Tals del-helhetsrelationer : Elevers sätt att urskilja del-helhetsrelationer i öppna utsagor.

På vilket sätt kan vi hjälpa alla elever att bli förtrogna med matematikens uttrycksformer? Ett sätt är att bygga en stadig aritmetisk grund för eleverna där de befäster talens innehåll. Det är vad den här uppsatsen handlar om. Uppsatsen beskriver vad som skiljer användandet av del-helhetsrelationer från andra sätt att lösa öppna utsagor på. Uppsatsen beskriver även vilka kritiska aspekter om öppna utsagor som kan förekomma hos elever i årskurs 1 och 2. Uppsat-sen är skriven ur en fenomenografisk ansats med variationsteoretiska inslag eftersom de två teorierna är nära besläktade. Studien genomfördes genom filmade intervjuer med 11 elever som valdes ut genom en munt-lig och en skriftlig diagnos samt ett skriftligt arbetsblad. Resultatet visar att elever som använ-der automatiserade del-helhetsrelationer har en fördel när de löser öppna utsagor jämfört med elever som använder andra lösningsmetoder. Skillnaderna syns tydligt när det gäller lösandet av öppna subtraktionsutsagor där helheten saknas. En väg till den abstrakta förståelsen för tals del-helhetsrelationer går via fingertalen. Min slutsats är att eleverna redan tidigt i skolan måste få undervisning om fingertalen samt talens del-helhetsrelationer för att undvika att de utvecklar matematiksvårigheter.

Att befinna sig i ett kaos - upplevelse av psykisk ohälsa efter stroke : Ur ett patientperspektiv. En litteraturstudie

Introduktion: Stroke är en av de stora folksjukdomarna och en av de ledande dödsorsakerna i Sverige. Det är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och påverkar personen både fysiskt och psykiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelse av psykisk ohälsa efter en stroke, ur ett patientperspektiv. Metod: Den metod som användes var en litteraturstudie, med deduktiv ansats. Med hjälp av relevanta sökord identifierades elva artiklar i databaserna CINAHL och PubMed, som sedan genomgick en kvalitetsgranskning och slutligen utgjorde resultatet. Resultat: Presenterades i tre kategorier utifrån en modifiering av referensramen enligt följande: Avsaknad av emotionellt välbefinnande, Avsaknad av socialt välbefinnande, Avsaknad av psykisk välbefinnande. Dessa kategorier visade upplevelser av psykisk ohälsa på olika sätt och hur de påverkade patienten. Slutsats: Upplevelser av psykisk ohälsa var vanligt förekommande hos patienterna. Då fokus låg på den fysiska rehabiliteringen hamnade den psykiska dimensionen i skymundan. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar och möter dessa upplevelser av psykisk ohälsa i ett tidigt utvecklingsskede, för att undvika vidareutveckling mot mer allvarliga psykiatriska tillstånd. 

Vad vilja ungdomen? : En studie om ungdomars inflytande och delaktighet

Vad vilja ungdomen? undersöker hur ungdomar ser på inflytande och delaktighet inom samhällsfrågor, om demokratiutredningens förslag följer detta synsätt samt försöker förklara varför det ser ut på detta sätt. Detta görs genom en enkätundersökning som besvarats av 140 ungdomar mellan 15-18 år. Ungdomarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod där fyra framstående tema utkristalliserades. Dessa teman analyserades med hjälp av individualiseringsteorier som byggts upp av Roland Inglehart (1997) och Robert D. Putnam (1995, 2006). Dessa teorier utökas med hjälp av Robert A. Dahls (1996) teori angående demokrati. Undersökningen visar att ungdomar har en vilja att påverka sin omgivning och sitt samhälle. De gör detta på ett mindre kollektivistiskt sätt än tidigare generationer och det leder till att påverkansformerna tenderar att bli, att gilla och dela saker på sociala medier och att bojkotta vissa varor. Detta är en förlängning av den individualiseringstrend som varit stark i västvärlden under de senaste decennierna. Detta kan leda till att inflytelserika eliter får mer makt och tillåts få mer makt inom de former för representativ demokrati som arbetas efter i Sverige. Vi kan också se att vuxenvärlden har ett ansvar att låta ungdomar ta plats och utnyttja deras kompetens och vilja till förändring. Ungdomar vill påverka samhället, det gäller för vuxenvärlden att ta vara på denna energi. Resultaten verifierar det mesta av den tidigare forskningen på området gällande inflytande och påverkan, men de ger oss möjligheter att förstå ungdomars syn på demokratiutredningens förslag där det står klart att ungdomarna vill ha tydliga påverkansmöjligheter genom exempelvis ungdomsråd, folkmotioner och sänkt rösträttsålder.

Omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. : - En litteraturstudie.

Introduktion: Stroke är en sjukdom som kan komma plötsligt och innebära svåra förändringar i det vardagliga livet till följd av funktionsnedsättningar fysiskt, psykiskt och socialt. Inte sällan har det konsekvenser för hur det går att klara av att hantera vardagen och arbetslivet. Genom adekvata omvårdnadsinterventioner kan sjuksköterskan genom sitt kunnande förbättra utfallet för patienter som drabbats av stroke, avseende hälsa och livskvalité. Omvårdnadens primära målsättning är att för den enskilde individen skapa förutsättningar för att denne ska bibehålla autonomi, oberoende och hälsa samt delaktighet. Syfte: Att identifiera omvårdnadsinterventioners betydelse för strokedrabbade patienters autonomi och delaktighet. Metod: Litteraturstudie baserad på Polit och Beck’s (2012) niostegsmodell. Databaser som använts för sökning efter vetenskaplig forskning rörande syftet är CINAHL och PubMed. Antalet artiklar som svarade mot syftet var 14. Resultat: Genom granskning av 14 artiklar skapades två huvudteman Effekter på det dagliga livet och Patientundervisning förstärker egenvårdsförmågan. Båda huvudtemana är av betydelse för strokepatienternas återhämtning fysisk, psykiskt och socialt. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av strokedrabbade patienter, både i den akuta fasen och i eftervården. Oberoende och självkänsla hos strokedrabbade patienter är nedsatt i relation till att de har en försämrad autonomi och möjlighet till delaktighet. Genom olika omvårdnadsinterventioner ökar deras autonomi och möjlighet till delaktighet.

Textmiljön i tre klassrum: En beskrivning av skrifthändelser i en finlandssvensk skola, en språkbadsskola och en sverigesvensk skola

Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva och förstå elevers skrifthändelser i tre olika skolors skriftpraktiker. Mer specifikt beskrivs vilka skrifthändelser som ingår i årskurs 5 i en finlandssvensk skola och i en språkbadsskola, samt i skolår 5 i en sverigesvensk skola. Med utgångspunkt i att skrifthändelserna är didaktiskt valda beskrivs även eventuella likheter och skillnader i skolornas textmiljöer. Denna delstudie ingår i projektet Skrivkompetens (2014-) som är ett samarbete mellan Åbo Akademi, Vasa universitet och Stockholms universitet. Materialet består av fotografier tagna av ett av projektets forskningsbiträden. Utifrån en hermeneutisk forskningsansats analyseras materialet enligt ett eget skapat tolkningsmönster som baserar sig på analysmetoderna meningskategorisering och innehållsanalys. Det empiriska materialet är indelat i sex kategorier, som ytterligare är indelade i underkategorier beroende på skrifthändelsernas innehåll. Resultaten visar att det finns en bred variation gällande skrifthändelserna i skolorna och majoriteten av skrifthändelserna består av elevernas egna texter. Det finns även multimodala skrifthändelser, skrifthändelser på tavlan och väggarna, litterära skrifthändelser, digitala skrifthändelser, samt övriga skrifthändelser. Skolorna emellan varierar antalet skrifthändelser i de olika kategorierna och en del likheter och skillnader kan utläsas. I samtliga skolor är det svenska språket det mest förekommande språket och det finska språket förekommer inte alls i den sverigesvenska skolan. När eleverna skriver själva skriver de mest fritext där de själva får formulera texten. En tydlig skillnad som kan utläsas vid språkbadsskolan är att eleverna skriver betydligt mer på datorn än de två övriga skolorna, samt att webben inte används. Ytterligare en skillnad är att lärare skriver mer än eleverna på tavlan och väggarna vid den finlandssvenska skolan, medan eleverna skriver mer i de två övriga skolorna. Gällande litteraturen förekommer det mest läromedel i alla skolor och det förekommer mera skönlitteratur än facklitteratur vid språkbadsskolan och den sverigesvenska skolan. Vid den finlandssvenska skolan förekommer det däremot mer facklitteratur än skönlitteratur. Illustrationer förekommer mest bland de multimodala skrifthändelserna och majoriteten av alla multimodala skrifthändelser är färgglada.

