889 resultados para Denitrogenation, Stroke, CVA
Resumo:
Motor imagery, passive movement, and movement observation have been suggested to activate the sensorimotor system without overt movement. The present study investigated these three covert movement modes together with overt movement in a within-subject design to allow for a fine-grained comparison of their abilities in activating the sensorimotor system, i.e. premotor, primary motor, and somatosensory cortices. For this, 21 healthy volunteers underwent functional magnetic resonance imaging (fMRI). In addition we explored the abilities of the different covert movement modes in activating the sensorimotor system in a pilot study of 5 stroke patients suffering from chronic severe hemiparesis. Results demonstrated that while all covert movement modes activated sensorimotor areas, there were profound differences between modes and between healthy volunteers and patients. In healthy volunteers, the pattern of neural activation in overt execution was best resembled by passive movement, followed by motor imagery, and lastly by movement observation. In patients, attempted overt execution was best resembled by motor imagery, followed by passive movement, and lastly by movement observation. Our results indicate that for severely hemiparetic stroke patients motor imagery may be the preferred way to activate the sensorimotor system without overt behavior. In addition, the clear differences between the covert movement modes point to the need for within-subject comparisons.
Resumo:
Our aim is to reconstruct the brain-body loop of stroke patients via an EEG-driven robotic system. After the detection of motor command generation, the robotic arm should assist patient’s movement at the correct moment and in a natural way. In this study we performed EEG measurements from healthy subjects performing discrete spontaneous motion. An EEG analysis based on the temporal correlation of the brain activity was employed to determine the onset of single motion motor command generation.
Resumo:
Stroke is a medical emergency and can cause a neurological damage, affecting the motor and sensory systems. Harnessing brain plasticity should make it possible to reconstruct the closed loop between the brain and the body, i.e., association of the generation of the motor command with the somatic sensory feedback might enhance motor recovery. In order to aid reconstruction of this loop with a robotic device it is necessary to assist the paretic side of the body at the right moment to achieve simultaneity between motor command and feedback signal to somatic sensory area in brain. To this end, we propose an integrated EEG-driven assistive robotic system for stroke rehabilitation. Depending on the level of motor recovery, it is important to provide adequate stimulation for upper limb motion. Thus, we propose an assist arm incorporating a Magnetic Levitation Joint that can generate a compliant motion due to its levitation and mechanical redundancy. This paper reports on a feasibility study carried out to verify the validity of the robot sensing and on EEG measurements conducted with healthy volunteers while performing a spontaneous arm flexion/extension movement. A characteristic feature was found in the temporal evolution of EEG signal in the single motion prior to executed motion which can aid in coordinating timing of the robotic arm assistance onset.
Resumo:
Bowen and colleagues’ methods and conclusions raise concerns.1 At best, the trial evaluates the variability in current practice. In no way is it a robust test of treatment. Two communication impairments (aphasia and dysarthria) were included. In the post-acute stage spontaneous recovery is highly unpredictable, and changes in the profile of impairment during this time are common.2 Both impairments manifest in different forms,3 which may be more or less responsive to treatment. A third kind of impairment, apraxia of speech, was not excluded but was not targeted in therapy. All three impairments can and do co-occur. Whether randomised controlled trial designs can effectively cope with such complex disorders has been discussed elsewhere.4 Treatment was defined within terms of current practice but was unconstrained. Therefore, the treatment group would have received a variety of therapeutic approaches and protocols, some of which may indeed be ineffective. Only 53% of the contact time with a speech and language therapist was direct (one to one), the rest was impairment based therapy. In contrast, all of the visitors’ time was direct contact, usually in conversation. In both groups, the frequency and length of contact time varied. We already know that the transfer from impairment based therapy to functional communication can be limited and varies across individuals.5 However, it is not possible to conclude from this trial that one to one impairment based therapy should be replaced. For that, a well defined impairment therapy protocol must be directly compared with a similarly well defined functional communication therapy, with an attention control.
Resumo:
We aim to develop an efficient robotic system for stroke rehabilitation, in which a robotic arm moves the hemiplegic upper limb when the patient tries to move it. In order to achieve this goal we have considered a method to detect the patient's intended motion using EEG (Electroencephalogram), and have designed a rehabilitation robot based on a Redundant Drive Method. In this paper, we propose an EEG driven rehabilitation robot system and present initial results evaluating the feasibility of the proposed system.
