1000 resultados para Kvinnans liv i fiktion och verklighet i ett historiskt perspektiv
Resumo:
Ett ökat miljömedvetande hos konsumenterna gör att de har blivit allt mera medvetna om sitt eget agerande och att de därför i allt högre utsträckning väljer att köpa produkter och tjänster som har producerats på ett miljömedvetet sätt. Detta påverkar företagens sätt att planera, producera och distribuera sina produkter och tjänster. Miljömedvetna företag kan skaffa sig fördelar jämfört med de konkurrenter som inte agerar miljömedvetenhet. För att kunna hänga med i konkurrensen på marknaden måste företagsledare utveckla genomtänkta strategier för hur deras produkter och tjänster ska kunna införlivas i en hållbar affärsutveckling. Detta skapar ett behov av att förse entreprenörer, företagsledare, innovatörer m.fl. med kunskap, metoder och verktyg så att de i tidiga utvecklingsskeenden kan se möjligheterna med att utforma sin affärsidé, produkt eller tjänst i ett hållbarhetsperspektiv.Hållbar affärsutveckling är ett pilotprojekt med målet att stödja inkubatorföretag så att de kan utveckla en s.k. hållbar affärsutveckling.
Resumo:
Sedan kassettbandet trängdes undan av CD:n under 90-talet har det fört en alltmer tynande tillvaro, fram tills att det relativt nyligen började uppstå små oberoende musikbolag som helt eller delvis släpper begränsade albumupplagor på kassett och en del rykten började gå att kassettbandet var på väg tillbaka. Även större band och skivbolag hakade på trenden och släppte större upplagor av vissa få utvalda album på just kassettband. Kan det vara möjligt att detta gamla och uträknade medium håller på att få en renässans i vår digitala guldålder? De förklaringsmodeller och teoretiska begrepp jag använt mig för att förklara detta fenomen är Nostalgi, Analogisering och Nätverkande. I ett stort antal artiklar och debatter ges olika svar och synpunkter på kassettbandets eventuella gåtfulla comeback och denna uppsats är tänkt att fungera som en slags kompassnål som pekar ut en riktning till följd av det material jag har tillgodogjort mig och redovisat i denna uppsats. Här återfinns också ett antal intervjuer med både privatpersoner och skivbutiker som fördjupar och resonerar kring orsak och verkan kring kassettfenomenet. De önskvärda hårda data och tillgänglig och tydlig statistik lyser med sin frånvaro då kassettband sällan återfinns på några listor eller mätningar eftersom de aldrig fick någon högre status trots sin enorma spridning, till skillnad mot vinylskivor och CD. Med denna uppsats görs ett försök att sammanställa en bild av denna övervintrade dinosaurie till audioformat och får, åtminstone delvis, en förklaring till sin egen överlevnad.
Resumo:
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.
Resumo:
Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet av enkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattning insatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård. Klientenkäten innehöll dessutom instrumentet SOCRATES, som skattar motivation såsom faser i förändringsprocess. Resultatet visar att båda grupperna är mest tillfredsställda med framtidsplanering och aktiviteter, däremot är de mest otillfredsställda på områdena som handlar om kontaktpersonernas utredningsinsatser och klimatet på avdelningen. Detta kan tyda på att kraftfullare insatser efterfrågas på sistnämnda områden. Den generella värderingen av hela arbetet vid institutionen ges också en positiv bedömning. Studien innehåller också fördjupade analyser t.ex. parvis mellan klient och kontaktperson, och i förhållande till utfallet motivation. Kontaktpersonens förhållningssätt och relationen mellan klient och kontaktperson har det största sambandet med utfallet motivation. Resultaten kan användas i ett pågående utvecklingsarbete vid Frösö LVM-hem om motivationsarbetet.
Resumo:
Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet spelberoende utifrån tre områden, vilka är omfattning, karaktär och behov av behandling. Vi undersöker överensstämmelsen mellan forskning och behandling kring spelberoende. De metoder som använts är litteraturöversikt samt halvstrukturerade intervjuer med personal på Folkhälsoinstitutets Spelberoendeprojekt i Malmö och i Göteborg. Den forskning som projektet grundats på gjordes innan den digitala spridningen av spel slog igenom. Därför täcker inte forskningen alla målgrupper för behandling och behandlingen måste ha stöd i forskningen för att få legitimitet. Den internationella forskningen som finns om spelberoende rör framförallt karaktären, medan omfattningen och behovet av behandling inte berörs i samma utsträckning. Spelberoendeproblematiken har stor vikt för socialt arbete, då det är ett beroende som alla andra och drabbar alla samhällsgrupper och alla åldrar. Kunskaper i ämnet är viktigt för att upptäcka och komma åt problemet i ett tidigt stadium.
