International films and international markets: the globalisation of Hollywood entertainment, c.1921-1951

The international appeal of Hollywood films through the twentieth century has been a subject of interest to economic and film historians alike. This paper employs some of the methods of the economic historian to evaluate key arguments within the film history literature explaining the global success of American films. Through careful analysis of both existing and newly constructed data sets, the paper examines the extent to which Hollywood's foreign earnings were affected by: film production costs; the extent of global distribution networks; and also the international orientation of the films themselves. The paper finds that these factors influenced foreign earnings in quite distinct ways, and that their relative importance changed over time. The evidence presented here suggests a degree of interaction between the production and distribution arms of the major US film companies in their pursuit of foreign markets that would benefit from further archival-based investigation.

The Phantom Carriage (1921)

The reputation of The Phantom Carriage (Körkarlen) as one of the major films of Swedish silent cinema is in some respects securely established. Yet the film has attracted surprisingly little detailed discussion. It may be that its most striking stylistic features have deflected or discouraged closer scrutiny. Tom Gunning, for instance, in making the case for Sjöström’s Masterman, argues that ‘Körkarlen wears its technique on its sleeve, overtly displays its unquestionable mastery of superimposition and complex narrative structure. Mästerman tucks its mastery of editing and composition up its sleeve, so to speak’. This article makes an argument for a different evaluation of The Phantom Carriage, bringing a critical and interpretative understanding of the film’s style into conversation with the historical accounts of film form which predominate in the scholarship around silent cinema. It suggests that the film achieves ‘mastery of editing and composition’ with a flexibility and fluidity in the construction of dramatic space that is in itself remarkable for its period, but that Sjöström’s achievements extend well beyond his handling of film space. Specifically, it discusses a segment which is in several respects at the heart of the film: the first meeting between the two central characters, David Holm (Victor Sjöström) and Sister Edit (Astrid Holm); it spans the film’s exact mid-point; and at almost twelve and a half minutes it is the longest uninterrupted passage to take place in a single setting. The chapter argues that the dramatic and structural centrality of the hostel segment is paralleled by its remarkably rich articulation of the relationships between action, character and space. We show how Sjöström’s creation of a three-dimensional filmic space - with no hint of frontality - becomes the basis for a reciprocal relationship between spatial naturalism and performance style, and for a mise-en-scene that can take on discrete interpretive force. The argument also places the hostel sequences within the film as a whole in order to show how relationships articulated through the detailed decisions in this section take on their full resonance within patterns and motifs that develop across the film.

Rediscovery and redescription of the type of Philodryas laticeps Werner, 1900 and the taxonomic status of P. oligolepis Gomes, 1921 (Serpentes, Colubridae)

Philodryas laticeps Werner, 1900 was previously known only from the holotype, which was believed to be lost during the World Wars. We found the holotype to be housed in the Museum fur Naturkunde, Berlin and here redescribe it and report on three additional specimens from the collections of the Instituto Butantan, Sao Paulo and Museum fur Naturkunde, Berlin. We conclude that Philodryas oligolepis Gomes, 1921 and P. affinis Muller, 1928 are junior synonyms of Philodryas laticeps Werner, 1900. All specimens share the presence of a black mucosa surrounding the larynx and trachea in the floor of the mouth and distal rows of middle sized spines disposed in a typical ""V-shaped"" configuration on the asulcate surface of the hemipenial body, two uniquely derived features absent in all other species of the genus Philodryas. Intraspecific variation of external morphology, hemipenes, and coloration are documented.

Folkskoleseminariet i Falun : En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-1950

Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun från 1875 till 1950. Resultaten jämförs med två liknade studier samt ställs mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar små förändringar över tiden, där rekryteringen var nära nog rikstäckande med en majoritet från nuvarande Dalarnas län och närliggande län. De antagna var i huvudsak från landsbygden, där det inte skedde några förändringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar på att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och då framför allt på landsbygden. Resultatet visar dessutom på en kontinuitet i den geografiska rekryteringen.

