Herätys Oravisalossa

Kirjallisuusarvostelu

Tarkka analyysi kirkkolahjoitusten retoriikasta

Kirjallisuusarvostelu

Pohjolan häät : kolminäytöksinen runo

J. H. Erkon näytelmät olivat raamatullisten ja kalevalaisten aiheiden pohjalta syntyneitä yhteiskunnallisia aatedraamoja. Pohjolan häät oli kirjoitettu Kansallisteatterin vihkijuhlaa varten 9. päiväksi huhtikuuta vuonna 1902. Näytelmässä on jyrkästi vastakkain kaksi valtaa, toinen vapaiden, orjuutta suvaitsemattomien kalevalaisten kansa, toinen Louhea sokeasti totteleva Pohjolan väki.

Political participation beyond the vote : how the institutional context shapes patterns of political participation in 18 Western European democracies

Politiskt deltagande är en definierande del av varje demokratiskt politiskt system, även mellan valen. Men det har skett en betydande utveckling i vilka aktiviteter som uppfattas som politiskt deltagande. Det är inte enbart aktiviteter i politiska partier som är i fokus, men också olika protestaktiviteter, delaktighet i nya sociala rörelser och livsstilspolitik i form av politisk konsumtion. Politiskt deltagande mellan valen kan leda till en potentiell legitimitetskonflikt. Den potentiella konflikten mellan ansvarsutkrävande och medborgarnas aktiva medverkan har varit känd sedan länge. Representativa demokratier har genom olika institutionella mekanismer försökt konstruera ett fungerande politiskt system som förenar möjligheten för politiskt deltagande med en tydlig ansvarsstruktur. I detta sammanhang har den institutionella öppenheten haft en central position eftersom denna antas påverka hur lätt det är för medborgarna att påverka de formella beslutfattarna. Avhandlingen undersöker därmed konsekvenserna av institutionell öppenhet för olika former av politiskt deltagande. Resultaten tyder på att demokratiska staters institutionella uppbyggnad har väsentliga konsekvenser för det politiska deltagandet. Men samspelet mellan systemet och deltagandet verkar vara mera invecklat än de dominerande teorierna om politiska institutioner och deltagande ger vid handen. Institutionell öppenhet har inte den förväntade effekt beroende på om den politiska handlingen sker inom eller utanför det formella systemet, och den institutionella effekten är mera uttalad för föreningsaktivism och politisk konsumtion, vilket är de aktiviteter som ligger längst bort från det formella politiska systemet. Resultaten utmanar därmed centrala teoretiska antaganden inom forskningen om politiskt deltagande. I ljuset av de resultat som presenteras i avhandlingen framstår det som särskilt angeläget att omvärdera effekten av institutionell öppenhet.

[Kirja-arvostelu]

Kirjallisuusarvostelu

Intiaanit ovat edelleen keskuudessamme

Kirjallisuusarvostelu

Ansiokas synteesi Suomesta sodassa

Kirjallisuusarvostelu

Dumboms leverne

Runo.

Ingeborgs klagan

Myös Gramophone 83260.

Loviisan voimalaitoksen reaktorikuilun pohjan dekontaminointimenetelmien vertailu

Tässä kandidaatintyössä on tutkittu kontaminaation irtoamista Loviisan voimalaitoksen reaktorikuilun pohjalta. Lisäksi tutkittiin eri nuklidien suhteen muuttumista kontaminaatiotason laskiessa. Tutkimusta varten kerättiin voimalaitoksen kakkosyksikön reaktorikuilun pohjan puhdistuksen yhteydessä näytteitä, jotka analysoitiin kontaminaatiotasojen osalta sekä gammaspektrometreillä selvitettiin näytteiden nuklidijakauma radiokemian laboratoriossa. Työssä on lisäksi esitelty yleisesti kontaminaatioon ja radioaktiivisuuteen liittyviä määritelmiä sekä käytettyjä mittalaitteita ja kuvattu näytteenottomenetelmät.

Filosofit perusteidensa kimpussa ja ripaus Bysantin mystiikkaa

Kirjallisuusarvostelu

Ristiriitainen asiateos Pohjois-Amerikan intiaaneista

Kirjallisuusarvostelu

Dansen för åskådare : intresset för folkdansen som estradprodukt och insamlingsobjekt hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland under senare delen av 1800-talet

Studien handlar om dans. I fokus står hur det gick till då den folkliga dansen började uppvisas på estraderna, vilka danser som uppvisades, vem som gick i spetsen, vilka drivkrafter som låg bakom och om danserna som uppvisades upptecknades i likhet med annan folklore. Området har inte ägnats uppmärksamhet inom tidigare dansforskning, varken i Finland eller övriga Norden. Med impulser från Schweiz ordnades den första folkdansuppvisningen i Finland på Konstnärsgillets årsfest 1866. Att inhemska folkdanser uppvisades då, bl.a. menuett och polska från Lappfjärd, var medicine- och kirurgieprofessorn, den Lappfjärdsbördige Jakob August Estlanders förtjänst. Han hade inflyttade Lappfjärdsbor i sin närhet – traditionsbärare som kunde dansa och spela och som var villiga att lära ut sina danser bland överklassen i Helsingfors. Drivkraften var av nationalistisk art och det nationella framställdes i historiska tablåer ur Runebergs diktverk Fänrik Ståhls sägner, i folkdräkter och i folkdanser. Mycket snabbt blev ekonomiska medel en drivkraft till att man arrangerade tillställningar, vid vilka en dansuppvisning ingick i programmet då man samlade in medel för olika ändamål. Med impulser från Sverige arrangerade Svenska landsmålsföreningen soaréer för att samla in medel till verksamheten med bl.a. uppvisning av danserna kontra, kadrilj och purpuri. Bland traditionsbärarna fanns även stadsbyggmästaren i Helsingfors, Sanfrid Hongell, född i Karleby och mag. Henrik Ståhl, född i Kronoby. Dessa två inövade den stora dansen purpuri som uppvisades för publik i Helsingfors. Hongell var samtidigt spelman som kunde spela melodierna till purpurins olika turer. Folkdansen tjänade även ekonomiska syften. Jag utgick ifrån att arrangörer valde danser att uppvisas. Resultatet visar att det överhuvudtaget inte handlade om att välja en dans, utan det handlade om att komma i kontakt med traditionsbärare som kunde lära ut danser ur sin egen tradition och med traditionsbärare som kunde spela musiken till danserna. Då traditionsbäraren kom från en svenskspråkig trakt, var dansen från samma trakt. De som ivrade för det finska inövade och uppvisade även danser från det svenska språkområdet. Språket och språkpolitiska frågor avgjorde inte vad man arbetade med. I studien analyseras en lång rad dansuppvisningar som lade grunden för 1900-talets folkdansrörelse.