Contributions to the taxonomy of the Normanellidae (Copepoda, Harpacticoida): description of a new genus from the Brazilian continental shelf and re-assignment of Pseudocletodes vararensis Scott & Scott, 1893 (ex Nannopodidae)

A new genus and species of Normanellidae (Copepoda, Harpacticoida), Paranaiara inajae gen. et sp. nov., is described from the continental shelf off the northern coast of Sao Paulo State, Brazil. The new genus differs from the type genus Normanella Brady, 1880 and Sagamiella Lee & Huys, 1999 in its presence of lamelliform caudal rami, a maxillulary endopod represented by 2 setae, an unarmed maxillipedal syncoxa, and reduced setation on P2 enp-2 (without outer spine) and P3 enp-2 (with only 2 inner setae). All these apomorphic character states are shared with the genus Pseudocletodes Scott & Scott, 1893, formerly placed in the family Nannopodidae (ex Huntemanniidae) and here assigned to the Normanellidae. Pseudocletodes can be differentiated from Paranaiara by the loss of the P1 endopod and of the inner seta on P2-P4 enp-1, the presence of only 2 inner setae on P2 enp-2 (instead of 3) and only 1 inner seta on P4 exp-3 (instead of 2), the presence of a second inner seta on P4 enp-2 (instead of 1), the morphology of the fifth pair of legs which are not medially fused and have only 3 endopodal elements (instead of 4) in the male, and the well developed caudal ramus seta V (instead of rudimentary). It is postulated that prehensility of the P1 endopod was secondarily lost in the common ancestor of Paranaiara and Pseudocletodes. An updated family diagnosis of the Normanellidae and a dichotomous identification key to the 22 currently valid species are presented.

Den Munktellska salongen i Falun : En studie i salongens pedagogik under 1800-talet

Projektet syftar till att belysa den Munktellska salongen i Falun som en landsortsvariant av det tidiga 1800-talets svenska salongskultur i relation till internationella, främst tyska förebilder. Det mer specifika syftet är att fördjupa förståelsen av salongskulturens pedagogiska arv och dess förankring i tidens bildningsdiskussion och hur det i sin tur har påverkat senare utbildningssträvanden och skoluppbyggnad (Wilhelmy1989). Kan salongen ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker? Kan man tala om salongens pedagogik? och ägde salongskulturen pedagogiska kvaliteter som gick förlorade under det formella utbildningssystemets uppbyggnad? Det är frågor jag ställer mig inom ramen för detta forskningsprojekt. Ett centralt begrepp är immanent pedagogik, dvs. individens inneboende möjligheter till självförverkligande i en given social kontext (Ödman 1995). Projektet utgår tysk bildningsteori med relevans för det romantiska nyhumanistiska bildningsidealet. I förhållande till det tyska bildningsarvet uppmärksammas även den svenska bildningstraditionen från 1800-talets början (Burman & Sundgren 2010). Särskilt intresse riktas mot Uppsala universitet där spänningen mellan klassiskt arv och bildningsnytta ställs på sin spets under samma tidsperiod som salongerna blomstrar (Gustavsson 1996; Lindqvist 1976). Tidigare forskning vilar främst på internationell och Nordisk forskning där Petra Wilhelmy och Anne Scott Sørensen har en central position. Genom Eva Öhrström skapas också ett viktigt vetenskapligt underlag för den specifikt musikaliska salongen och dess betingelser. Den Munktellska salongen är placerad i en historiskt intressant miljö. Falun rankades under stormaktstiden som rikets andra stad och bidrog till uppbyggnaden av Sveriges statskick (Hildebrand 1946). Väsentligt för studien är att Stora Kopparberget utgör ett paradigm i Svensk industrihistoria vars mentalitet anses ha haft betydelse för pedagogikens inriktning i Sverige (Ödman 1995:485). Den pedagogiska debatten under 1800-talets första decennier får stora konsekvenser för utbildningsreformationen i Sverige och placerar Falusalongen i en intressant position för epokens pedagogiska förändringsarbete. Brukspatronen Johan Henrik Munktell (1804-1861) visar sig dessutom stå i förbindelse med ett unikt musikhistorisk arv som etablerades under hans bildningsresor på kontinenten under 1820-talet. Av särskilt intresse är Henrik Munktells besök i den Mendelssohnska salongen. Mendelssohns i Berlin var en av Europas viktigaste salonger och en förebild för den musikaliska salongen i Europa (Öhrström 1998, 2007). Projektet består av tre delstudier där den första upptar Johan Henrik Munktells bildningsresor under det tidiga 1800-talet. Projektets andra del undersöker hur salongen i Grycksbo formades och de förbindelser mellan Norden och Europa som salongerna skapade. Projektets tredje del riktas mot salongens didaktiska funktioner och den utbildning som döttrarna Emma och Helena Munktell fick via salongen. Genom att satsa på sina yrkeskarriärer bröt Emma och Helena Munktell mot samtidens konventioner och ideal. De avvek samtidigt mot den kanon och de genuskoder som historiskt format salongsmusicerandet. Med inspiration av begreppet immanent pedagogik prövar jag det lärande som sker i salongen i termer av ljusets och dunklets pedagogik. Begreppsparet kan knytas till bildningsdiskursen och det narrativa minnet av Berlins judiska salonger. Metoden baseras på Paul Ricoeurs hermeneutik och bygger på att de narrativa momenten kvalificeras genom tre tolkningsnivåer som tillsammans avser att ge det historiska materialet en nybeskrivning eller redéscription (Liljas 2007; Ricoeur 1984). Genom Falusalongerna kan den nordiska salongsforskningen breddas. I kopplingen till Falu gruvas internationellt kända historia finns upplysningar om salongen som i den tidigare salongsforskningen inte varit kända. Genom projektet redogörs för betingelser som bidrar till att förändra det utbildningshistoriska landskapet. Den musikaliska salongen kan med sin privat organiserade struktur ses som en möjlig utgångspunkt för att utforska pedagogiken under tidigare historiska epoker. Salongerna kan förväntas berika det utbildningshistoriska perspektivet och bidra till en djupare förståelse även av dagens skola och högre utbildning.

