Mechanisms of motivation-cognition interaction: challenges and opportunities

There has been a recent rejuvenation of interest in studies of motivation-cognition interactions arising from many different areas of psychology and neuroscience. The current issue of Cognitive, Affective, and Behavioral Neuroscience provides a sampling of some of the latest research from a number of these different areas. In this introductory paper, we provide an overview of the current state of the field, in terms of key research developments and candidate neural mechanisms receiving focused investigation as potential sources of motivation-cognition interaction. However, our primary goal is conceptual: to highlight the distinct perspectives taken by different research areas in terms of how motivation is defined, the relevant dimensions and dissociations that are emphasized, and the theoretical questions being targeted. Together, these distinctions present both challenges and opportunities for efforts aiming towards a more unified and cross-disciplinary approach. We identify a set of pressing research questions calling out for this sort of cross-disciplinary approach, with the explicit goal of encouraging integrative and collaborative investigations directed towards them.

Workaround motivation model (WAMM): an adaptation of the Theory of Interpersonal Behaviour

The study of workarounds (WA) has increased in importance due to their impact on patient safety and efficiency. However, there are no adequate theories to explain the motivation to create and use a workaround in a healthcare sitting. Although theories of technology acceptance help to understand the reasons to accept or reject technology, they fail to explain drivers for alternatives. Also workarounds involve creators and performers that have different motivations. Models such as Theory of Planned Behaviour (TPB) or Theory of Reasoned Action (TRA) can help to explain the role of workaround users, but lack explanation of workaround creators’ dynamics. Our aim is to develop a theoretical foundation to explain workaround motivation behaviour models with norms that relate to sanctions to provide an integrated Workaround Motivation Model; WAMM. The development of WAMM model is explained in this paper based on workaround cases as part of further research to establish the model.

Why children differ in motivation to learn: insights from 13,000 twins from 6 countries

Little is known about why people differ in their levels of academic motivation. This study explored the etiology of individual differences in enjoyment and self-perceived ability for several school subjects in nearly 13,000 twins aged 9 to 16 from 6 countries. The results showed a striking consistency across ages, school subjects, and cultures. Contrary to common belief, enjoyment of learning and children’s perceptions of their competence were no less heritable than cognitive ability. Genetic factors explained approximately 40% of the variance and all of the observed twins’ similarity in academic motivation. Shared environmental factors, such as home or classroom, did not contribute to the twin’s similarity in academic motivation. Environmental influences stemmed entirely from individual specific experiences.

Metacognition and proofreading: the roles of aging, motivation, and interest

Objectives: The current study examined younger and older adults’ error detection accuracy, prediction calibration, and postdiction calibration on a proofreading task, to determine if age-related difference would be present in this type of common error detection task. Method: Participants were given text passages, and were first asked to predict the percentage of errors they would detect in the passage. They then read the passage and circled errors (which varied in complexity and locality), and made postdictions regarding their performance, before repeating this with another passage and answering a comprehension test of both passages. Results: There were no age-related differences in error detection accuracy, text comprehension, or metacognitive calibration, though participants in both age groups were overconfident overall in their metacognitive judgments. Both groups gave similar ratings of motivation to complete the task. The older adults rated the passages as more interesting than younger adults did, although this level of interest did not appear to influence error-detection performance. Discussion: The age equivalence in both proofreading ability and calibration suggests that the ability to proofread text passages and the associated metacognitive monitoring used in judging one’s own performance are maintained in aging. These age-related similarities persisted when younger adults completed the proofreading tasks on a computer screen, rather than with paper and pencil. The findings provide novel insights regarding the influence that cognitive aging may have on metacognitive accuracy and text processing in an everyday task.