Resumo:
The article looks at the most recent TV adaptations of the Grimms’ fairy tales by public broadcasting. Realized and marketed as a season which started in 2008,the thirty-four currently existing individual films constitute a significant national project that presents highly appealing notions of the German past to an audience divided over national conflict and demands of globalization. With children and adolescents at the centre, the films offer the young as a generation of moral superiority that facilitates social harmony and moral consensus. This post-unification utopia is beautifully realized on screen but rests on very conservative assumptions about gender, social driving forces, and political order.
Resumo:
Glycoprotein VI and C-type lectin-like receptor 2 are essential platelet activating receptors in hemostasis and thrombo-inflammatory disease, which signal through a (hem)immunoreceptor tyrosine-based activation motif (ITAM)-dependent pathway. The adapter molecules Src-like adapter proteins (SLAP and SLAP2) are involved in the regulation of immune cell surface expression and signaling, but their function in platelets is unknown. In this study, we show that platelets expressed both SLAP isoforms and that overexpression of either protein in a heterologous cell line almost completely inhibited glycoprotein VI and C-type lectin-like receptor 2 signaling. In mice, single deficiency of SLAP or SLAP2 had only moderate effects on platelet function, whereas double deficiency of both adapters resulted in markedly increased signal transduction, integrin activation, granule release, aggregation, procoagulant activity, and thrombin generation in response to (hem)ITAM-coupled, but not G protein-coupled, receptor activation. In vivo, constitutive SLAP/SLAP2 knockout mice displayed accelerated occlusive arterial thrombus formation and a dramatically worsened outcome after focal cerebral ischemia. This was attributed to the absence of both adapter proteins in platelets, as demonstrated by adoptive transfer of Slap(-/-)/Slap2(-/-) platelets into wild-type mice. Our results establish SLAP and SLAP2 as critical inhibitors of platelet (hem)ITAM signaling in the setting of arterial thrombosis and ischemic stroke.
Resumo:
Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.
Resumo:
Dysfagi betyder svårt att svälja och innefattar många olika problem. Det kan vara svårigheter med att få födan att passera från munnen bakåt till svalget, att riskera att få ner mat och dryck i lungorna vilket ger lungkomplikationer. En känsla av att maten fastnar i bröstet men också ett hot om isolering. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patientens egna upplevelser av måltidssituationer, hur malnutrition kan förebyggas samt vilka omvårdnadsåtgärder som underlättar ätandet för patienter som i samband med en stroke drabbats av dysfagi. Artiklar har sökts i databaserna Blackwell Synergy, Swemed+, Elin@Dalarna och Medline. Manuellt har litteratur sökts på Ludvika Kommuns bibliotek och bland tidigare studielitteratur. Urvalet begränsades till att beröra patienter som fått dysfagi i samband med en stroke vidare skulle artiklarna ha en relevans till syfte och frågeställning. Till resultat delen har 12 artiklar använts. Munvård och konsistensanpassning av mat och dryck är omvårdnadsåtgärder som visat sig ge bra resultat vidare är det viktigt med lugn vid matbordet och att måltiden får ta den tid den tar. Att dricka en kopp kaffe kan ta en timme för en person med dysfagi. Nyttan av information och tips om olika knep, tekniska hjälpmedel och träning är inte att förringa.
Resumo:
Syftet med litteraturstudien var att belysa strokepatienters upplevelser av måltissituationen samt beskriva de vanligaste ätsvårigheterna som strokepatienter kan ha samt att undersöka hur vårdpersonal kan hjälpa vid ätsvårigheter. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes via hörskolan dalarnas sökmotorer/databaser och sökorden som kombinerades var dysphagia, eating situation, nursing, nutrition och stroke. Artiklarna granskades enlig modifierade granskningsmallar. Resultatet visar på att strokedrabbade kunde uppleva sina svårigheter vid måltiden som pinsamma. Patienterna hade en strävan att återgå till det normala. Vanliga ätsvårigheter var att stokepatienterna hade tugg och sväljproblem och att patienterna hade en dålig sittposition under måltiden. Några hade svårt att transportera maten till munnen och hade nedsatt vakenhet under måltiden och smak och luktförändringar var vanliga. Det stöd som vårdpersonal kunde ge strokepatienterna med sväljsvårigheter var att anpassa konsistensen på mat och dryck. Genom att göra läpp och tungövningar och sväljträning kunde sväljförmågan förbättras för patienter med dysfagi. Resultatet visade även att de som vårdats på rehabiliteringsavdelning hade förbättrad sittposition samt lättare att transportera maten till munnen och mindre påverkade sväljsvårigheter.