I berättandets makt : om tre romankroppar av Per Olov Enquist

Doktorsavhandlingen synliggör avgörande etiska och estetiska aspekter av Per Olov Enquists poetik. Studien belyser den i författarskapet centrala frågan om vad en människa är och demonstrerar dess intima koppling till en utforskning av berättandets kritiska och kreativa kraft. I avhandlingen kartläggs en förkroppsligande estetik i romanerna Nedstörtad ängel (1985), Livläkarens besök (1999) och Boken om Blanche och Marie (2004). Gemensamt för romanerna är en problematisering av moderniteten som tar sig uttryck i en tematisering av sambanden mellan kvinnlighet, kroppslighet, marginalisering och mänsklighet. Problematiseringen är förbunden med ett mönster romanerna delar, där en specifik karaktär fungerar som ett koncentrat av romanbygget. Avhandlingens tes är att det tvehövdade monstret Pasqual och Maria Pinon, flickdrottningen Caroline Mathilde och hysterikan Blanche Wittman utgör förkroppsliganden av de romaner i vilka de figurerar. Genom en kombination av feministiska, nymaterialistiska, genreteoretiska och narratologiska perspektiv synliggörs det samspel mellan form och innehåll, tematik och poetik, som förkroppsligandet innefattar. Idén om romangenrens nära koppling till föreställningar om subjektiviteten genomsyrar analysen där såväl romanens kroppslighet som subjektivitetens textualitet framträder. Kartläggningen av förkroppsligandets manifestationer och effekter blottlägger berättandet som maktordning och makthandling och synliggör ett komplext förhållande mellan roman och människa, berättande och subjektivitet, estetik och etik. Undersökningen ringar in en genomgående produktiv spänning i Enquists berättande, mellan en strävan att formulera och bejaka alternativa visioner av subjektiviteten och en metafiktiv rannsakan av de etiska implikationerna av denna strävan. Studien bidrar till kunskapen om ett av de stora, samtida svenskspråkiga författarskapen och ger därigenom en mångfasetterad bild av berättandets potential i vår tid. ------------------------------------------------------------- Väitöskirja pohtii Per Olov Enquistin poetiikassa merkittäviä eettisiä ja esteettisiä ulottuvuuksia. Tutkimus valottaa Enquistin tuotannon keskeistä kysymystä – kysymystä siitä mikä ihminen on – ja osoittaa sen kytkeytyvän läheisellä tavalla kerronnan kriittisen ja luovan voiman tutkimiseen. Väitöskirjassa kartoitetaan ruumiillisuuden estetiikkaa romaaneissa Nedstörtad ängel (1985, Suistunut enkeli 1986), Livläkarens besök (1999, Henkilääkäri 2000) ja Boken om Blanche och Marie (2004, Blanche ja Marie 2005). Romaaneja yhdistää niiden tapa problematisoida moderniteetti etsimällä naisellisuuden, ruumiillisuuden, marginalisoitumisen ja ihmisyyden välisiä yhteyksiä. Problematisointiin liittyy romaaneille yhteinen kuvio, jossa tietty henkilöhahmo toimii romaanirakennelman tiivistelmänä. Väitöskirjan keskeinen väittämä on, että kaksipäinen hirviö Pasqual ja Maria Pinon, tyttökuningatar Caroline Mathilde ja hysteerikko Blanche Wittman, ruumiillistavat ne romaanit joissa ne esiintyvät. Teoreettisesti tutkimus yhdistää feministisen, uusmaterialistisen, lajiteoreettisen ja narratologisen tutkimuksen näkökulmia, joiden kautta tulee näkyväksi ruumiillisuuden kytkeytyminen niin muotoon kuin sisältöönkin. Ajatus romaanilajin yhteydestä yksilökäsityksiin on keskeinen analyysissä, jossa hahmottuu sekä romaanin ruumillisuus että subjektin tekstualisuus. Ruumiillisuuden ilmentymien ja vaikutusten kartoittaminen paljastaa kerronnan valtajärjestyksenä ja vallantekona. Se tekee näkyviksi romaanin ja ihmisen, kerronnan ja subjektiuden sekä estetiikan ja etiikan väliset moninaiset yhteydet. Tutkimus tuo esille Enquistin tuotannon läpäisevän hedelmällisen jännitteen, jossa pyrkimys ilmaista ja vahvistaa vaihtoehtoisia näkemyksiä subjektiudesta kohtaa metafiktiivisen tutkiskelun tämän pyrkimyksen eettisistä implikaatioista. Väitöskirja lisää tietämystä yhdestä merkittävimmästä ruotsinkielisestä nykykirjailijasta ja antaa samalla monitahoisen kuvan kerronnan mahdollisuuksista nykymaailmassa.

