perception and talk of lifelong learning in a specific organizational context

I mars 2003 certifierades en finländsk advokatbyrå av den Europeiska kommissionen som den bästa i Europa inom specialkategorin livslångt lärande. Advokatbyrån var överraskad över utnämningen emedan de inte aktivt och/eller medvetet implementerat eller utövat en livslångt lärandestrategi i sin verksamhet bland sin personal. Byrån deltog i en tävling om bästa arbetsplats i Europa ("Best workplaces in Europe 2003") utan att vara medveten om den Europeiska kommissionens special- kategorier. Emedan advokatbyrån inte medvetet implementerat en livslångt lärandestrategi bland sin personal formar aktörerna, vars uppfattning och prat denna avhandling handlar om, sina föreställningar och sitt prat om livslångt lärande efter utnämningen. Översättningsprocessen av en idé utlöses sålunda i denna studie av en extern händelse. I sin avhandling beskriver Annica Isacsson hur och varför en idé (livslångt lärande) föds (på nytt) på en institutionell nivå, hur idén reser och förändras i en process av översättning, hur idén landar i två organisationer samt hur idén om livslångt lärande uppfattas och beskrivs av lokala aktörer i två olika organisationer. Fokus i studien ligger sålunda på enskilda aktörers uppfattning om ett kontroversiellt koncept i en lokal kontext. Teoretiskt möts och sammanlänkas teori om livslångt lärande, sociokulturella teorier om lärande och teorier om organisatoriskt lärande. Isacssons avhandling visar på hur livslångt lärande inte enbart, i en organisatorisk kontext, handlar om individuell kompetensutveckling utan också om organisatoriskt lärande i vilken lärande av andra organisationsmedlemmar och organisationer ingår. Studien visar vidare på hur enskilda aktörers prat påverkas av det institutionella fältet och av den tidsanda inom vilken diskursen livslångt lärande föds, rör sig och ingår.

Eating disorders, weight perception, and dieting in adolescence

Background: Eating disorders are serious psychiatric disorders, which usually have their onset in adolescence. Body dissatisfaction and dieting, both common among adolescents, are recognised risk factors for eating disorders. The aim of the present study was to assess the prevalence of eating disorders in the general adolescent population, assess the risk of developing eating disorders in subgroups of dieters, and analyse longitudinal concomitants of incorrect weight perception. Method: A prospective follow-up study on 595 adolescents, aged 15 at baseline, was conducted in western Finland. The study comprised questionnaires directed at the whole study population and subsequent personal interviews with adolescents found to be screen-positive for eating disorders, at both baseline and three-year follow-up. Results: The lifetime prevalence rates for 18 year old females were 2.6 % for anorexia nervosa, 0.4 for bulimia nervosa, and 9.0 % for eating disorder not otherwise specified (EDNOS). No prevalent case of DSM-IV eating disorders was found among the male participants. Eating disorders, as well as depressive symptoms, social anxiety, and low self-esteem, was more prevalent among females who perceived themselves as being overweight, despite being normal or underweight, when compared to females with a correct weight perception. An incorrect weight perception was associated in males with social anxiety. Female adolescents dieting due to psychological distress, rather than vanity or overweight, had a fifteen-fold risk of developing an eating disorder. Conclusions: Eating disorders are common among female adolescents, and adolescents choosing to diet due to psychological distress show a markedly increased risk of developing an eating disorder. Promotion of general well-being as well as the prevention of body dissatisfaction and misdirected dieting, accompanied by early detection and proper treatment of eating disorders, is needed to reduce the incidence of and facilitate recovery in adolescents suffering from eating disorders.