Nykter bildning : En undersökning över IOGT, NTO och TO:s folkbildningsverksamhet i Dalarna 1921-1939

This study contents a research of the Swedish temperance movements IOGT, NTO and TO:s adult education in Dalarna between 1921 and 1939. A theory that is used in this essay is the publicity theory of Jürgen Habermas. A theory in this essay is that the adult educational work of the temperance movements could bee seen as an alternative publicity because the courses that the temperance movement held in general contents a great part of the movements own literature, the participants in the courses held their own lectures to each other and it was mostly only members of the temperance movements who could join the courses. The main subject of the courses was history in literature, English, Esperanto, and knowledge about local democracy. Not many courses content the drinking issue in Sweden at this time, even thought a national referendum was held in the issue during the research period of this essay. The lack of courses in the drinking issue illustrates of the fact that the courses only was held for the members of the temperance movement, and they don’t drink alcohol in any case. It was not a big difference in the contents of the course between the organisation in the temperance movements and between different years in this research.

Att vara förmyndare : En studie om förmyndarskap i Trosa kommun 1875 - 1891

Denna studie har som syfte att undersöka förmyndarskap i Trosa stadsförsamling på slutet av 1800-talet. Det material som använts för att uppnå detta syfte består av förmyndarskapsprotokoll från Trosa rådstugerätt och magistrat mellan 1875-1891, samt förmyndarskapsförteckningar för samma period. Resultatet visar att antalet omyndiga vilka förordnats förmyndare sjönk stadigt från undersökningsperiodens början mot dess slut. Resultatet visar också på att änkor tydligt betroddes att vara förmyndare åt sina egna barn under perioden. När det gäller förmyndarna så visar undersökningsresultatet på att det var en klar social skiktning i valet av förmyndare. Detta ter sig på två sätt. När rådstugerätten utsåg förmyndare utan rekommendation så valdes till mycket stor del förmyndare från övre samhällsklasser och när det inkom rekommendation angående förmyndare till rätten så rekommenderades och utsågs till förmyndare oftast män ur samma samhällsklass eller liknande yrkesgrupp. Ett tredje noterbart resultat angående förmyndarna var att det endast i ett fåtal fall utsågs förmyndare som var släkt med myndlingen. Detta visar att det var yrkesrelationer och andra informella samband människor emellan som var viktiga i valet av förmyndare snarare än släktskap.

Att välja döden : en komparativ självmordsundersökning för Kyrkefalla och Linköping under åren 1800-1921

Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping. Det är under den här tidsperioden mestadels män som självaväljer att avsluta sina liv. För Kyrkefallas del 94% medan det för Linköping handlar om 86,5%. Majoriteten av de som väljer den här vägen för sig själva tillhörde den så kallade arbetarklassen och de vanligaste metoderna för detta ändamål var at antingen hänga sig eller dränka sig. Män valde oftast det första alternativet medan kvinnor föredrog det andra.

Flickorna på Valhalla : En studie av social rekrytering rörande eleverna vid Elementarläroverket för flickor i Falun under perioden 1875-1948

Syftet med uppsatsen är att undersöka elevernas sociala bakgrund på Elementarläroverket för flickor i Falun under tidsperioden 1875-1948. De källor som ligger till grund för undersökningen består av noteringar om fädernas yrke hämtade ur matriklar från flickskolans arkiv. Uppsatsen ämnar också undersöka hur undervisningsplanen såg ut och vilka flickor som, när möjlighet fanns, tog sig vidare till gymnasium eller vilka som fick avsluta sin utbildning för att återvända hem. Kartläggningen över flickornas sociala bakgrunder undersöks över tid för att se om någon förändring skett i den sociala rekryteringen. Resultatet visar att eleverna vid flickskolan främst kom från samhällets mellersta skikt något som i undersökningen benämns som Socialgrupp 2. Undersökningen visade även att flickornas fäder i första hand utövade yrken inom yrkeskategorin tjänstemän på mellannivå. När det kommer till vilka flickor som läste vidare på gymnasium var det i första hand flickor ur samhällets högsta skikt, Socialgrupp 1 som tog sig vidare till högre utbildning. De elever som avbröt sina studier förändrades över tid och varierade också med social bakgrund.

