Model inter-comparison between statistical and dynamic model assessments of the long-term stability of blanket peat in Great Britain (1940-2099)

We compared output from 3 dynamic process-based models (DMs: ECOSSE, MILLENNIA and the Durham Carbon Model) and 9 bioclimatic envelope models (BCEMs; including BBOG ensemble and PEATSTASH) ranging from simple threshold to semi-process-based models. Model simulations were run at 4 British peatland sites using historical climate data and climate projections under a medium (A1B) emissions scenario from the 11-RCM (regional climate model) ensemble underpinning UKCP09. The models showed that blanket peatlands are vulnerable to projected climate change; however, predictions varied between models as well as between sites. All BCEMs predicted a shift from presence to absence of a climate associated with blanket peat, where the sites with the lowest total annual precipitation were closest to the presence/absence threshold. DMs showed a more variable response. ECOSSE predicted a decline in net C sink and shift to net C source by the end of this century. The Durham Carbon Model predicted a smaller decline in the net C sink strength, but no shift to net C source. MILLENNIA predicted a slight overall increase in the net C sink. In contrast to the BCEM projections, the DMs predicted that the sites with coolest temperatures and greatest total annual precipitation showed the largest change in carbon sinks. In this model inter-comparison, the greatest variation in model output in response to climate change projections was not between the BCEMs and DMs but between the DMs themselves, because of different approaches to modelling soil organic matter pools and decomposition amongst other processes. The difference in the sign of the response has major implications for future climate feedbacks, climate policy and peatland management. Enhanced data collection, in particular monitoring peatland response to current change, would significantly improve model development and projections of future change.

La Francia sotto le bombe degli Alleati 1940-1945

This book chapter outlines the scope and strategies of Allied bombing raids on France between 1940 and 1945, as well as the reactions of the Vichy state, the French people, and the Resistance.

How many Frenchmen did you kill? British bombing policy towards France (1940-1945)

The Allied bombing of France between 1940 and 1945 has received comparatively little attention from historians, although the civilian death toll, at about 60,000, was comparable to that of German raids on the UK. This article considers how Allied, and particularly British, bombing policy towards France was developed, what its objectives were and how French concerns about attacks on their territory were (or were not) addressed. It argues that while British policymakers were sensitive to the delicate political implications of attacking France, perceived military necessities tended to trump political misgivings; that Vichy, before November 1942, was a stronger constraint on Allied bombing than the Free French at any time and that the bombing programme largely escaped political control from May 1944.

Les Français sous les bombes alliées, 1940-1945

Plus de 517 000 tonnes de bombes sont déversées sur l’Hexagone par les alliés entre 1940 et 1945, soit près de sept fois plus que le total largué sur le Royaume-Uni par la Luftwaffe. Plus de 57 000 Français en sont morts, dont plus de 38 000 au cours de la seule année 1944. Cet aspect fondamental de l’histoire des années noires, que les survivants et les familles des victimes ne connaissent que trop bien, et qui a fait l’objet de nombreuses études locales, est encore relativement marginalisé de la « grande histoire » de l’Occupation et de la Libération. Pourquoi et comment les armées aériennes alliées ont-ils attaqué la France ? Quelles mesures ont été prises par le gouvernement de Vichy pour protéger les populations ? Comment les Alliés ont-ils justifié les attaques auprès des Français, et comment la propagande vichyssoise a-t-elle essayé de les mettre à profit ? Comment les populations civiles ont-ils vécu les bombardements, et comment se sont-elles mobilisées pour se défendre ? Comment la Résistance a-t-elle réagi à des attaques qui ne pouvaient que nuire à son audience au sein des Français, ainsi qu’à celle des « Anglo-saxons » ? Autant de questions auxquelles l’ouvrage comme le documentaire répondent, avec l’appui de documents d’archives britanniques et françaises, mais aussi de témoignages nombreux et émouvants.

Med hängslen & livrem : Rusthåll för Finlandskämpar i Finskt vinterkrig, 1939-1940

Jag har i denna uppsats undersökt Rusthållningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstäckande – om än ej helt homogen! Rusthållen bildades för att ge ekonomiskt bistånd till svenskar från regionen som åkte över till Finland för att strida sida vid sida med våra finska ”bröder”. En tid efter det att de lokala rusthållen bildats grundades Centrala Rusthållet. Centrala Rusthållets målsättning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd på de orter och i de regioner där det inte fanns några lokala eller regionala rusthåll. Den lokala föreningen betalade ut pengar både till de frivilligas anhöriga och direkt till de frivilliga som kompensation för bland annat förstörda kläder. I uppsatsen har jag granskat ett lokalt Rusthåll vid namn Strängnäs-Mariefredsortens Rusthåll för Finlandskämpar. I denna förening har jag kommit fram till att det finns en socioekonomisk bredd bland den anslutna medlemspopulationen. Jag har kommit fram till detta genom att dela in medlemmarnas yrken i grupper så som kyrka, vård och skola etcetera. Jag har även, för att styrka detta, letat upp medlemmarna i 1940 års taxeringslängd och där hittat en väldigt stor spridning på inkomstnivåerna bland de enskilda medlemmarna. Vidare har jag kunnat konstatera att denna förening till största delen består av män. Det går därför att hävda att den lokala föreningen i Strängnäs-Mariefred har en könstendens. En tendens som understryks av de facto att föreningens styrelse enbart består av män!