Varför företag hållbarhetsredovisar : En studie om företags motiveringar och hållbarhetsredovisningens funktion

I samband med att en rådande överkonsumtion av planetens resurser identifierats har hållbarhet vuxit fram som ett centralt ämne i samhället. Företag klassas som kritiska aktörer i ett globalt strävande efter åtgärder mot överkonsumtionen och har därmed mötts med hårdare krav på att bidra till en hållbar utveckling. Många företag väljer därmed att frivilligt upprätta och publicera resurskrävande hållbarhetsredovisningar för att informera intressenter om hur de arbetar med sociala och miljömässiga frågor. Uppsatsens syfte är att bidra med en ökad kunskap kring varför de företag som deltagit i arbetets undersökning fattat ett beslut att redovisa sitt hållbarhetsarbete, samt att bidra med en ökad kunskap om vilken funktion hållbarhetsredovisningen har för dessa företag. I teoriavsnittet presenteras flertalet teoretiska utgångspunkter och ramverk som kan förklara bakomliggande skäl till att företag hållbarhetsredovisar. I empiridelen framförs en fallstudie i form av djupintervju med två hållbarhetsansvariga på ett företag angående hållbarhetsredovisningens innebörd, nytta och funktion för företaget. Sedan undersöks också sexton andra företag i form av en bredare studie där representanter för företagen förklarar varför företagen hållbarhetsredovisar. Skälen till att företagen i undersökningen hållbarhetsredovisar är att tillfredsställa intressenters behov, att företagen vill vara transparenta, och att det finns en intern-relaterad nytta i form av förbättring av arbetsprocesser. Bortsett från det förstnämnda skälet, som bestäms av intressenter, grundas resterande skäl på en etisk inställning till socialt ansvar hos företaget eller ett strävande efter legitimitet. Dessa drivkrafter formar också de funktioner som uppstår i samband med skälen, vilka är en kommunikativ funktion, en marknadsföringsfunktion, och en intern funktion. De tre funktionerna kan i praktiken kopplas till varandra och har gemensamt att de också fyller en affärsmässig funktion för hållbarhetsredovisningen att göra hållbar utveckling lönsam för företag. Uppsatsen avslutas med en modell som utförligt förklarar vilka drivkrafter som finns hos företagen, hur dessa influerar de skäl som ges till att företagen hållbarhetsredovisar samt hur denna relation formar hållbarhetsredovisningens funktion för företagen.

Livskvalitet efter en hjärtinfarkt.