Crescimento econômico e desigualdade social : o caso da ex-colônia Caxias - 1875-1910

Este trabalho analisa o desenvolvimento socioeconômico do município de Caxias do Sul durante os primeiros 35 anos de existência, desde que surgiu como colônia do governo imperial. Ocorreu nessa localidade acelerado incremento das atividades econômicas, surgindo um mercado local, ao mesmo tempo em que Caxias inseria-se no círculo mercantil regional. O período coincide com o momento de constituição do capitalismo no Rio Grande do Sul. A pesquisa revelou que a produção não agrícola de Caxias era essencialmente artesanal até 1910, com unidades produtivas pouco diferenciadas e situadas em grande medida no meio rural. O comércio, não só de bens de consumo como também de terras, proporcionava as melhores oportunidades de enriquecimento. A alternativa de diversificar atividades, comerciais e de subsistência, favoreceu o estabelecimento de milhares de imigrantes, porém, a formação socioeconômica se caracterizou por profundas desigualdades que expulsaram, desde o início da colonização, grande número de imigrantes sem condições de se fixarem na colônia.

Entre a ação legislativa e o constrangimento político: o Conselho Municipal do Distrito Federal (1921-1930)

Este trabalho tem como objetivo central analisar a dinâmica política da capital federal, através da atuação do Conselho Municipal do Distrito Federal, nos anos de 1920. Partindo da ideia de que a década em questão foi assinalada por profundas transformaçõe s e efervescência política, busca - se perceber como o Legislativo carioca operou, politicamente, nos anos em tela. Além de elucidar a relação estabelecida entre os principais poderes municipais no período – os intendentes e os prefeitos – identificamos o co ntexto político - partidário da época; destacamos os principais posicionamentos assumidos pelo Conselho frente determinadas conjunturas - chave da política nacional e lançamos luz sobre a heterogeneidade do Legislativo local nos anos vinte. Para cumprir este propósito esta pesquisa se estrutura a partir dos Anais do Conselho Municipal, do Boletim da Prefeitura, do Regimento Interno do Conselho e da Imprensa carioca, através do jornal Correio da Manhã.

Influência dos fatores abióticos sobre a variação espaço-temporal de paralonchurus brasiliensis (Steindachner, 1875) (pisces, sciaenidae) componente da fauna acompanhante da pesca de camarões no litoral Norte de São Paulo

Knowledge of the environmental factors influence on the spatial-temporal variation of fishes is important to fisheries management and conservation. Thus, the aim of this work was to analyze the influence of the abiotical factors on the spatial-temporal distribution of Paralonchurus brasiliensis (Pisces, Sciaenidae) caught by-catch with the shrimp fishing of Ubatuba and Caraguatatuba regions, north coast of São Paulo State. The fishes were captured every month from January to December 2002. Samples were collected by otter trawl at 5, 10, 15, 20, 25, 30 and 35m depths. The temperatures (surface and bottom), salinities (surface and bottom), sediment features and organic matters were verified for each depth. During all period of the study 12.642 specimens of P. brasiliensis were captured at Ubatuba and 17.166 at Caraguatatuba, which totalized the biomass of 267 for the first and 339kg for the other region. The females outnumbered males in fish population. The greatest values of biomass and number of individuals were registered at the summer and autumn seasons, while the lowest values were observed at the winter and spring seasons. The greatest abundances were found from 15 to 25m depth. In this study, it was verified that P. brasiliensis is a coastal waters associate species. The spatialtemporal distribution of P. brasiliensis is affected by intrusion of SACW and depth for the coastal region and by depth and sediment in sheltered areas such as Caraguatatuba