E da fronteira veio um pioneiro : a frontier thesis de Frederick Jackson Turner (1861-1932)

O historiador Frederick Jackson Turner (1862-1931) é considerado o grande pai da historiografia moderna nos Estados Unidos. Sua frontier thesis postulava a centralidade da expansão das fronteiras ocidentais no processo de formação da nacionalidade estadunidense e na consolidação da democracia política naquela nação, abandonando uma história política factual e introduzindo uma interpretação calcada em fatores econômicos e sociais, com claras implicações presentistas. Graças a esta análise revolucionária, Turner tornou-se uma espécie de patrono da profissionalização da disciplina nos Estados Unidos, formando toda uma geração de historiadores a partir de seus seminários na Universidade Estadual do Wisconsin e em Harvard. Não só isso, mas a sua teoria encontrou apelo entre elementos da classe política e empresarial, incluindo dois Presidentes da República, Theodore Roosevelt (1901-1909) e Woodrow Wilson (1913-1921). A explicação para tal sucesso pode ser encontrada na relação entre a frontier thesis e o Mito da Fronteira, através de uma narrativa que fazia uso dos ícones e imagens do Mito enquadrados em uma retórica extremamente persuasiva. Nas páginas dos escritos de Turner, os norte-americanos marcham triunfalmente em direção a conquista de todo o continente, justificada pelo seu amor à democracia e por sua devoção ao progresso material e mental dos homens. Com isso, o historiador conseguiu unir uma valorização do agrarianismo primitivo com um elogio à evolução histórica dos Estados Unidos.

Potencial de alimentação de Chrysoperla externa (Hagen, 1861) (Neuroptera, Chrysopidae) em diferentes densidades de Uroleucon ambrosiae (Thomas, 1878) (Hemiptera, Aphididae)

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Aspectos biológicos de Chrysoperla externa(Hagen, 1861)(Neuroptera: Chrysopidae) alimentada com Planococcus citri (Risso, 1813)(Hemiptera: Pseudococcidae) e Toxoptera citricida (Kirkaldy, 1907) (Hemiptera: Aphididae)