Introduktion: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Europa och övriga världen och tiden efter en hjärtinfarkt ställer krav på omställning och anpassning i en förändrad livssituation. Begreppet livskvalitet definieras på olika sätt och innefattar individens subjektiva upplevelse av livssituationen. Syfte: Att belysa livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit och Beck’s niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och en kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Beck’s granskningsmallar. Detta resulterade i elva vetenskapliga artiklar som gick igenom kvalitetsgranskningen och svarade på studiens syfte. Ur databearbetningen framträdde tre teman och sex underteman. Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; En förändrad tillvaro, Relationer och En andra chans samt sex tillhörande underteman; Känslomässiga reaktioner, Hälsoproblem, Socialt nätverk, Intimitet och sexualitet, Livsstilsförändringar och Synen på livet och framtiden. Slutsats: Det framkom både negativ och positiv påverkan på livskvalitén efter en hjärtinfarkt, så som rädsla över att få en ny hjärtinfarkt och tacksamhet över att få en ny chans i livet. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap inom ämnet för att kunna främja och förebygga onödigt lidande, vilket kan bidra till ökad livskvalitet hos män och kvinnor efter en hjärtinfarkt.

Patientutbildningens betydelse för livskvalitèn hos patienter med hjärtsvikt : En litteratur studie

Introduktion: Runt 250 000 personer i Sverige är drabbade av hjärtsvikt. Det finns olika grader av hjärtsvikt som påverkar patienters dagliga liv på olika nivåer vilket kan påverka patienters livskvalité. Livskvalité är ett brett begrepp som är multidimensionellt. Patientutbildning är en del av sjuksköterskans profession och syftar till att hjälpa patienter förbättra sin egen hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientutbildningens betydelse för livskvalitén hos patienter med hjärtsvikt. Metod: Under litteraturstudien har Polit och Beck (2016) niostegsmodell använts. Till litteratursökningen användes databaserna Cinahl och PubMed. Databassökningen resulterade i 10 artiklar samt två artiklar som söktes manuellt. Artiklarna granskades kritiskt och utgjorde därefter materialet för litteraturstudiens resultat. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i två huvudteman vilka var En förändrad tillvaro och Kunskap och trygghet med totalt fem underteman. Slutsats: Litteraturstudien påvisar att patientutbildning kan påverka patienter med hjärtsvikt då livskvalitén generellt har förbättrats för de patienter som erhållit patientutbildning. Litteraturstudien visar att patientutbildning kan ge en förändrad fysisk funktion, socialt och emotionellt stöd, förmåga att utföra egenvård samt ge kunskap, förståelse och kontroll över tillståndet.

Handläggning av tvångsvård : Socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av att handlägga LVM ärenden

När en socialsekreterare ska handlägga ärenden enligt Lag om Vård av Missbrukare i vissa fall (LVM) behöver denne ta ställning utifrån många olika perspektiv. Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur socialsekreterare upplever handläggning av LVM-ärenden samt vilka erfarenheter de har av en sådan process. Undersökningens material grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare som alla har arbetat med LVM-handläggning. För att kunna tolka och analysera materialet användes gräsrotsbyråkrati, makt, etik i socialt arbete och handlingsutrymme som teoretisk referensram. Resultatet indikerar att socialsekreterarna upplever både för- och nackdelar i arbetet med lagstiftningen. De upplever handläggningen av LVM-ärenden likt ett dilemma. Socialsekreterarna anser att lagen är nödvändig då de i avsaknad av den skulle känna en stor maktlöshet av att inte kunna ingripa i allvarliga situationer där klienten riskerar att avlida eller skada sig själv och andra till följd av sitt missbruk. De anser även att tillämpningen av lagen medför inskränkningar i den enskilda klientens integritet och att klienten i mötet med socialtjänsten riskerar att bli kränkt utan noga eftertanke från socialsekreterarens sida. Resultatet visar även på att socialsekreterarna så långt som det är möjligt respekterar klientens autonomi men att autonomin vid fråga om liv och död måste förbises. 