PMIP4-CMIP6: the contribution of the Paleoclimate Modelling Intercomparison Project to CMIP6

The goal of the Palaeoclimate Modelling Intercomparison Project (PMIP) is to understand the response of the climate system to changes in different climate forcings and to feedbacks. Through comparison with observations of the environmental impacts of these climate changes, or with climate reconstructions based on physical, chemical or biological records, PMIP also addresses the issue of how well state-of-the-art models simulate climate changes. Palaeoclimate states are radically different from those of the recent past documented by the instrumental record and thus provide an out-of-sample test of the models used for future climate projections and a way to assess whether they have the correct sensitivity to forcings and feedbacks. Five distinctly different periods have been selected as focus for the core palaeoclimate experiments that are designed to contribute to the objectives of the sixth phase of the Coupled Model Intercomparison Project (CMIP6). This manuscript describes the motivation for the choice of these periods and the design of the numerical experiments, with a focus upon their novel features compared to the experiments performed in previous phases of PMIP and CMIP as well as the benefits of common analyses of the models across multiple climate states. It also describes the information needed to document each experiment and the model outputs required for analysis and benchmarking.

Impression management and achievement motivation: investigating substantive links

In the present research we investigate impression management (IM) as a substantive personality variable by linking it to differentiated achievement motivation constructs, namely achievement motives (workmastery, competitiveness, fear of failure) and achievement goals (mastery-approach, mastery-avoidance, performance-approach, performance-avoidance). Study 1 revealed that IM was a positive predictor of workmastery and a negative predictor of competitiveness (with and without self-deceptive enhancement (SDE) controlled). Studies 2a and 2b revealed that IM was a positive predictor of mastery-approach goals and mastery-avoidance goals (without and, in Study 2b, with SDE controlled). These findings highlight the value of conceptualizing and utilizing IM as a personality variable in its own right, and shed light on the nature of the achievement motive and achievement goal constructs.

Comparing performance of instrumental drift correction by linear and quadratic adjusting in inductive electromagnetic data

Electromagnetic induction (EMI) method results are shown for vertical magnetic dipole (VMD) configuration by using the EM38 equipment. Performance in the location of metallic pipes and electrical cables is compared as a function of instrumental drift correction by linear and quadratic adjusting under controlled conditions. Metallic pipes and electrical cables are buried at the IAG/USP shallow geophysical test site in Sao Paulo City. Brazil. Results show that apparent electrical conductivity and magnetic susceptibility data were affected by ambient temperature variation. In order to obtain better contrast between background and metallic targets it was necessary to correct the drift. This correction was accomplished by using linear and quadratic relation between conductivity/susceptibility and temperature intending comparative studies. The correction of temperature drift by using a quadratic relation was effective, showing that all metallic targets were located as well deeper targets were also improved. (C) 2010 Elsevier B.V. All rights reserved.

"She was a Bitch" : A Socio-Educational Perspective on Motivation for Learning English.

AbstractThis degree project focuses motivation for learning English among a group of Swedish uppersecondary school students. By employing a socio-educational perspective, some vital factorsbehind a strong motivation for learning English in school are investigated through individualinterviews. Components in the past, heralding either a high level of motivation for English or a low such, are primarily focused. Moreover, essential socio-educational factors behind managing to achieve grades in English despite a low level of motivation and various impediments, such as severe socio-psychological adversities, are looked into. While motivation for English is emphasized as a critical factor, in accordance with socio-educational motivation theory, the study also stresses the importance of a positive first encounter with the English language, a satisfying English teacher-student relationship, and a sense of success in the English classroom. But above all, the study stresses a need for early tests among young students for reading disabilities, which according to this study often go undetected and thus severely impede any kind of second language learning and motivation.