The citrus-growing ecosystem houses a great deal of species of natural enemies, among them Chrysoperla externa (Hagen, 1861), which presents a great potential for use in the biological control of pests. The aim of this work was to evaluate the effects of the preys Planococcus citri (Risso, 1813) and Toxoptera citricida (Kirkaldy, 1907) on the development of larva and pupa of C. externa. The trial was carried out in an acclimatized room at 25 +/- 1 degrees C, 70 +/- 10% RH and 12-hour photophase, the treatments consisting of the continuous and alternate supply of those two preys in each instar of the predator, in addition to eggs of Anagasta kuehniella (Zeller, 1879) utilized for comparison purposes. Both the white mealybug and the aphids were given in sufficient amounts to the C. externa larvae to be able to feed ad libitum. The lifetime and the survival rate of the phases of larva, pupa and the larval-adult period of C. externa were evaluated. It was found that T. citricida given either singly along the larval development or in two consecutive instars of the predator was not an adequate prey, 100% of mortality over the larval-adult period being found. When the larvae fed on P. citri, given in two instars of the predator, the survival rate in the larval-adult period was similar to the diet constituted of only A. kuehniella eggs, except when fed with T. citricida in the first instar.

Tempo de busca e de manuseio de larvas de Chrysoperla externa (Hagen, 1861) (Neuroptera, Chrysopidae) alimentadas com Uroleucon ambrosiae (Thomas, 1878) (Hemiptera, Aphididae)

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Consumo de Uroleucon ambrosiae (Thomas, 1878) (Hemiptera: Aphididae) por larvas de Chrysoperla externa (Hagen, 1861) (Neuroptera: Chrysopidae) em casa-de-vegetação

Fundação de Amparo à Pesquisa do Estado de São Paulo (FAPESP)

Desenvolvimento e capacidade de consumo de Chrysoperla externa (Hagen, 1861) alimentada com ninfas de mosca-branca criadas em hortaliças

Many arthropods are mentioned with whitefly natural enemies, including the green lacewings. The aim of this study is to analyses the development and the capacity of predation of Chrysoperla externa (Hagen, 1861) fed with Bemisia tabaci B biotype nymphs, rearing different vegetables (kale, broccoli, eggplant end tomato). The duration, viability end weight in each stage end phase of development of the insect-predator had been evaluated, as well as the predatory capacity of the larvae in the third instar. The larval phase of the predator presented minor duration when these had been fed with nymphs developed the broccoli (12.36 days) and minor duration of the tomato (14.36 days) phase when fed with nymphs developed in kale, broccoli, and eggplant (6.50, 7.20, 7.33 days, respectively). The lower indices of viability been found for the larvae fed with nymphs developed in the tomato (30%), and average weights have. The predatory capacity of the larvae during the third instar was not affected, independently on the plant host where the whitefly nymph fed itself.

A formação da força de trabalho marítima no Brasil: cultura e cotidiano, tradição e resistência (1808-1850)

A partir du XVIe siècle, le Brésil surgit comme l'un des éléments centraux du surgissement d'un ordre économique et social dans lequel le navire apparaît comme un espace de luttes et de contradictions entre gouvernements, commandants et marins. Nous examinerons ici le processus de prolétarisation, au Brésil au cours de la premier moitié du XIXe siècle, qui a transformé en main d' uvre de travail maritime des indiens, des petits agriculteurs, des noirs libres et des esclaves.

Consumo e ganho de peso de larvas de Chrysoperla Externa (Hagen, 1861) (Neuroptera: Chrysopidae) de diferentes Populaçoes e Geraçoes de Laboratório

Several studies have been made about biology, predatory capacity, and food consumption to crisopids species, trying to get informations to use in Integrated Pest Management. Raising insects in laboratory for many generations could cause blood relation problems, even annihilate the insect mass production. In this way, the objective of this work was to determine the consumption and the weight gain to Chrysoperla externa larvae from two populations and different laboratory generations, founded by 1, 5, 10, 15 and 20 couples. By the result it was possible to conclude that larvae food consumption was higher in populations founded by greater number of couples, and it is not verified variation among populations and generations.

Estudos de variabilidade genética em populações de Chrysoperla externa Hagen, 1861 (Neuroptera: Chrysopidae) do estado de São Paulo, Brasil

Pós-graduação em Agronomia (Entomologia Agrícola) - FCAV