Sånger, rim och ramsor inom engelskundervisning : Lärares attityder till användning av sånger, rim och ramsor för att gynna elevers engelska språkutveckling i årskurs F-3

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

Muntlig kommunikation i engelskundervisningen - en empirisk studie : Vad motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i klassrummet?

Den svenska kursplanen i engelska är utformad utifrån en kommunikativ språksyn. Elever ska därför utveckla en allsidig kommunikativ förmåga genom att bland annat använda språket muntligt. Det finns dock forskning som visar att många elever upplever en rädsla inför att tala på målspråket, vilket försvårar det kommunikativa lärandet. Vad som motiverar elever till muntlig aktivitet är därmed en väsentlig fråga. Dessvärre finns det få svenska studier som berör ämnet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad som motiverar elever i årskurs 4-5 till att bli muntligt aktiva i engelskundervisningen. Forskningsfrågorna fokuserar på när elever visar en vilja respektive ovilja att kommunicera, vad som motiverar elever till muntlig aktivitet samt vad lärare gör för att motivera elever till muntlig aktivitet. Dessa frågor har besvarats genom elva elevers och två lärares deltagande i en kvalitativ intervjustudie. Vad som främst visat sig motivera elever till muntlig aktivitet är ett tryggt klimat och en språklig säkerhet. Elever vill känna sig säkra på vad de ska säga och inte behöva vara oroliga för att säga fel eller att andra elever ska skratta åt misstag. Resultatet visar även på olika aktiviteter som kan vara fördelaktiga för att främja detta, såsom aktiviteter i mindre grupper. Vidare kan motiverande feedback också anses vara viktigt för att främja motivationen, med hänsyn till att många elever söker stöd av läraren vid muntliga aktiviteter för att känna sig säker i sin kommunikation. Studiens resultat samstämmer väl med den tidigare forskning som presenteras i studiens bakgrund, men för att kunna dra generella slutsatser efterfrågas ytterligare forskning inom ämnet.

Crossing i två svenskspråkiga samtidsromaner

De senaste årens ökade flerspråkighet i samhället gör avtryck i den svenskspråkiga romanen. Verk av författare som Jonas Hassen Khemiri och Marjaneh Bakhtiari har gjort att man i Sverige ibland har talat om ”a new literary field” (Jonsson 2012, 213). Mycket av uppmärksamheten kring verken har rört flerspråkigheten, som till viss del har förklarats av författarnas ursprung och erfarenheter av kulturer och språk som är relativt nya i Norden, ibland kallade ”invandrarspråk”. Förhållandet mellan författarnas egen språkliga och kulturella repertoar och verkens flerspråkighet har debatterats. Kritiken har riktats mot att det ofta varit författarnas etnicitet istället för deras författargärning som kommenterats (Nilsson 2010, 132) och man har förbisett att verken ofta problematiserar just kategoriseringar som ”invandrarlitteratur” (Nilsson 2010, 10). För att komma ifrån detta men ändå behålla fokus på den litterära flerspråkigheten, är en analys av verk som innehåller ”invandrarspråk”, men som är skrivna av svenskspråkiga författare utan invandrarbakgrund, intressant. Syftet med studien är följaktligen att undersöka vilken roll den litterära flerspråkigheten får i verk av en finlandssvensk och en sverigesvensk författare, som inte är självklara representanter för de språk de använder i sina verk. Frågan är i vilken omfattning och på vilket sätt de studerade verken ger uttryck för litterär flerspråkighet och vilka potentiella effekter den litterära flerspråkigheten kan ha i verken. För att ta reda på detta, har den finlandssvenska författaren Johanna Holmströms, samt den svenske författaren Jens Lapidus romaner analyserats.

Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6 : En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.

Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande

Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.

Kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration- en litteraturöversikt

Bakgrund: Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Afrika, merparten från Somalia. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska och det förekommer stora kulturella skillnader från den svenska kulturen, vilket leder till svårigheter för dessa kvinnor i mötet med hälso- sjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att tidigare erfarenheter inverkade på nuvarande vård, samt att det fanns hinder för kommunikation mellan kvinnorna och hälso- sjukvårdspersonal i form av att kvinnorna känner att de inte kan säga allt inför en tolk, speciellt inte om tolken var manlig eller inte igenkänd. Tolkning av familj och vänner kunde påverka att vissa saker inte översattes och att känsliga ämnen påverkade översättaren. Slutsats: Det framkom att det finns kulturella aspekter som har betydelse i vårdkontakten och det innebär att det finns behov av mer medvetenhet av kulturella aspekter i mötet med afrikanska kvinnor.

Bildundervisning: Bildanalys och bildsamtal i grundskolan : En litteraturstudie av didaktisk forskning kring bildämnet och kommunikativa aspekter på lärande

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad forskning kommit fram till gällande elever i grundskolans kommunikativa kunskapsutveckling utifrån bildanalys och bildsamtal i bildundervisningen. Den metod som valts för att genomföra detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie för att undersöka litteratur inom det valda forskningsfältet. Utifrån analysmetoden innehållsanalys har urval av forskningslitteraturen genomförts med fokus på svenska publikationer. Frågeställningarna är formulerade för att undersöka hur eleverna utvecklar kommunikativa förmågor genom bildanalys och bildsamtal, varför dessa moment är viktiga för elevernas lärande samt vad bildundervisning i svensk grundskola innehåller. Analys och dess resultat visar att elevernas kommunikativa förmågor utvecklas i positiv riktning genom bildanalys och bildsamtal. Genom bildanalys utvecklas elevernas bildspråkliga kompetens vilken är viktig för att eleverna ska kunna tolka, förstå samt kritiskt granska bilder. Bildsamtal är, ur ett sociokulturellt perspektiv, viktigt för elevernas lärande, elever interagerar och utvecklar bildspråklig kunskap tillsammans. Kommunikation i meningsskapande och lärande sammanhang bidrar till elevernas fördjupade förståelse för sig själva samt sin omvärld. Slutligen visar även analys och dess resultat att bildkommunikativa inslag inte förekommer i tillräckligt hög utsträckning i bildundervisningen. Detta beror, enligt forskningen, delvis på att bildlärarna och eleverna inte uppfattar bildämnet på samma sätt. Bildlärarna har, enligt forskarna, inte nått fram med det kommunikativa perspektivet på bildämnet som Lgr11 framhåller.

Flerspråkighet och modermålsundervisning i Älvdalens kommun : En undersökning av politikernas åsikter

Denna studies syfte är att i Älvdalens kommun undersöka politikernas åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisningen i den egna kommunen. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har fyra politiker från Älvdalens kommun lagt fram sina åsikter angående flerspråkighet och modersmålsundervisning i allmänhet och i Älvdalens kommun i synnerhet. Studien kom fram till att de intervjuade politikerna överlag har stor erfarenhet av flerspråkighet och är väl medvetna om flerspråkighetens betydelse för individen, men att de samtidigt inte verkar kunna utnyttja dessa positiva erfarenheter i samband med den allt större invandringen av personer som talar andra språk till kommunen. Samtidigt råder det stor osäkerhet angående organisationen av modersmålsundervisningen i den egna kommunen, att med andra ord flera av de intervjuade politikerna var osäkra om modersmålsundervisningen existerar och i så fall hur den är utformad. Studien visade även tydligt att älvdalskan, den talade språkvarieteten i kommunen, av de intervjuade politikerna anses vara ett språk.

Flyktingguide: En väg till integration? : Brukarutvärdering av projektet Flyktingguide i Falun

In this qualitative user evaluation participants in the project refugee guide, Falun, was interviewed about their experience of the project and how the project contributed to their integration into society and establishment on the labor market. The collection of empirical data has been made by six interviews. The results of the evaluation indicate that participants feel that they through the project had the opportunity to meet new people, practice the language and learn about each other's culture. The results also show that participants are satisfied with the project. Some participants expressed a desire to meet with several people at once while others don´t have that need. Furthermore, the interviews shows that establishment on labor market occurred through job placement and not through participation in the project. Integration proved to be a difficult concept to define, but the interviews show that the participants have a perception that it is about learning the Swedish language and culture.