Resumo:
Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska. Huvudresultat: En fungerande vårdrelation var en grundförutsättning för att bedriva en god omvårdnad. För skapandet av denna vårdrelation behövdes en lugn, stödjande och avslappnande miljö. Asymmetri förekom i olika varianter i kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter med afasi. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevde både negativa och positiva känslor i interaktionen med patienten. Slutsats: Att plötsligt förlora sin kommunikationsförmåga genom det verbala språket har påvisats vara en tragedi för den drabbade. Det ställde krav på hälso- och sjukvårdspersonalen vars uppgift var att bevara patientens autonomi och integritet. För att både hälso- och sjukvårdspersonal samt patienter skulle må bra och kunna kommunicera så framkom det att strokeenheter kunde vara betydelsefulla.
Resumo:
Objective: Turnover of the extracellular matrix in all solid organs is governed mainly by a balance between the degrading matrix metalloproteinases (MMPs) and their tissue inhibitors (TIMPs). An altered extracellular matrix metabolism has been implicated in a variety of diseases. We investigated relations of serum levels of MMP-9 and TIMP-1 to mortality risk from an etiological perspective. Design: The prospective Uppsala Longitudinal Study of Adult Men (ULSAM) cohort, followed from 1991–1995 for up to 18.1 years. A random population-based sample of 1,082 71-year-old men, no loss to follow-up. Endpoints were all-cause (n = 628), cardiovascular (n = 230), non-cardiovascular (n = 398) and cancer mortality (n = 178), and fatal or non-fatal myocardial infarction (n = 138) or stroke (n = 163). Results: Serum MMP-9 and TIMP-1 levels were associated with risk of all-cause mortality (Cox proportional hazard ratio [HR] per standard deviation 1.10, 95% confidence interval [CI] 1.03–1.19; and 1.11, 1.02–1.20; respectively). TIMP-1 levels were mainly related to risks of cardiovascular mortality and stroke (HR per standard deviation 1.22, 95% CI 1.09–1.37; and 1.18, 1.04–1.35; respectively). All relations except those of TIMP-1 to stroke risk were attenuated by adjustment for cardiovascular disease risk factors. Relations in a subsample without cardiovascular disease or cancer were similar to those in the total sample. Conclusion: In this community-based cohort of elderly men, serum MMP-9 and TIMP-1 levels were related to mortality risk. An altered extracellular matrix metabolism may be involved in several detrimental pathways, and circulating MMP-9 or TIMP-1 levels may be relevant markers thereof.
Resumo:
Stroke är en allvarlig sjukdom som betraktas som den främsta orsaken till funktionsnedsätt-ning i vuxen ålder och kräver flest vårddagar på sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgången stroke samt möjligheter för hälso- och sjukvårdspersonal att underlätta för strokepatienten att återfå sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanställning av litteraturen med induktiv ansats där författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke är många för den som insjuknat. Livskvalitet påverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsättningar som stroke medför utan även av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, ångest, brist på socialt umgänge och fritidsaktiviteter. Kunskap, motivation och stöd var avgörande faktorer under återhämtningen och påverkade patientens följsamhet till rehabiliteringen. Studiens resultat visade att KUNSKAP om sjuk-domen, rehabiliteringen och de resurser som fanns att tillgå under den krävande återhämtningsprocessen var en viktig faktor för att strokepatienter skulle uppleva meningsfullhet med tillvaron och på så sätt uppleva livskvalitet. Kunskap ökade i sin tur MOTIVATIONEN vilket bidrog till att patienter valde att fortsätta vilja och orka återfå förlorade funktioner. För att detta skulle vara möjligt måste personer som drabbats av stroke erhålla STÖD i form av hjälp från familj och vänner samt olika insatser från hälso- och sjukvården.