Östnordiska och latinska medeltidsordspråk.

"Förteckning över tryckt svensk ordspråksliteratur": v. 1, p. [140]-146.

Försök till en statsekonomisk statistik öfver Sverige /

Volume 4 has imprint: Stockholm, Hos Samson & Wallin.

Sveriges national-litteratur, 1500-1900.

"Verket planlagdt af Oscar Levertin, utgifvet af Henrik Schück och Ruben G:son Berg under medverkan af Fr. Böök ..."

Vad motiverar människor att engagera sig ideellt?

Nutidens världshändelser aktualiserar det ideella engagemang som en stor andel av Sveriges befolkning ägnar sig åt varje år. Viljan att hjälpa upplevs också öka. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för människors motiv till ideellt engagemang och volontärarbete. Deltagarna var nio personer som alla var ideellt engagerade. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalysen. Resultatet visade på flertalet olika motiv till ideellt engagemang och att motiven ofta var sammanlänkade med varandra. En persons bakgrund framkom vara av betydelse, värderingar och samhällsintresse likaså. En vilja att hjälpa andra och bidra till samhället framkom som motiv till engagemanget. Det upplevdes i hög grad att engagemanget gav mycket tillbaka, exempelvis personlig utveckling och möten med nya människor. Resultatet i föreliggande studie går i linje med befintlig forskning samt bidrar med en mer nyanserad subjektiv aspekt av motivation till ideellt engagemang.

Högläsning – En gemensam väg in i språket : En multipel fallstudie av fyra lärares medvetna högläsning i årskurs 4 och i årskurs 6

Studien undersöker och jämför hur fyra lärare arbetar medvetet med sin högläsning i klassrummet och ifall deras arbete förändras mellan årskurs 4 och årskurs 6. Undersökningen är disponerad som en multipel fallstudie, där varje enskilt fall först analyseras separat för att därpå korsanalyseras. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en empirisk undersökning där de fyra fallen studerades genom metoderna enkät, observation, intervju och deltagarvalidering. Därefter analyserades fallen utifrån den sociokulturella teorin om lärande, skolans styrdokument och tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultaten ger en positiv inblick i lärares arbete med högläsning i klassrummet. De didaktiska val som ligger bakom de deltagande lärarnas högläsning går att koppla till läroplanens syfte och centrala innehåll. Lärarna verkar arbeta varierat och eleverna tränas med högläsningen som utgångspunkt i läroplanens övergripande förmågor. Lärarna har alla märkt ett generellt minskat läsintresse hos barn och elever men anser sig överlag inte märka så mycket av detta i sina egna klassrum, vilket de kopplar till att de aktivt arbetar med att läsa högt för eleverna. Vidare anser de att elevernas språkutveckling och ordförståelse gynnas av högläsning då de får lyssna till det skrivna ordet. Studiens lärare är överens om att det är viktigt att avsätta tid till högläsning i undervisningen och använder sig av en dialogisk uppläsning i sina klassrum, där högläsningen blir ett pedagogiskt verktyg. Endast en av lärarna säger sig uttryckligen arbeta med specifika metoder och strategier utifrån ämnesdidaktisk forskning, men vid besöken observerades att även de övriga lärarna intuitivt arbetar implicit med lässtrategier i sin undervisning. Gemensamt för lärarna är att de ofta väljer att arbeta ämnesintegrerat och att högläsningen blir en naturlig del i ett tematiskt arbete. De menar också att behovet av deras högläsning i undervisningen snarast ökar i och med att eleverna blir äldre, då de möts av mer komplexa texter ju äldre de blir.

Greenpeaces modelläsare : En multimodal textanalys av Greenpeace i Sveriges externa mejl

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen. 

Personligt varumärke med Spotify : En kvantitativ studie om identitetsbyggande genom digital musikanvändning.