Tid, rum och självbestämmande : Möjligheter och hinder i vardagen för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning på gruppboende

People with intellectual disability are living longer, which creates new demands for the support and care of this target group. Participation and autonomy at all ages, regardless of functional capacity, are cited in legislation and among the key objectives of disability policy. As a group, older people with intellectual disability have previously been almost invisible in both policy documents and research. Information regarding this group is thus limited, and more systematic knowledge is needed about older people with intellectual disability, their daily lives, and especially their opportunities for autonomy. The purpose of this thesis is to learn more about the role of influence and autonomy in everyday life from the perspective of older people with intellectual disability living in group homes. This will be achieved by studying situations in which opportunities and obstacles arise for these residents to exercise their autonomy in daily life, and identifying and analysing how autonomy is expressed in the meeting between residents and staff. The study applies an ethnographic approach, using methods including field studies with observations and videotaped meetings between residents and staff. The sample consists of residents aged 65 and over and staff at three group homes for people with intellectual disability. One resident at each group home is followed in greater depth. The analysis uses the time-geographic concepts of project, activity and restrictions in order to clarify where and when different projects are carried out, as well as who has the power to determine what is to be carried out. Interaction analysis is used to analyse the videotaped meetings between residents and staff. The analysis is based on Goffman’s interaction order and interaction rituals, theories about turntaking, both verbal and non-verbal, and theories about power and counter-power. In accordance with Goffman’s framework concept, the starting point is the concrete framework that reflects spatiality, which in turn becomes a way to place the more abstract framework of the situation into a specific context. Two major projects were identified: Sleep and Rest and Meals. The analysis reveals projects that are governed by the resident’s own preferences (individual projects) and projects that are governed to a greater degree by the staff’s objectives and opportunities (institutional projects). Some guidance also derives from municipal decisions and guidelines (organizational projects). Many projects were carried out based on staff decisions and objectives, but in actual practice many projects failed to get off the ground. Some projects were at risk of failure until something happened or someone intervened and thereby rescued the project so that it could be implemented. The interactional analysis perspective shows how autonomy is constructed in the meeting. Autonomy is situation-bound, and shifts more on the basis of context than in relation to specific individuals. The study includes decision situations mainly between autonomy and its opposite, paternalism, which are viewed as extremes on a continuum. However, certain factors lead to stronger autonomy in certain situations. When a resident can define the situation, they also have greater power to determine the outcome. In situations characterized by paternalism, the staff have a preferential right of interpretation and the power to decide, both on the basis of their knowledge and because of the asymmetrical interdependence that characterizes the resident-professional relationship. Such situations are also governed by the rules and procedures of the group home to a greater degree than those situations in which the resident exercises autonomy. The thesis discusses strategies that could increase the residents’ opportunities for autonomy. Greater communication skills among staff can be viewed as a step on the path toward greater autonomy for the residents. Staff have the potential to eliminate obstacles, to strengthen inadequate skills or create new ones by providing choices and assistive devices, and to exercise an affirmative approach.

Bäst att skriva medan vädret är kallt : En kritisk diskursanalys av svensk klimatjournalistik

Klimatkrisen är vår tids största utmaning sett till dess roll för fortsatt överlevnad på den här planeten. Det är en politisk fråga som sträcker sig från att vara en internationell angelägenhet ända ner till individnivå. Men det är också en ideologisk fråga. På grund av detta går det inte att tillräckligt understryka den roll media och klimatjournalistiken har i förmedlingen av dessa frågor. Klimatjournalistiken har genom tiderna varierat i medial uppmärksamhet och ersätts främst av ekonomiska nyheter och rapportering kring internationella konflikter. Den senaste toppen för miljönyheter var kring FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009, i samband med den globala finanskrisen. Köpenhamns misslyckande av ett enat avtal ledde fram till klimatmötet i Paris 2015, samma höst som flyktingkrisen var högt upp på medias dagordning. Denna uppsats avser att kritiskt analysera de klimatjournalistiska diskurserna tiden innan de båda konferenserna med målet att dokumentera utvecklingen över tid. Uppsatsen fokuserar på den diskursiva gestaltningen av aktörer, ansvar och underliggande strukturer och värderingar.   För det första fann analysen att både COP15 och COP21 innehöll starkt närvarande finansiella aspekter i sina politiska resonemang. Detta utmanar forskning som tidigare har behandlat klimat och ekonomi som vitt skilda ämnen och argumenterar för ett nytt förhållningssätt. För det andra fann analysen att gestaltningen av klimatkrisen varierade mellan de båda konferenserna. I diskursen 2009 sågs den som ett hot medan diskursen 2015 såg klimatkrisen som just en kris. Båda fallen ansåg att klimatkrisen var ett problem för andra aktörer än Sverige, för “dem”. 