Inkluderande exkludering? : En studie om arbetet i förberedelseklass

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver och uppfattar sitt arbete i två olika förberedelseklasser, en med en hög andel flerspråkiga elever och en med få flerspråkiga elever. I studien jämförs och analyseras lärarnas beskrivningar av arbetssätt, förberedelseklassens organisation och elevernas skolframgång. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts där fyra lärare har intervjuats. Resultaten som framkom visar att arbetssätten i de båda förberedelseklasserna är snarlika. Samtliga lärare betonar vikten av att utforma arbetet utifrån varje individ och utgå ifrån elevens tidigare kunskaper. I resultatet visade sig den stora skillnaden mellan skolorna vara tillgången på modersmålslärarna och studiehandledarna. Vidare är föreberedelseklasserna organiserade på olika sätt och gruppuppdelningarna ser även olika ut. Resultatet uppvisar att utslussningen från förberedelseklasserna i båda fallen sker efter ungefär ett och ett halvt år. Informanterna berättar om vikten av kartläggning och samarbete med ämnes- och klasslärare. När det gäller elevernas skolframgång visar det sig i denna undersökning att samtliga lärare menar att det är ytterst individuellt hur eleverna klarar sig efter sin tid i förberedelseklassen. Informanterna pekar på att det är olika faktorerar som påverkar elevernas skolframgångar. Vidare pekar resultatet på att i början av sin tid i förberedelseklassen interagerar eleverna främst med varandra, men att eleverna tids nog integreras och blir slutligen en del av den ordinarie klassen. Slutligen visar resultatet att faddersystem är att föredra, men att det oftast är andraspråkselever som blir faddrar till de nyanlända.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.

Att utveckla läsförståelse - läsförståelsestrategier och metoder i skolan : En kvalitativ intervjustudie om fyra lärares syn på läsförståelseundervisning

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse.

Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier

Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.

Språkutvecklande arbetssätt i grundskolans årskurs 4-6 : En studie om translanguaging ur SVA-elevers perspektiv

Denna studie har genomförts på en F-6-skola med ca 350 elever, ungefär 30 % av eleverna har ett annat modersmål. Syftet med denna studie var att ur de tvåspråkiga elevernas perspektiv kartlägga hur den undersökta skolans lärare arbetar efter translanguaging-pedagogik. Att arbeta efter translanguaging-pedagogiken innebär att läraren ser på en elevs flerspråkighet som en tillgång i stället för ett hinder i klassrummet. Studiens syfte konkretiserades i följande frågeställningar:  Vilket förhållningssätt har lärarna till flerspråkighet i klassrummet ur andraspråkselevernas perspektiv?  Vad kännetecknar enligt andraspråkseleverna ett språkutvecklande arbetssätt?  Vilka av de metoder eller arbetssätt som lärarna använder anser andraspråkseleverna själva vara gynnsamma för deras förståelse och kunskapsutveckling i ämnesundervisning och andraspråksinlärning? Utifrån mina frågeställningar valde jag att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden fokusgruppmetoden. Studien genomfördes med hjälp av svenska som andraspråkläraren på skolan som gav mig tillgång till sina SVA-grupper på mellanstadiet. Det framkom i mina fokusgruppsintervjuer att man på skolan inte medvetet arbetar efter translanguaging-pedagogiken. Det upplevs bland annat att det inte är tillåtet att tala på sitt modersmål i klassrummet, det finns inget material i klassrummet som stödjer translanguaging-pedagogiken och lärarna uppmuntrar inte eleverna till att, vid diskussioner eller grupparbeten, använda sitt modersmål.