I denna studie har det framkommit ett genomgående mönster som visar att de personer som framhäver sin musiklyssning på Spotify gör det för att de vill att någon skall se att de har lyssnat på en specifik musik. Dessutom anser dessa personer att musik är jätteviktigt och döljer aktivt sina musiklistor och gör dem privata på Spotify. Däremot finns det personer som inte aktivt gör sina spellistor osynliga och dessa är sådana som inte anser att bilden av en person ändras om de ser att denne lyssnar på oväntad musik. Det framkom även att personer som aktivt döljer vad de lyssnar på gör det då de anser att musiken de ibland lyssnar på är pinsam. Dessa personer anser att musik säger mycket om en person, varför de aktivt döljer sina lyssningar på Spotify. De personer som även döljer sina spellistor gör det på grund av att de följs av andra Spotify-användare. Någonting som var relativt överraskande i denna studie var att Justin Bieber fortfarande ses som någonting pinsamt att lyssna på, vilket även bevittnas i inledningen till denna studie. Vi hade ändå trott att han hade blivit mer socialt accepterad. Dessutom kom vi fram till att de som nyttjar musikanvändningen i syfte att skapa ett personligt varumärke gör det då de anser att musik säger mycket om en person, vilka även ändrar bilden av en person när man får se vad den personen egentligen lyssnar på. Dessutom anser även de som har ändrat sin bild av en annan person på grund av musikval att det finns musik som är pinsam, vilket även är de personer som värderar musik allra högst. De skapar sig ett personligt varumärke genom att dölja och framhäva vad de lyssnar på på Spotify. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera att det finns en viss skillnad mellan olika typer av människor; de som värdesätter musik högre bryr sig mer om sitt personliga varumärke och sin digitala identitet utåt när det gäller musik, varför de manipulerar sin Spotify-användning mer än den grupp personer som inte värdesätter musik lika mycket. Med dessa resultat kan vi konstatera att de musikintresserade svenska Spotify-användarna (15-35) döljer och framhäver vad de lyssnar på och på så vis använder musikstreamingtjänsten för att lyfta fram sin image och därmed det personliga varumärket. 

Phonological features of Yazghulami : A field study

Yazghulami is a South-East Iranian language spoken in the Pamir area of Tajikistan by about 9000 people. This study gives an account of the phonology of the language by describing contrastive segments and their distribution and realizations, as well as describing suprasegmental features such as syllable structure and stress patterns. Field research was carried out in a community of Yazghulami speakers in Dushanbe, the capital of Tajikistan, by recording, transcribing and annotating spoken language. Yazghulami is analyzed as having 8 vowel phonemes of which one pair contrasts in length, and 36 consonant phonemes with a considerable display of palatal, velar and uvular phonemes, of which a set of three labialized plosives and three labialized fricatives is found. The syllable structure of Yazghulami allows for clusters of no more than two consonants in the onset and two in the coda; clusters in both positions do not occur in one and the same syllable. The stress generally falls on the last syllable of a word, although when nouns are inflected with suffixes, the stress instead falls on the last syllable of the stem. With these results, a foundation for further efforts to develop and increase the status of this endangered language is laid.

YouTube - en främjare av demokrati eller demokratism? : En fallstudie i svenska riksdagspartiers politiska kommunikation på YouTube

Bakgrunden till studien är att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen vid valet 2014. De sägs även vara mest aktiva på sociala medier av partierna, samtidigt som användningen av dessa medier som kanalen YouTube är vanligt för alla partier att sprida sin politiska kommunikation. Vårt syfte består av flera delar: dels att undersöka riksdagspartiernas YouTube-användning; dels att analysera text, diskursiv- och social praktik i politiska kommunikation hos partier med öppna kommentarfält. För att studera detta använder vi begreppen  “det goda samhället” och demokratism med avsikten att förstå och problematisera politisk kommunikationen på YouTube utifrån ett demokratiskt perspektiv. Teoretisk ram är Arthos (etisk propagandaanvändning), Calderaro (web 2.0s demokratifrämjande), Dahlgren (“det goda samhället” och demokratism), Ekman (extremhögergruppers YouTube-användning), Falkheimer & Heide (historisk överblick av strategisk kommunikaiton), Giansante (demokrati i social medier), Halpern & Gibbs (politiska diskussioner i kommentarfält) och Neumayer (politiskt oliktänkandes diskussion i kommentarfält). Materialet är alla åtta riksdagspartiers (Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Nya Moderaterna och Sverigedemokraterna) YouTube-kanaler med  kommentarfält och tre filmer och deras kommentarfält. Filmerna är en valfilm från 2014 från både Centern respektive Vänstern samt en reklamfilm från 2015 från SD. Metoden för analysen av YouTube-kanalerna och kommentarerna är en liten översiktlig kvantitativ deskriptiv innehållsanalys, medan den djupgående analysen av filmer och kommentarfält är Faircloughs kvalitativa kritiska diskursanalys kompletterad med semiotisk analys. Resultatet visar att äldre och stora har sedan 2014 många stängda fält och lägre videouppladdningsfrekvens, medan yngre och mindre partier generellt sedan 2014 har många öppna fält och hög videouppladdningsfrekvens. Av de tre undersökta partiernas filmer och fält tillåter minst två av dem kritisk dialog mellan politiskt oliktänkande i dessa vilket främjar demokratin. Slutsatsen är då att YouTube bidrar till utvecklingen av politisk kommunikation mot det demokratiskt goda samhället.