Samhällskunskapens dimensioner : Tio lärare ramar in sitt ämne

Denna samhällskunskapsdidaktiska studies syfte är att undersöka vad samhällskunskapslärare själva upplever som de viktigaste påverkansfaktorerna för transformeringen av samhällskunskap som skolämne till samhällskunskap som undervisning utifrån didaktiska frågor som Vad?, Hur? och Varför?, samt hur detta upplevs förändrats över en tidsperiod om cirka tjugo år eller mer. Studien bygger på hermeneutisk-fenomenologisk livsvärldsansats där fenomenologisk beskrivning och hermeneutisk tolkning är centralt. Empirin utgörs av intervjuer med tio samhällskunskapslärare med lång yrkeserfarenhet från högstadium, gymnasium eller vuxenutbildning. Resultatet tematiseras utifrån inspiration från ramfaktorteoretiska utgångspunkteri fyra dimensioner av påverkansfaktorer, vilka är Den personliga dimensionen, Den didaktiska dimensionen, Den styrande dimensionen och Den samhälleliga dimensionen. Var och en av dessa dimensioner delas upp i ett antal variationer. Dimensionerna är konstruerade utifrån principen om det personligt nära till det samhälleligt distanserade. Utöver dessa dimensioner har en aspekt på dessa lagts till. Det är Den elevnära aspekten vars innehåll utgörs av eleverna som påverkansfaktor för hur undervisningen blir. Lärarna i studien pratar aldrig om eleverna som påverkansfaktor utan att koppla detta till någon av de fyra dimensionerna. Slutsatser som dras i studien är att de tio lärarna alla har mycket olika berättelserom vad de uppfattar som viktigaste påverkansfaktorer. Några lägger mest fokus på sin personliga bakgrund eller personliga intressen. Andra fokuserar mer på didaktiska idéer, på styrdokument eller på organisatoriska ramar. Studien visar också att lärarna alla har en eller ett par dominerande dimensioner som dels syns mest i berättelsen, dels också påverkar hur de pratar om de andra dimensionerna. Lärarnas berättelser visar även att de upplever att undervisningen och vad som påverkar denna påtagligt förändras över tid. Studiens viktigaste bidrag är kanske att den exemplifierar teoretiska perspektiv. Inte minst genom att belysa att vad som påverkar undervisningen i ett ämne är så komplext att den ramfaktorteoretiska byggnadsställningen måste anpassas efter den specifika undersökningen med dess frågeställningar och undersökningsmaterial.

Reflexiones sobre los cuidados de larga duración en Suecia [Reflections on Long-term care in Sweden]

La provisión de cuidados de larga duración que se ofrecen en Suecia y en el conjunto de los países nórdicos provienen de un recorrido histórico basado en la construcción territorial a través de parroquias y en las redes de solidaridad creadas a partir de la relación entre familias y amigos, por un lado, y estos con el Estado, por otro.

