Novel characteristics of the biological properties of the yeast Saccharomyces cerevisiae eukaryotic initiation factor 2A

Eukaryotic initiation factor 2A (eIF2A) has been shown to direct binding of the initiator methionyl-tRNA (Met-tRNA(i)) to 40 S ribosomal subunits in a codon-dependent manner, in contrast to eIF2, which requires GTP but not the AUG codon to bind initiator tRNA to 40 S subunits. We show here that yeast eIF2A genetically interacts with initiation factor eIF4E, suggesting that both proteins function in the same pathway. The double eIF2A/eIF4E-ts mutant strain displays a severe slow growth phenotype, which correlated with the accumulation of 85% of the double mutant cells arrested at the G(2)/M border. These cells also exhibited a disorganized actin cytoskeleton and elevated actin levels, suggesting that eIF2A might be involved in controlling the expression of genes involved in morphogenic processes. Further insights into eIF2A function were gained from the studies of eIF2A distribution in ribosomal fractions obtained from either an eIF5BDelta (fun12Delta) strain or a eIF3b-ts (prt1-1) strain. It was found that the binding of eIF2A to 40 and 80 S ribosomes was not impaired in either strain. We also found that eIF2A functions as a suppressor of Ure2p internal ribosome entry site-mediated translation in yeast cells. The regulation of expression from the URE2 internal ribosome entry site appears to be through the levels of eIF2A protein, which has been found to be inherently unstable with a half-life of approximately 17 min. It was hypothesized that this instability allows for translational control through the level of eIF2A protein in yeast cells.

Labeled EF-Tus for rapid kinetic studies of pretranslocation complex formation

The universally conserved translation elongation factor EF-Tu delivers aminoacyl(aa)-tRNA in the form of an aa-tRNA·EF-Tu·GTP ternary complex (TC) to the ribosome where it binds to the cognate mRNA codon within the ribosomal A-site, leading to formation of a pretranslocation (PRE) complex. Here we describe preparation of QSY9 and Cy5 derivatives of the variant E348C-EF-Tu that are functional in translation elongation. Together with fluorophore derivatives of aa-tRNA and of ribosomal protein L11, located within the GTPase associated center (GAC), these labeled EF-Tus allow development of two new FRET assays that permit the dynamics of distance changes between EF-Tu and both L11 (Tu-L11 assay) and aa-tRNA (Tu-tRNA assay) to be determined during the decoding process. We use these assays to examine: (i) the relative rates of EF-Tu movement away from the GAC and from aa-tRNA during decoding, (ii) the effects of the misreading-inducing antibiotics streptomycin and paromomycin on tRNA selection at the A-site, and (iii) how strengthening the binding of aa-tRNA to EF-Tu affects the rate of EF-Tu movement away from L11 on the ribosome. These FRET assays have the potential to be adapted for high throughput screening of ribosomal antibiotics.

Regulating the expression of eEF1A to decipher its non canonical functions in eukaryotic cells

The canonical function of eEF1A is delivery of the aminoacylated tRNA to the A site of the ribosome during protein translation, however, it is also known to be an actin binding protein. As well as this actin binding function, eEF1A has been shown to be involved in other cellular processes such as cell proliferation and apoptosis. It has long been thought that the actin cytoskeleton and protein synthesis are linked and eEF1A has been suggested to be a candidate protein to form this link, though very little is understood about the relationship between its two functions. Overexpression of eEF1A has also been shown to be implicated in many different types of cancers, especially cancers that are metastatic, therefore it is important to further understand how eEF1A can affect both translation and the organisation of the actin cytoskeleton. To this end, we aimed to determine the effects of reduced expression of eEF1A on both translation and its non canonical functions in CHO cells. We have shown that reduced expression of eEF1A in this cell system results in no change in protein synthesis, however results in an increased number of actin stress fibres and other proteins associated with these fibres such as myosin IIA, paxillin and vinculin. Cell motility and attachment are also affected by this reduction in eEF1A protein expression. The organisational and motility phenotypes were found to be specific to eEF1A by transforming the cells with plasmids containing either human eEF1A1 or eEF1A2. Though the mechanisms by which these effects are regulated have not yet been established, this data provides evidence to show that the translation and actin binding functions of eEF1A are independent of each other as well as being suggestive of a role for eEF1A in cell motility as supported by the observation that overexpression of eEF1A protein tends to be associated with the cancer cells that are metastatic.