Symboler - som en vän i regnet eller en skatt från havet? : En kvalitativ studie om symbolers representation, funktion och kommunikation med Rörstrands Mon Amie och Ostindia som exempel

Med denna studie har jag undersökt hur ett antal individer uppfattar symboler. Jag har närmre undersökt hur symboler kan användas för att kommunicera i det vardagliga sociala livet och vad detta tillför individerna. Syftet med detta var att dels utifrån nya exempel utöka befintlig information om och förståelse för hur individer använder symboler i sitt vardagliga liv. Syftet var även att få vetskap om hur Rörstrand och individerna kommunicerar symbolernas representation utifrån gemensamt kulturellt kapital och berättande. Detta har möjliggjorts genom semistrukturerade intervjuer som metod. Sex personer intervjuades samt Rörstrands Product and Marketing Manager Eva Tiedman. Intervjuerna och materialet har utformats och analyserats med hjälp av en teoretisk ram bestående av symbolisk interaktionism, storytelling, representation, nostalgi och retro. Studien resulterade i att Rörstrands kommunikation nått intervjupersonerna och att den breddat representationen av symbolerna men utan att mottagarna tydligt noterat detta då kommunikationen härrör från gemensamt kulturellt kapital. Detta resulterar i att producent och mottagare tillsammans kommunicerar produkternas representation och funktion. Studien bekräftar även att Rörstrands vision om vad produkterna tillför individer överensstämmer med intervjupersonernas upplevelser. Intervjupersonerna använder symbolerna för att kommunicera med sin omgivning i det vardagliga livet beroende på gemensamma representationer. Symbolerna ger upphov till positiva nostalgiska känslor, används för att bygga upp en scen på vilken man kan spela upp sin självbild och identitet samt skapar och upprätthåller sociala relationer.