Rättfärdigade prioriteringar - en kvalitativ analys av hur personal i äldreomsorgen hanterar motstridiga verksamhetslogiker

Tidigare forskning visar att äldreomsorgspersonal kämpar med två typer av logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Även om båda logikerna behövs för att skapa god omsorg så utmanar de varandra. Dessa utmaningar kommer till uttryck i omsorgspraktiken där personalen ställs in för val och måste göra prioriteringar. Denna avhandling syftar till att förstå hur äldreomsorgspersonal beskriver att de arbetar för att finna balans mellan logikerna och hur de rättfärdigar sina prioriteringar i omsorgen om de äldre personerna. Frågeställningen för avhandlingen är att ta reda på hur personal och enhetschef vid ett kommunalt äldreboende förstår och hanterar interaktionen mellan de två logiker som styr omsorgsarbetet för att främja de äldre personernas välbefinnande. Syftet innehåller tre delsyften: 1) att analysera personalens erfarenheter av och meningsskapande kring de äldre personernas välbefinnande och deras reflektioner kring det omsorgsarbete de utför, 2) att belysa och problematiserade logiker som styr omsorgsarbetet samt 3) att analysera hur personalen rättfärdigar sina prioriteringar i rådande kontext och hur deras förklarbarhet påverkar deras professionella identiteter. Målet är att bidra med socialvetenskaplig kunskap om de överväganden personal gör när de ställs inför att göra prioriteringar i äldreomsorgens praktik. Material samlades in genom 12 individuella intervjuer med personal vid ett kommunalt äldreboende, en intervju med personalens enhetschef och en uppföljande gruppintervju med tre personer ur personalgruppen. Materialet analyserades med tre analysmetoder: fenomenologisk analys, reflexiv analys och positioneringsanalys. Resultatet visar att personalen definierar de äldre personernas välbefinnande som ett behov av att känna sig existentiellt berörd. Denna känsla av existentiell beröring delas in i tre delar: känsla av valfrihet, känsla av njutning och känsla av närhet till någon eller något. Arbetet för att uppnå detta välbefinnande beskrivs innebära ett balanserande av tre tvetydigheter: att vilja värna om de äldre personernas valfrihet och samtidigt hantera institutionella begränsningar, de äldre personernas behov av aktivering å ena sidan och att de inte behöver aktiveras å andra sidan samt att förstå de äldre personernas behov av rutiner samtidigt som det är svårt att veta vilka behov de har. Tvetydigheterna kontextualiserades och de två logikerna som styr omsorgsarbetet analyserades. Analysen visar att enhetschefen skapar en hybrid av den ekonomiska logiken och omsorgslogiken; ekonomi är omsorg och vice versa. Denna hybrid möter motstånd från personalen som skiljer på de båda logikerna genom att tala om ”vård och det där andra”. Personalen upplever att den ekonomiska logiken begränsar deras möjligheter att utföra omsorg i linje med omsorgslogiken. Motsättningar mellan de båda logikerna leder till prioriteringar som rättfärdigas av personalen i syfte att behålla de professionella identiteterna. Den teoretiska analysen bygger på teorier om institutionella logiker, förklarbarhet ochprofessionell identitet. Analyserna visar vikten av att väcka dialog mellan enhetschefer och personal där de diskuterar innebörder av olika värdeord som används på politisk nivå. Sådana diskussioner skulle kunna bidra till mindre motstånd och en högre överensstämmelse mellan verksamhetsmål och praktik. Avhandlingen visar även vikten av att förstå logiker som vertikala istället för horisontellt uppdelade. Alltså, att styrande verksamhetslogiker existerar uppifrån och ned i verksamheter (från politisk nivå till chefsnivå och till praktisk nivå) och att de inte kan delas in i exempelvis en professionslogik och en styrningslogik. Den senare synen kan bidra till potentiella missförstånd eftersom det gör att konflikter kan tolkas existera mellan personal och chef, medan de egentligen existerar mellan olika motstridiga värderingssystem. Slutsatsen är att de båda logikerna behövs för att stödja äldre personers välbefinnande. Ibland är logikerna samspelta och ibland är de i konflikt med varandra. När logikerna ställs mot varandra är det av vikt att komma ihåg att den ekonomiska logiken är lika förhandlingsbar som omsorgslogiken. De två logikerna existerar i samspel och om deras motstridigheter inte belyses finns risk att omsorgspraktiken inte stödjer de äldre personernas välbefinnande.