Metoder och verktyg för motivation till och integration av arbetsmiljöarbete

Rapporten utgår från forskningsområdet "Hur kan och bör arbetsmiljöarbete bedrivas och integreras i organisationers kärnverksamhet?" vid tema SMARTA, Arbetslivsinstitutet. I ett tidigare arbete har ett antal egenskaper identifierats som viktiga för motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete, sk Moveit-egenskaper. Dessa egenskaper och deras roll i arbetsmiljöarbetet ställs här i relation till perspektivet integrerat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön ingår i styrsystemet och arbetsmiljöarbete betraktas som en del av styrningen av produktion och verksamhet. Syftet är att utveckla förståelsen för viktiga aspekter i arbetsmiljöarbetet utifrån en målsättning att metoder ska bidra till ett integrerat och kontinuerligt fungerande arbetsmiljöarbete. Den metodansats som rapporten utgår från bygger till stor del på interaktion med företagshälsovårdcentraler, konsulter och ergonomer samt på tidigare forskning. Ett viktigt steg i interaktionen har varit workshops som arrangerats vid tre tillfällen och vid olika platser - Borlänge, Göteborg och Umeå. Rapporten beskriver ett underlag för att bedöma metoders motivationskraft, erfarenheter från workshops med aktörer inom arbetsmiljöområdet, en fristående konsults tillämpning av metoden Visit samt olika former av förutsättningar för arbetsmiljöarbete, såsom företags mognad och hur metoder introduceras på arbetsplatser. Aspekter som identifieras som viktiga för ett integrerat arbetsmiljöarbete är: delegering av ansvar och befogenheter i arbetsmiljöfrågor, bred delaktighet och samverkan mellan anställda och ledning, hanterbara men ändå utmanande krav på arbetsmiljöarbetet, processfokusering och dynamik, samt utrymme för reflektion. Flera av dessa aspekter uppvisar överensstämmelser med egenskaper hos metoder som bidrar till att skapa motivation för arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöarbete och motivation. : teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär.

Sammanfattning Åteg M, Andersson I-M, Neely G, Rosén, Laring J, Nygren O. (2007) Arbetsmiljöarbete och motivation. Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär. Arbetslivsrapport, Arbetslivsinstitutet, Stockholm. Den här rapporterade studien behandlar behovet av att skapa motivation och engagemang för arbetsmiljöarbete. Studien utgår från frågan om utvecklade och spridda metoder för arbetsmiljöarbete fungerar i bemärkelsen att de inte bara leder till arbetsmiljöförbättringar, utan också om de medför en ökad motivation för arbetsmiljöarbete hos deltagarna. För att kunna behandla sådana frågor är det dock nödvändigt med en förståelse för motivation och dess förutsättningar i sammanhang av arbetsmiljöarbete. Studien har haft två syften. Ett första syfte har varit att skapa en förståelse för motivationens roll i arbetsmiljöarbete och utifrån motivationsteori beskriva och analysera förutsättningar för motivation. Ett andra syfte var att föra ett resonemang om möjligheten att med hjälp av ett frågeformulär mäta potentiella förändringar i motivation för arbetsmiljöarbete. Motivation för arbetsmiljöarbete kan påverkas av dels att förändringsarbete skapar nya förutsättningar för arbetet, dels av hur förändringsarbetet organiseras. Deltagande i aktiviteter inom arbetsmiljöområdet har visats leda till ytterligare motivation. En orsak kan vara att individer som deltar i sådana aktiviteter erhåller positiv uppmärksamhet och olika former av belöningar, erkänsla och uppmuntran, vilket motiverar dem att utföra ytterligare aktiviteter. Samtidigt har det visats att ett gott säkerhetsklimat på en arbetsplats ger högre motivation. Högre motivation leder till högre deltagande i arbetsmiljöarbetet, dvs. att individen i högre utsträckning väljer att delta i att skapa en säkrare miljö. Det finns ett flertal etablerade metoder för att mäta motivation för arbete. Det finns dock mindre forskning och färre instrument för att mäta motivation för arbetsmiljöarbete. I studien utvecklades ett frågeformulär, som bygger på att respondenten svarar utifrån tre perspektiv: den egna synen, synen på arbetskamraternas och synen på ledningens intresse, ansvar, delaktighet i arbetsmiljöarbetet. I den tidigare forskningen finns stöd för denna uppdelning, dock tydligast när det gäller den egna synen och synen på ledningen. Ett antal faktorer har identifierats som kan stärka frågeformulärets validitet. Fortsatt utveckling av formuläret är därför aktuellt. Tidigare studier har visat att uppföljningar av åtgärder på arbetsmiljöområdet sällan följs upp och att effekterna inte utvärderats. Att mäta motivation till följd av arbetsmiljöinriktade aktiviteter är ett bidrag till möjligheterna att göra sådana utvärderingar och uppföljningar. Det finns ett intresse både från forskarhåll, från FHV-företag och från företag och arbetsplatser att genomföra mätningar av de anställdas motivation för arbetsmiljöarbete.