Ibland ger moskén skydd till slagna kvinnor när samhället svikit

Publicerad 16 maj, 2012 - 11:19 Att många religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur de i moskén erbjudits just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem, skriver Pia Karlsson Minganti. Kvinnor som vänder sig till rådgivare i moskéer kan få ta emot direktiv som är präglade av manscentrering och rent kvinnohat. Kvällens Uppdrag granskning visar exempel på detta. Utan att själv ha haft möjlighet att se programmet i sin helhet kan jag förutse starka reaktioner och krav på åtgärder. Jag arbetar själv mot könsförtryck, anser att våld och tvång ska polisanmälas och att redan existerande lagstiftning bör tillämpas. Med utgångspunkt i min egen forskning bland medlemmar i muslimska ungdomsföreningar i Sverige tror jag emellertid att debatten nu kan tjäna på att jag bidrar med perspektiv på moskéer som mer än endast arenor för misogyni. Insikten om att kategorin muslim samlar en miljard människor med alla tänkbara ideologiska orienteringar borde idag vara en självklarhet. På samma sätt är muslimska församlingar präglade av variation. Att många (just nu de flesta?) religiösa ledare i moskéer ger uttryck för kvinnoförtryckande idéer innebär inte att alla gör det. Inte heller innebär det att imamerna ifråga har kvinnoförtryck som uttalad målsättning eller aldrig verkar för kvinnors rättigheter. Verkligheten är som bekant komplex. En viktig poäng i sammanhanget är att islamiska rådgivare allt oftare är kvinnor. Internationell forskning visar på en samtida trend där kvinnor etablerar auktoritet i moskéer och organisationer, och virtuellt på internet. Det sker på eget initiativ, men även genom uppmuntran från manliga företrädare och genom statliga initiativ. De flesta bidrar som volontärer, som till exempel de ungdomsledare som runt om i Sverige engagerar ungdomar i allt från islamstudier till läxhjälp och alternativa helgaktiviteter på behörigt avstånd från alkohol och droger. Inom sina föreningar fungerar kvinnorna som beslutsfattare och organisatörer, som styrelseledamöter och ordföranden. De deltar också i andra offentliga sammanhang som föredragshållare och debattörer och samarbetspartners i olika projekt. Många av dessa projekt har till syfte att motverka diskriminering på grundval av kön, hudfärg och religiös tro. Kvinnornas religiösa engagemang kan liknas vid den kristna väckelserörelsen. Kvinnor, ungdomar och andra marginaliserade grupper sluter sig samman och studerar Koranen utan direkt inblandning av konventionella auktoriteter. De islamiska källorna används för att genomdriva förändringar och för att försvara bland annat kvinnors rättigheter. För många framstår våld mot kvinnor som en absurditet, helt oförenlig med islam. Vad jag försöker frammana här är en kontext där kvinnor kan instrueras att inte polisanmäla en misshandlande make, men där samtidigt andra typer av råd ges av olika tongivande personer och även hjälp att fly ut ur akuta våldssituationer. I min undersökning ingår kvinnors berättelser om hur medlemmar i moskéförsamlingar har erbjudit just det som samhället borde garantera, nämligen skyddat boende och stöd för dem som vill komma bort från ett våldspräglat hem. Det är bra att media granskar representanter i moskéer. Kritik kan bidra positivt till utvecklingen av islam i Sverige och motverka att män med destruktiv syn på könsrelationer fortsätter att dominera. Men det är viktigt att kritiken inte är ensidig eller fragmentarisk. När kvinnoförtryck såsom nedtystat våld och sexuellt tvång bland muslimer debatteras är även en annan form av förtryck närvarande: förtrycket mot muslimer som grupp. Det finns en tendens i dagens samhälle att peka ut muslimer som ett exceptionellt hot – mot kvinnor, homosexuella, judar, ”vanligt folk” och samhället i stort. Stigmatisering får flera olyckliga konsekvenser. För det första riskerar kvinnoförtryck i andra sammanhang att osynliggöras. I vilka andra miljöer borde tevereportage med dold kamera göras för att blotta de tänkesätt som leder till kvinnors lidande och död? Det är naturligtvis provocerande i sammanhanget, men erinra etnologen Jesper Fundbergs forskning om hur pojkfotboll fostrar unga i en miljö som knappast har gjort upp med sin sexism, rasism och homofobi. När gav den muslimkritiske debattören senast sitt stöd till en kvinnojour, med ett erkännande ord, praktiskt handtag eller rentav ekonomiskt bidrag? För det andra, politiska entreprenörer i islamofobi slår mynt av att muslimer pekas ut som det primära hotet. Sverigedemokrater hörs plötsligt försvara kvinnors, homosexuellas och judars rättigheter med hjälp av feministiska och antirasistiska argument med udden riktad mot muslimer och islam. För det tredje visar forskning på en tendens bland kvinnor i utsatta minoriteter att sluta upp bakom mansdominerade ledarskikt i syfte att värna gruppens väl, även om de samtidigt är kritiska mot dessa mäns tolkningar och praktiker. Att ensidigt förknippa islam med fenomen som våld mot kvinnor kan alltså få starkt negativa konsekvenser för prioriteringen av muslimska kvinnors välfärd. Våren 2010 debatterades riksorganisationen Sveriges Unga Muslimers val av gästföreläsare till sin årliga konferens. Den tänkta gästen förknippades med homofoba yttranden och debatten resulterade i att Ungdomsstyrelsen granskade ett antal bidragsberättigade religiösa ungdomsorganisationer för eventuell diskriminering mot homosexuella. Förutom Sveriges Unga Muslimer prövades även Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, Riksförbundet unga katoliker, Evangeliska frikyrkans och Pingstkyrkans ungdomssektioner. Granskningen av gruppernas formella handlingar gav inga skäl till att dra tillbaka deras statsbidrag och ingen fördjupad kontroll av enskilda medlemmars uttalanden gjordes. Exemplet visar att omfattningen av statlig granskning vägs mot människors grundlagsstadgade rättighet att organisera sig efter egna intressen och behov. Enskilda förgrundsgestalter är inte synonyma med sina samfund. I samma anda menar jag att tilltro till muslimers, kvinnor inräknade, förmåga att debattera, förhandla, tänja på och motstå förtryck gör det rimligt att framhålla muslimska församlingar och föreningar, inte bara som arenor för misogyni, utan även som plattformar för aktivt medborgande. En sådan tilltro bottnar också i insikten att det är möjligt att förändra de mest seglivade normer. Det visar inte minst den kriminalisering av våldtäkt inom äktenskapet som till slut skedde i Sverige 1965. Pia Karlsson Minganti, doktor och forskare i etnolog, Stockholms universitet

Får jämställdheten plats? En studie av översiktsplaneringens behandling av sociala kategorier

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

Problematiken med estimering i projekt inom agil systemutveckling : Analys och undersökning av agil systemutveckling hos SDC

In today’s society, IT-Companies often have a hard time estimating changed requirements. This leads to that the clients’ confidence is negatively affected and is one of the main reasons why this has to be improved. The goal with this study was to find out what the most common problems regarding this issue are in IT-companies that works with agile software development. By analyzing one IT-company through a SWOT- and pareto-analysis the most common problems have been ascertained. The SWOT analysis have been created through interviews with selected employees to get a better understanding of the problems that the IT-company is facing. Furthermore was the pareto-analysis based on a survey that was sent out to many different employees to prioritize the problems. The reason why the survey was sent to different employees was to get a more objective input. The study showed that there was many different problems that needed attention. The most important problems was that the communication towards the client regarding requirements needed to be improved, better communication internally between different departments needed to be established, a method to quickly adapt and estimate change in requirements needed to be implemented and finally a method regarding witch key employees whom need to attend the planning of the program backlog. These problems have then been studied through interviews with other IT-companies and through a literature study. The conclusions that where drawn was that the client needs to be involved and updated through the whole project. Constant monitoring and communication regarding changed requirements needs to be processed and mediated. High standards needs to be set early towards the client in order to obtain as clear an image of the requirements as possible. Many different parties need to attend to the planning process for the program backlog before the start of the project. The client needs to be aware of that changed requirements will arise and that this will lead to that the first estimation may not necessarily be absolute. As long as the client is held up to date as well as participant through the whole project and problems are detected and mediated early, change in requirements should not be a huge problem. This is after all the purpose of being agile.

Värdering av kriterier vid stora investeringar : En jämförelse mellan olika intressenters uppskattningar av kriterier

In what way does different stakeholders assess a decision and its consequences, and how do these assessments differ? When a company stands before a big decision, they need to consider aspects that are economic, ecologic and social. To make a good decision they need to consider the society and its different stakeholder groups. This study examined how different groups values and weights different criteria. The study has been done with the project Sundsvall logistics park as a case, with criteria related to that project. The goal of the study was to find a way to value and weight different criteria and then compare how the company and the stakeholders assesses these criteria. This has been done through interviews with relevant people that has got extra knowledge about the project Sundsvall logistics park, and through a survey that has been sent out to residents of Sundsvall. The informants and respondents got to assess values and weights to the criteria relative to an indirect alternative where the logistics park isn’t built. The data was then compiled using multi attribute utility theory as a tool to present the comparison. The result of the study suggests that the differences between the valuations and weightings of the criteria is partly due to an uncertainty in how the logistics park would affect the criteria, but that the biggest reason probably depends on what perspective the person is viewing the logistics park from. If the person is viewing the logistics park from an industrial perspective, the criteria related to industrial development is getting more important and is going to take up more room in the analysis. If the person is viewing the logistics park from an individual and social perspective, the criteria related to that is more important and takes up more room in the analysis.

MatteLEKtion : En studie i fem lärares tankar om att använda lek vid matematikundervisning utanför matematikboken

Syftet med min studie var att undersöka hur leken används som verktyg i matematikundervisningen och hur fem lärare ser på lekens roll i den tidiga matematikinlärningen. Jag har även tittat på hur leken har förändrats genom tiderna och tagit del av aktuell forskning som behandlar lek och matematikundervisning.   Jag har kommit fram till att styrd lek används i den tidiga matematik-undervisningen med goda resultat. Däremot finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till där val av läromedel, elevgrupp, lärarens arbetssituation samt tillgång till resurser påverkar hur fördelningen sker mellan bokstyrda matematiklektioner och lektioner utanför matematikboken. Styrd lek som verktyg i matematikundervisningen är överlag mer förekommande i de tidiga åren i skolan men ersätts av laborationer och elektroniska hjälpmedel som till exempel IPad för färdighetsträning allt eftersom eleverna blir äldre.