Novel Purification of Archaeal Rnase P Protein, Pfu Rpp38, for Nmr Studies

Dr. Kenneth Murray, Ph.D. Assistant Professor of Biology Ribonuclease P (RNase P) is an essential and ubiquitous ribonucleoprotein enzyme primarily responsible for cleaving 5' leader sequences during tRNA maturation. RNase P comprises one essential RNA, and one protein subunit in eubacteria, five proteins in archaea, and ten in humans. Due to its homology to human RNase P, its higher stability, and simpler structure; extensive studies have been conducted utilizing the enzyme from the archaeal hyperthermophile, Pyrococcus furious (Pfu). Previous studies identified only four protein subunits associated with the archaeal RNase P. This fourprotein reconstituted particle, however, had an optimal temperature of 55°C, compared to the optimal 70°C of the wild type RNase P. Additional probing of the organism's genome database revealed a fifth RNase P protein subunit, RPP38. To facilitate further investigations of Pfu RNase complexes, we sought to develop a protocol for the purification ofRPP38. Our results, presented herein, represent the first known expression.purification protocol developed for RPP38. Briefly, we synthesized an N-terminal6x-His RPP38 fusion construct, reengineered to contain a Tobacco Etch Virus (TEV) protease cleavage site. Purification was achieved via immobilized metal affinity chromatography and reversed phase high performance liquid chromatography. Following purification the 6X-His affinity tag was removed via TEV cleavage, thus regenerating the native RPP38 protein. Purity and identity of RPP38 were confirmed by sodium dodecylsulfate - polyacrylamide gel electrophoresis and mass spectrometry, respectively. Our work is expected to contribute to our understanding ofRNase P function and tRNA maturation by providing an efficient, facile technique to express and purify Pfu RNase protein RPP38 as a means to facilitate structural and functional analyses.

Cellular and molecular phenotypes depending upon the RNA repair system RtcAB of Escherichia coli

RNA ligases function pervasively across the three kingdoms of life for RNA repair, splicing and can be stress induced. The RtcB protein (also HSPC117, C22orf28, FAAP and D10Wsu52e) is one such conserved ligase, involved in tRNA and mRNA splicing. However, its physiological role is poorly described, especially in bacteria. We now show in Escherichia coli bacteria that the RtcR activated rtcAB genes function for ribosome homeostasis involving rRNA stability. Expression of rtcAB is activated by agents and genetic lesions which impair the translation apparatus or may cause oxidative damage in the cell. Rtc helps the cell to survive challenges to the translation apparatus, including ribosome targeting antibiotics. Further, loss of Rtc causes profound changes in chemotaxis and motility. Together, our data suggest that the Rtc system is part of a previously unrecognised adaptive response linking ribosome homeostasis with basic cell physiology and behaviour.

The temperate Burkholderia phage AP3 of the Peduovirinae shows efficient antimicrobial activity against B. cenocepacia of the IIIA lineage

Burkholderia phage AP3 (vB_BceM_AP3) is a temperate virus of the Myoviridae and the Peduovirinae subfamily (P2likevirus genus). This phage specifically infects multidrug-resistant clinical Burkholderia cenocepacia lineage IIIA strains commonly isolated from cystic fibrosis patients. AP3 exhibits high pairwise nucleotide identity (61.7%) to Burkholderia phage KS5, specific to the same B. cenocepacia host, and has 46.7% - 49.5% identity to phages infecting other species of Burkholderia. The lysis cassette of these related phages has a similar organization (putative antiholin, putative holin, endolysin and spanins) and shows 29-98% homology between specific lysis genes, in contrast to Enterobacteria phage P2, the hallmark phage of this genus. The AP3 and KS5 lysis genes have conserved locations and high amino acid sequence similarity. The AP3 bacteriophage particles remain infective up to 5 h at pH 4-10 and are stable at 60°C for 30 min, but are sensitive to chloroform, with no remaining infective particles after 24 h of treatment. AP3 lysogeny can occur by stable genomic integration and by pseudo-lysogeny. The lysogenic bacterial mutants did not exhibit any significant changes in virulence compared to wild-type host strain when tested in the Galleria mellonella moth wax model. Moreover, AP3 treatment of larvae infected with B. cenocepacia revealed a significant increase (P < 0.0001) in larvae survival in comparison to AP3-untreated infected larvae. AP3 showed robust lytic activity, as evidenced by its broad host range, the absence of increased virulence in lysogenic isolates, the lack of bacterial gene disruption conditioned by bacterial tRNA downstream integration site, and the absence of detected toxin sequences. These data suggest the AP3 phage is a promising potent agent against bacteria belonging to most common B. cenocepacia IIIA lineage strains.