Möjligheter till motivation för fysisk aktivitet : En interventionsstudie avsedd att motivera elever till fysisk aktivitet genom självbestämmande

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning: Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory? För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående: - Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen? Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien. I undersökningsgruppen blev urvalet 14 elever och i kontrollgruppen 9 elever. Undersökningsgruppen genomförde en praktikenkät innan interventionen, vilken låg till grund i planeringen och genomförandet av lektionerna. De två klasserna genomförde en motivationsenkät före och efter interventionen för att mäta motivationsnivån. Resultatet av interventionsstudien visar att det skedde en viss förändring i de olika motivationsnivåerna. Det fanns dock ingen statistisk signifikant skillnad mellan test ett och test två på någon av motivationsnivåerna, varken hos undersökningsgrupp eller hos kontrollgrupp.

Äldre texter - didaktik och motivation : Didaktisering av ett 1500-talsepos

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida vissa didaktiska tillvägagångssätt kan öka motivationen hos gymnasieelever inför studier av äldre texter samt i vilken utsträckning valfrihet och medbestämmande är viktigt inför arbetet med dessa. Könsrelaterade jämförelser görs. Tidigare forskning presenteras och en empirisk kvantitativ undersökning med enkäter genomförs, baserad på SCAS (Swedish Core Affect Scale) i reducerad form. Ett 1500-talsepos presenteras medelst olika didaktiska metoder för elever som löpande noterar graden av motivation på en niogradig skala bestående av adjektivpar.Studien visar att vissa didaktiska tillvägagångssätt ökar elevers motivation. Berättande samt rörliga bilder i kombination med tal och musik visar sig vara de mest stimulerande metoderna, gärna anknytning till universella teman och perspektiv. Studien visar även att endast vissa elever upplever valfrihet och medbestämmande i samband med arbetet med texten som något positivt.

Kommunikation bortom orden : En etnografisk studie om hur lärares actio och ickeverbala kommunikation påverkar elevers motivation

Syftet med detta examensarbete är att få insikt i hur lärarens ickeverbala kommunikation och actio påverkar elevers motivation. Utifrån en etnografisk arbetsmetod observerades en svensklärare på en gymnasieskola under fyra lektionstimmar för att undersöka hur läraren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades både läraren och eleverna som deltog i undersökningen. Undersökningen visade att lärares ickeverbala kommunikation och actio har en stor påverkan på elevernas motivation, att denna påverkan sker omedelbart och att den kan förändras under en pågående lektion. När en lärare medvetandegör hur hon eller han kommunicerar med sina elever ickeverbalt kan aspekter som oavsiktlig och intuitiv kommunikation få en mindre påverkan på undervisningen. Detta bidrar i sin tur till att utveckla lärarens ickeverbala kompetens och på så sätt sin förmåga att motivera sina elever under hela lektionen.

"Den dag vi slutar bli bättre, slutar vi vara bra" : Ledarskapets inverkan på medarbetares motivation till ständiga förbättringar

Syfte - Syftet med studien är att få en djupare insikt i sambandet mellan ledarskap och de faktorer som bidrar till ökat engagemang hos medarbetarna i arbetet med ständiga förbättringar. Studien riktar sig mot ett mellanstort industriföretag som implementerat lean production. Design/ metod - I vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ fallstudie. Data samlades in i ett svenskt industriföretag. Totalt har 7 intervjuer genomförts. Undersökningsresultat - Resultatet vi kom fram till är att medarbetarna är i låg utsträckning delaktiga i förbättringsarbetet. Tidigare forskning visar att medarbetare som är delaktiga i beslut är också mer engagerade i arbetet. Metodkritik – Resultatet speglar enbart subjektiva bedömningar och de studerade variablerna bygger på respondenternas uppfattningar. Framtida forskning bör inkludera mer objektiva mått. Praktiska konsekvenser - Studien ger belägg till att medarbetarnas engagemang och motivation i förbättringsarbetet kan ökas genom att göra dem mer delaktiga. Forskning visar att medarbetare som får information och får delta i beslut känner större delaktighet i arbetet. Kunskapsbidrag - I den befintliga litteraturen hävdas det att ledarskapet är en viktig komponent för att öka medarbetarnas engagemang. Lite har dock skrivits om hur ledarskapet kan motivera medarbetarna till ständiga förbättringar i en organisation som arbetar i lean production. Nyckelord: