Juverhälsoproblem orsakade av Streptococcus agalactiae på stora mjölkgårdar med mjölkningsrobot

Streptococcus agalactiae –juverinflammation var tidigare ett stort problem i många länder, inklusive Finland. I och med förbättrad mjölkningshygien och antibiotikabehandlingar har bakterien så gott som eradikerats från mjölkbesättningarna. Nu verkar bakterien i viss mån ha kommit tillbaka till våra stora mjölkgårdar. Avhandlingens experimentella del utfördes på en mjölkgård, med ca 180 mjölkande och tre mjölkningsrobotar, som haft problem med Str. agalactiae. Man hoppades utreda hur stort problemet på gården var samt möjliga smittovägar. Man undersökte också möjligheten att använda mjölkningsrobotens automatiska provtagningsutrustning för provtagning av bakteriella prov. PCRmetoden jämfördes med konventionell odling vid diagnostik av juverinflammationer orsakade av Str. agalactiae. På gården gick man igenom anteckningar samt hälso- och seminkort för att få en bild över situationen. Man gjorde en uppföljning av mjölkningen för tolv kor vid den ena mjölkningsroboten. Man tog 47 stycken kospecifika mjölkprov samt ett prov från mjölktanken. Mjölkprov i tre serier både mjölkade för hand och direkt från mjölkuppsamlaren på mjölkningsroboten togs. Man tog sammanlagt 23 renlighetsprov från mjölkningsroboten, tre från den automatiska provtagningsutrustningen samt två från djurskötarnas händer. Från den automatiska provtagningsutrustningen togs även ett genomsköljningsprov. Av mjölkprov som tidigare tagits på gården hade man hittat Str. agalactiae i ca 17%. I denna studie hittades Str. agalactiae i tre kospecifika mjölkprov, vilket motsvarar en prevalens på ca 2%. Vid uppföljningen av mjölkningarna upptäcktes inget alarmerande, men spenarnas hälsa samt tommjölkningar är något som bör följas upp. Av renlighetsproven hittades Str. agalactiae i ett prov taget från borsthållaren. Svaren från mjölkproven tagna i serier tyder på att den automatiska provtagningsutrustningen inte går att använda till bakteriella prov, eftersom mjölken från en Str. agalactiae –infekterad ko verkar påverka resultatet också hos följande kor. Resultatet är väntat, eftersom mjölkprov alltid skall tas aseptiskt och det går inte med den automatiska provtagningsutrustningen så som den i dagsläget är utvecklad. Från sju av nio mjölkprov, där man hittat Str. agalactiae med PCR-metoden, hittades bakterien också med konventionell odling. Från tankmjölksprovet kunde man inte hitta Str. agalactiae med konventionell odling. PCR-metoden verkar enligt den här studien vara mer känslig att upptäcka Str. agalactiae jämfört med konventionell odling.

Studies on active site mutants of P-falciparum adenylosuccinate synthetase: Insights into enzyme catalysis and activation

Adenylosuccinate synthetase catalyzes a reversible reaction utilizing IMP, GTP and aspartate in the presence of Mg2+ to form adenylosuccinate, GDP and inorganic phosphate. Comparison of similarly liganded complexes of Plasmodium falciparum, mouse and Escherichia coil AdSS reveals H-bonding interactions involving nonconserved catalytic loop residues (Asn429, Lys62 and Thr307) that are unique to the parasite enzyme. Site-directed mutagenesis has been used to examine the role of these interactions in catalysis and structural organization of P. falciparum adenylosuccinate synthetase (PfAdSS). Mutation of Asn429 to Val, Lys62 to Leu and Thr307 to Val resulted in an increase in K-m values for IMP, GTP and aspartate, respectively along with a 5 fold drop in the k(cat) value for N429V mutant suggesting the role of these residues in ligand binding and/or catalysis. We have earlier shown that the glycolytic intermediate, fructose 1,6 bisphosphate, which is an inhibitor of mammalian AdSS is an activator of the parasite enzyme. Enzyme kinetics along with molecular docking suggests a mechanism for activation wherein F16BP seems to be binding to the Asp loop and inducing a conformation that facilitates aspartate binding to the enzyme active site. Like in other AdSS, a conserved arginine residue (Arg155) is involved in dimer crosstalk and interacts with IMP in the active site of the symmetry related subunit of PfAdSS. We also report on the iochemical characterization of the arginine mutants (R155L, R155K and R155A) which suggests that unlike in E. coil AdSS, Arg155 in PfAdSS influences both ligand binding and catalysis. (C) 2010 Elsevier B.V. All rights reserved.

Spectral Invariance of SG Pseudo-Differential Operators on L-P(R-n)

We prove the spectral invariance of SG pseudo-differential operators on L-P(R-n), 1 < p < infinity, by using the equivalence of ellipticity and Fredholmness of SG pseudo-differential operators on L-p(R-n), 1 < p < infinity. A key ingredient in the proof is the spectral invariance of SC pseudo-differential operators on L-2(R-n).