Lärplattor i matematikundervisningen : En intervjustudie med lärare inom f-3

I och med att det nu finns teknologi som kan ta oss bortom de gränser som våra biologiska förutsättningar sätter uppstod en nyfikenhet för mig kring digitala verktyg i matematikundervisningen. Denna studie riktar sig mot lärare och på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ forskningsinriktning med intervjuer av lärare arbetandes inom åldrarna f-3. Fem stycken lärare på fem olika skolor inom Sundsvalls kommun intervjuades. Studien kommer fram till att lärare ser positivt på användandet av lärplattor i matematikundervisningen. Resultatet visar att de intervjuade lärarna anser att det bland annat är viktigt att lärare använder sig av ett tydligt arbetssätt som innehar ett syfte så att elever förstår lärplattornas roll i klassrummet. Lärarna ser att det finns en rad olika för- och nackdelar med lärplattor i matematikundervisningen. Exempelvis menar lärarna att lärplattor bidrar till ett lustfyllt lärande där elever får färdighetsträning och begreppsförståelse. En annan positiv aspekt var att lärarna menade att eleverna får träna samarbetsförmågan när barnen kommunicerar med varandra kring aktiviteterna med lärplattan. Nackdelarna kunde enligt lärarna vara att nätet krånglar, att lärplattor används till fel saker av eleverna, samt att elever inte ser lärplattan som ett undervisningsverktyg utan som en spelkonsol. Vidare upptäcktes en skillnad huruvida i vilken omfattning lärplattor användes utav de intervjuade lärarna. Två av fem lärare använde lärplattan som ett kontinuerligt förekommande hjälpmedel i matematikundervisningen, medan de tre resterande lärarna använde lärplattan som ett komplement.

Fonologisk medvetenhet och avkodning – betydelsefulla förmågor i tidig läsutveckling : Intervjustudie i en F-3-skola

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter.

”ANDT på Schemat” : Utvärdering av hur ett undervisningsmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak för elever i årskurs 7-9 fungerar i praktiken

