Mechanisms linking volcanic aerosols to the Atlantic meridional overturning circulation

This study examines the sensitivity of the climate system to volcanic aerosol forcing in the third climate configuration of the Met Office Unified Model (HadCM3). The main test case was based on the 1880s when there were several volcanic eruptions, the well-known Krakatau being the largest. These eruptions increased atmospheric aerosol concentrations and induced a period of global cooling surface temperatures. In this study, an ensemble of HadCM3 has been integrated with the standard set of radiative forcings and aerosols from the Intergovernmental Panel on Climate Change Fourth Assessment Report simulations, from 1860 to present. A second ensemble removes the volcanic aerosols from 1880 to 1899. The all-forcings ensemble shows an attributable 1.2-Sv (1 Sv ≡ 106 m3 s−1) increase in the Atlantic meridional overturning circulation (AMOC) at 45°N—with a 0.04-PW increase in meridional heat transport at 40°N and increased northern Atlantic SSTs—starting around 1894, approximately 11 years after the first eruption, and lasting a further 10 years at least. The mechanisms responsible are traced to the Arctic, with suppression of the global water cycle (high-latitude precipitation), which leads to an increase in upper-level Arctic and Greenland Sea salinities. This then leads to increased convection in the Greenland–Iceland–Norwegian (GIN) Seas, enhanced Denmark Strait overflows, and AMOC changes with density anomalies traceable southward along the western Atlantic boundary. The authors investigate whether a similar response to the Pinatubo eruption in 1991 could still be ongoing, but do not find strong evidence.

Gustafsbergs barnhusinrättning : en internatskola för mindre bemedlade pojkar under perioden 1865-1885

Uppsatsen behandlar Gustafsbergs barnhusinrättning, en skola för pojkar som dessutom var Sveriges första internatskola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kriterier man hade på undervisningen på barnhusinrättningen från 1860-talets mitt och fram till mitten på 1880-talet samt vilka eleverna var som vistades där under den perioden. Detta görs utifrån frågeställningarna hur barnhusinrättningens stadgar såg ut under senare delen av 1800-talet, hur en kurs/läroplan under den aktuella tidsperioden såg ut och hur ämnena var fördelade, samt vilken bakgrund de elever som gick på barnhusinrättningen under den aktuella tidsperioden kunde ha och vad de ägnade sig åt efter examen från skolan.För att kunna genomföra undersökningen användes tillgängligt arkivmaterial angående Gustafsbergs barnhusinrättning, framför allt på arkivet på Gustafsbergsstiftelsen men även på Bohusläns föreningsarkiv.Undersökningen visade att stadgan och kursplanen angav att eleverna skulle delas in i tre klasser, en nedre, en mellersta och en övre. Utifrån denna indelning placerades elever i åldrarna mellan 6-16 in, dock rådde särskilda krav på blivande elever som skulle bli antagna till skolan och likaså på intagna elever för att de skulle kunna examineras. Examinationerna kontrollerades utförligt. Undervisningen på skolan skulle motsvara det statliga läroverkets fem lägre klasser. Läroämnena som skulle ingå i undervisningen och dess fördelning är tydlig både i stadgan och i kursplanerna. Ämnena skulle fördelas på 32 timmar i veckan, då tillkom ytterligare timmar för vidare studier vilket innebar ett ganska pressat schema. Diverse olika kriterier ställdes således på de olika klasserna, men också på lärarna vilka förväntades följa uppsatta riktlinjer för hur de skulle arbeta när det handlade om tidsfördelning bland klasserna och gällande olika ämnen. Kvaliteten på undervisningen och lärarna eftersträvades av skolan att hålla hög klass för att ge eleverna chans till vidare studier.Vilken bakgrund, och hemförhållanden, de elever som gick på barnhusinrättningen kom från blir tydlig med hjälp av barnhuslängden och ansökningar till barnhuset. Alla barnen hade gemensamt att de var fattiga och således kom från påvra förhållanden, de var alla hemmahörande i Bohuslän. Många gånger var det den enda lösningen de anhöriga kunde se för att ge barnet en chans till en framtid. Eleverna i undersökningen gick, i de allra flesta fallen, vidare till olika yrken som till exempel inom handel och kontor, länsman och sjöman. Vidare studier förekom också liksom emigrering till Amerika.

O campo de energia elétrica no Brasil - de 1880 a 2002

Since electric power is an essential element in modern society, this paper analyzes the historic and institutional factors that have contributed to the formation and organization of the Brazilian electric sector, from the time when it started to be used in this country until the end of year 2002. This analysis is based on a linear description of historic facts, giving emphasis to crucial events ¿ or critical incidents, as they were called for the purpose of this paper. As to these happenings, the social actors who played an important role in the development of the Brazilian electric power sector were analyzed. An analytical model based on the theoretical references offered by the Institutional Theory was used. The study also highlights the elements that comprehend the development of the phenomenon in face of the ambivalence existing in a developing country, which is the case of the Brazilian electric power sector. The organizational fields that were established at the time determined by the main crucial incidents presented throughout the length of time covered by this study. The resources that the main social actors involved in the electric power sector may use by are also identified, as well as their main interests and level of influence these actors may have. Several documents were analyzed. The qualitative methodology was used. Also, many semi-structured in-depth interviews of the people who have made the history of this sector for reliability were conducted. Finally, this study includes the main elements that have shaped the institutional model of the Brazilian electric sector. It also characterizes the external environment as the element which has most influenced the sector and has also led its way throughout the different developmental phases, especially with respect to funding. The growing rates of power consumption indicate the need for a constant increase in the supply of electric power to meet the needs of society and economic development. This requires constant investment. Lack of investment is a limiting factor. Not only does it hinder the development of the country but it may also result in very unfortunate mishaps such as electric power rationing, such as the kind we had to endure a while ago.