Resumo:
Bakgrund: Intensivvård består definitionsmässigt av monitorering, diagnos och vård av patienter med tänkbar reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Vårdpersonal bör arbeta med en holistisk syn på patienten, ta vara på de känslomässiga, fysiska, andliga och sociala behoven. För att alla delar skall kunna tillfredställas bör vårdpersonalen även uppmärksamma de anhöriga och göra dessa delaktiga i vården. En nödvändighet för att klara detta är att sjuksköterskan är insatt i vad patientens familj går igenom och vilka behov de har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de upplevelser familjemedlemmar hade när deras anhörige vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudien byggde på femton vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa och åtta var kvantitativa studier. Dessa artiklar fann författarna via de internationella databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades sedan med en granskningsmall och de studier som matchade litteraturstudiens syfte gick till vidare granskning för klassificering, värdering och kategoriindelning. Resultat: Närhet ansågs som ett av de viktigaste behoven bland anhöriga till patienter på en intensivvårdsavdelning. Majoriteten av de anhöriga uppvisade en höggradig stress som var jämförbar med posttraumatiskt stresssyndrom och de uppvisade symtom såsom hjärtklappning, sömnsvårigheter och ångestkänslor. Behovet av god information betydde oerhört mycket för alla anhöriga, den information som de anhöriga uppskattade mest var sjuksköterskans förklaring av diagnos, prognos och olika behandlingar som patienten genomgick. Diskussion: Sjukvårdspersonalen kan gärna uppmuntra anhöriga till att hjälpa till med omvårdnaden om den sjuke men det är viktigt att förklara att detta ej är ett tvång och att inget är mer rätt än det andra. Kommunikation är nyckeln till att minska stress och osäkerhet hos de anhöriga.
Resumo:
Sjukskrivningarna för utmattningssyndrom har de senaste åren ökat dramatiskt i Sverige. Detta har lett till allt mer komplexa och långvariga rehabiliteringar. Syf-tet med denna studie var att beskriva och analysera hur ett antal individer upplev-de sin rehabilitering efter sjukskrivning för utmattning. Delsyften var att öka kun-skapen om hur rehabiliteringen efter utmattning kunde förbättras samt belysa kvinnors och mäns skilda förutsättningar till rehabilitering beroende på kulturell kontext. Tio personer som kommit åter till arbete efter sjukskrivning djupintervju-ades om rehabiliteringen. Resultaten från studien antydde att det var viktigt att vidga perspektiven på rehabilitering genom att använda ett kontextberoende syn-sätt. Studien resulterade i tre teman; Lärande, Styrning och Organisering. I samtli-ga teman var timing betydelsefullt. Lärandet och strategier att hitta nya insikter var viktigt både för individ och organisation för att en lyckad rehabilitering skulle ske, där strategierna blev olika för kvinnor och män. När det gällde rehabilitering-ens styrning visade det sig hur viktig balansen mellan att få stöd och att själv få agera var. Rehabiliteringens organisering visade sig i denna studie vara grund-läggande och central för rehabiliteringen, där möjligheten att kunna återskapa goda sociala möten var avgörande.
Resumo:
Temat för denna uppsats var att undersöka ett systemteoretiskt arbetssätt i rehabilitering. I den här undersökningen har tre kvinnor som tidigare varit sjukskrivna av psykiska orsaker, intervjuats för att de skulle få ge sin syn på hur ett systemteoretiskt arbetssätt skulle kunna ha hjälpt dem i deras rehabilitering. Vidare vilken funktion deras sjukdom fyllt i deras system och för dom själva. Det fanns en tanke om att deras sjukdom var orsakad av många faktorer, vilket visade sig vara fallet. Urvalet var ett så kallat bekvämlighets urval. Metoden som använts var halvstrukturerade intervjuer med hjälp av en intervju guide. Tolkningen som användes var hermeneutisk. Arbetet begränsades genom att kvinnor som varit sjukskrivna valdes ut. Andra kriterier var att dom skulle ha familj som bodde hemma, minst tre barn och en sambo eller man, vidare att dom kom från små orter i Västernorrlands inland. Resultatet visar att de överlag var positivt inställda till ett systemteoretiskt synsätt, att de saknade att vissa instanser inom rehabilitering inte tog hänsyn till komplexitet i deras liv, och att de känner sig misstrodda av försäkringskassan. Sjukdomen fyllde för alla tre en funktion av signal på obalans i ett snedbelastat system. Vidare var de tre kvinnorna sjukare än vad omgivningen och dom själva trott. De saknade alla tre, från de rehabiliterande enheterna, en helhetssyn på dem och deras situation. Systemteorin kan verka ytterst komplicerad när man läser om cybernetiken till exempel. Men som behandlare behöver man inte lägga det på en komplicerad nivå. Det räcker att man i stora drag vet vad systemteorin handlar om och att man är medveten om vilken roll kommunikation och interaktion spelar, och vilken roll man hamnar i som behandlare i det psykosociala arbetet.
Resumo:
"Smaatraek og skitser fra bondens liv i dette aarhundrede."--Indledning.
Resumo:
Människorättsorganisationen Egyptian Commission for Rights and Freedoms dokumenterade 340 fall av påtvingade försvinnanden, bara mellan augusti och november 2015. Påtvingade försvinnanden är människor (ofta politiska aktivister) som förs bort av statliga säkerhetsstyrkor utan att deras anhöriga vet var de befinner sig – eller om de ens lever. Så här ser rättsstaten Egypten ut i dag, fem år efter den arabiska våren som avsatte diktatorn Hosni Mubarak. Vad hände med alla de människorätts- och prodemokratiska aktivister som organiserade och ledde demonstrationer mot Mubaraks polisstat? Hur kan de verka som politiska aktivister i ett land som Egypten, som i dag i princip styrs av den egyptiska militären? I Tunisien firar tusentals människor årsdagen för den tunisiska revolutionen på torg och gator, men det förekommer fortfarande polisbrutalitet, ekonomin är svag och många unga tunisier är arbetslösa. Har politiska aktivister i Tunisien en given plats i landets framtid? Nu när man har åstadkommit mycket som revolutionen krävde – till exempel yttrandefriheten. Syftet med det här examensarbetet är att utforska och ge röst åt aktivisterna som deltog i och låg bakom den arabiska våren.
Resumo:
Denna uppsats rör de fyra största svenska apotekskedjorna och dess visuella kommunikation samt användning av kommersiella attribut. Med visuell kommunikation menas här det budskap som sänds ut till kunden genom butiksutformningen och som kunden kan uppfatta med sina sinnen, exempelvis färgval, exponerade produkter och personalens bemötande. Dessa attribut kan sedan användas på kommersiella vis i den mån att man till exempel vill locka till sig en speciell målgrupp eller sälja extra mycket av en specifik vara, exempelvis genom specialexponering eller genomtänkt placering av produkter. De frågor som besvaras i denna uppsats berör vilka visuella attribut apoteken använder sig av, hur dessa visuella attribut skiljer sig åt från kedja till kedja samt hur kommersiella attribut används. Genom standardiserade observationer baserade på empirisk forskning, rörande visuella och kommersiella attribut som har en bevisad effekt på kunden, utfördes observationerna på Apoteket AB, Apoteksgruppen, Apoteket Hjärtat samt Apoteket Kronan. Syftet med observationerna var att får en upplevelse likt den kunden kan tänkas få när denna kliver in i butiken. Observationerna gav ett resultat som påvisade att apotekskedjorna skilde sig åt i användandet av kommersiella och visuella attribut. Detta gav upphov till ett analyskapitel där teorier rörande hur de olika attributen bör kategoriseras och vidare hur dessa kategorier bör vara i symbios och således kommunicera ett enhetligt budskap till kunden. Det kunde sedan konstateras att Apoteket Kronan, Apoteket AB samt Apoteksgruppen inte kommunicerade ett enhetligt budskap till kunden via sin visuella kommunikation. Personalen i dessa apotekskedjor kommunicerade inte, vid observationens tillfälle, samma budskap till kunden som de materiella attributen gjorde. Apoteket Hjärtat ansågs dock inte ha detta problem, däremot diskuteras huruvida deras visuella kommunikation och därmed den tänkta målgruppen är för bred. Apoteket Hjärtat erbjuder många varierande tjänster i kombination med, för ett apotek icke-typisk, visuell kommunikation och detta kan antas skapa förvirring.
Resumo:
Denna studie undersöker sociala mediers påverkan på människor med fokus på mat och hälsa. Med hjälp av en kvantitativ enkätstudie har vi undersökt hur och på vilket sätt de sociala medierna spelar in i hur människor äter. Fokus ligger på vilket medie människor i åldern 18 år och uppåt väljer för att få inspiration till hälsosam mat, i vilken grad sociala medier förändrat människors medvetenhet och intresse kring hälsa och mat samt huruvida den här påverkan upplevs som positiv (inspirerande) eller negativ (stress/förvirring). Resultatet visar att de sociala medierna inte tagit över som inspirationskälla då de traditionella medierna, så som tidskrifter, TV och böcker, visade sig vara vanligast för att inspireras och skaffa sig inspiration kring mat. De sociala medierna fungerar snarare som ett komplement och har större popularitet hos den yngre generationen. Vidare visar studien att sociala medier delvis bidragit till att öka medvetenhet och intresse kring mat och hälsa. Majoriteten angav att de snarare inspireras än känner stress/förvirring till de hälsobudskap kring mat som florerar på sociala medier och studien visade ett tydligt mönster att kvinnor är både mer negativt och positivt påverkade än männen.
Resumo:
Studiet av post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur är ett forskningsområde som har vuxit fram först de senaste åren. Forskningen har hittills fokuserats på hur litauiska emigranter bevarar eller inte bevarar sin litauiska identitet utanför hemlandet. Denna uppsats har en annan inriktning. Med utgångspunkt från de kronotopmodeller som tagits fram av litteratur-vetaren Juris Rozītis analyseras två böcker av litauiska författare som skriver om liv i Storbritannien respektive Irland med syfte att undersöka hur det upplevda emigrantlivet framställs. Forskningsfrågorna är: Hur avbildas emigrantlivet i post-sovjetisk litauisk emigrantlitteratur? Hur skiljer sig den avbildning från den som framkommer i lettisk efterkrigslitteratur? Den nya ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar sig vara mycket lik en av Rozītis modeller, dock inte den som avbildar livet i det nya landet utan den modell som avbildar livet i flyktinglägren. ”Inspärrad i det nya landet”-modellen visar hur emigranterna lever i värld där det inte finns utrymme för det egna jaget eller intima förhållanden. De lever i en grå zon. I det nya landet men inte riktigt en del av det nya landet. Den närmaste omgivningen utgörs av andra som är marginaliserade i samhället: andra migranter, kriminella osv. Emigranterna är inspärrade i denna gråa zon. De stängs in av ett osynligt men ändå påtagligt stängsel mellan dem och det inhemska samhället. En väsentlig skillnad mot Rozitis flyktinglägersmodellen är dock att banden till hemlandet inte har skurits av utan utgör en levande del av emigrantens liv.
Resumo:
I uppsatsen görs en kritisk diskursanalys ur ett hbtq-perspektiv av Sverigedemokraternas styrdokument, den partianknutna tidningen SD-Kuriren och några andra relevanta texter. Materialet har delats in i tre tidsperioder, 1989-1995, 1996-2002 och 2003-2015 och frågorna som ställs till materialet handlar om vilka problem, orsaker till problem och lösningar på problem som går att identifiera som centrala i de studerade texterna. De identifierade problemen under de olika perioderna är ”den låga nativiteten”, ”osundheten” och ”den hotade kärnfamiljen; samt ”den hotade kärnfamiljen och den därmed hotade nationen”. Alla dessa problem kan kopplas ihop med Sverigedemokraternas hbtq-politik. I ett andra steg i uppsatsen görs en kvantitativ studie över frekvensen av ett antal ur det studerade perspektivet centrala ord i partiets styrdokument och hur användningen av dessa ord varierar över tid. De studerade orden är sund, familj, naturlig, nation, moral, folk och nativitet. Ett par av resultaten är att användningen av ordet ”nation” är som mest frekvent i det senaste styrdokumentet, medan ordet ”sund” var mest vanligt under den mittersta av de studerade perioderna. I analysens sista del görs utblickar mot Sverigedemokraternas agerande på det hbtq-politiska området, under de senaste åren. Med hjälp av begreppen heteronormativitet, homonormativitet och homonationalism görs avslutningsvis ytterligare en läsning av texterna där exempel på alla dessa företeelser går att identifiera i materialet.