Skolan har en lång tradition av att arbeta förebyggande gentemot olika former av droger. ANDT-undervisning kan i en del avseenden vara framgångsrik, samtidigt som det är viktigt att förväntningarna på de resultat som kan uppnås är realistiskt ställda. Lokalt bedrivs projekt för att få in undervisning om ANDT-frågor i skolan. Ett sådant exempel är ”ANDT på schemat” som den här rapporten handlar om. Projektet genomfördes under höstterminen 2015 med medverkan av elever i årskurs sju i två kommunala skolor. Syftet med utvärderingen är att ur ett pedagogiskt perspektiv beskriva och tolka på vilka sätt ett kursmaterial om alkohol, narkotika, droger och tobak (”ANDT-pärmen”) uppfattades fungera av de lärare och elever som medverkade i projektet. Med utgångspunkt i vad utvärderingsresultatet visar är ett ytterligare syfte att beskriva och diskutera pedagogiskt problematiska aspekter och därmed i förlängningen förhoppningsvis även bidra till uppslag för att utveckla skolans ANDT-undervisning i allmänhet. Utvärderingen bygger på en deskriptiv fallstudie. Insamlingen av data har skett genom att flera datainsamlingsmetoder användes.   Projektet ”ANDT på schemat” har initierats av en arbetsgrupp med representanter från Länsstyrelsen Dalarna och Borlänge kommun. Det undervisningsmaterial som arbetsgruppen arbetade fram byggs upp med samma struktur oavsett om temat är alkohol, narkotika, doping och tobak utifrån sju grundläggande frågeställningar. Arbetet är i första hand tänkt att ske ämnesövergripande och att lärarna kan välja att arbeta med ett eller flera av dessa teman samtidigt, liksom välja om de vill arbeta med alla sju frågeställningar eller välja ut några av dessa. Det är således ett flexibelt undervisningsmaterial som kan användas på en rad olika sätt. Förutom de sju frågeställningarna som är i fokus ska undervisningen också utveckla elevernas förmåga att söka information på internet och att träna en källkritisk hållning, liksom att förbättra förmågan att reflektera över egna värderingar och attityder till droger av olika slag.   Enligt de ursprungliga planerna skulle projektet innehålla medverkan av fem skolor. En skola föll bort redan innan projektet startade, senare föll ytterligare en andra skola bort och i ett tredje fall skulle ”ANDT-pärmen” används på ett sätt som skulle göra det svårt att utvärdera resultatet. Med tanke på att det bara var en av de fem ursprungliga skolorna i projektet som kom att genomföra projektet ”ANDT-på schemat” pekar det på att det finns organistoriska svårigheter att hantera. Det visade sig att det även fanns olika förutsättningar på de två skolorna som provade att använda ”ANDT-pärmen”. En slutsats av detta är att det krävs lång framförhållning i planeringen och att det är rektor som är ansvarig för att skapa nödvändiga förutsättningar, men även att det kan finnas behov av ”eldsjälar” som driver denna fråga bland kollegorna och på så sätt skapar ett intresse. En annan slutsats är att det måste finnas tid avsatt för lärare att planera hur undervisningen ska genomföras. Å andra sidan är det kanske inte alltid realistiskt att kunde göra det på det sätt som skulle vara önskvärt genom alla aktiviteter som konkurrerar med varandra om utrymme i skolans vardag. Detta kan ses som ett generellt problem som skolor i gemen har att hantera.   I de två skolor som provade ”ANDT-pärmen” verkar det som att lärarna uppfattade innehållet som användbart, vare sig att undervisningen skedde i projektform eller genomfördes som en temadag. Bland de fördelar som nämndes av de lärare som genomförde temadagen var att det fanns fakta, referenser och litteraturtips samlat på ett sådant sätt som att det underlättade planeringen. Det gör att det samtidigt finns ett stort utrymme för de involverade lärarna att skapa sin egen undervisning utifrån de lokala förutsättningar som råder. I skola B där undervisningen genomfördes i projektform utifrån ”ANDT-pärmen” beskrev lärarna detta som ett funderande sätt att arbeta. De nämnde samtidigt brist på tid för att hinna samplanera, men att det samtidigt trots detta gav en möjlighet till pedagogiska samtal. Här finns också ett annat problem i form av att det visade sig svårt att få arbetet i grupp att fungera. Lärarna framhöll å andra sidan den fördel som det innebar att använda filmproduktion som en del av undervisningsprocessen. När elever bearbetar det material de har samlat in och presenterar en film så kan detta ses som en viktig del av elevers lärande. I en digitaliserad värld där eleverna lätt kan hämta information behöver de inte bara lära sig att söka information, de behöver också på olika sätt värdera denna. ANDT-temat verkar väl lämpat för att öva elevernas källkritiska förmåga. En sammanfattande slutsats är att undervisning om alkohol, narkotika, droger och tobak med fördel kan genomföras i projektform. Ett sådant arbetssätt involverar både lärare och elever, vilket även kan ses som att det har potential för att skapa goda relationer mellan elever och lärare och på så sätt även skapa ett bättre arbetsklimat i skolan. Vad som samtidigt framstår som ett problem är att det kan vara svårt att implementera undervisning i projektform på bred front i en skolvardag som fortfarande i hög grad styrs av traditionella undervisningsformer och schemaläggningsstrukturer.

Historiebruk i skolan : Historielärares tankar och resonemang om historiebruk

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Teknikundervisning i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om hur undervisningen kan utformas så att eleverna utvecklar förmågor i ämnet teknik

Syftet med denna studie var att se vad tidigare forskning säger om på vilka sätt elever kan utveckla förmågorna att analysera och reflektera kring tekniska lösningar samt se behov och lösa problem med hjälp av teknik, som anges i kursplanen för ämnet teknik i grundskolan. För att besvara dessa frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där tidigare forskning har använts för att sammanställa ett resultat. Sökningar har gjorts i databaserna Summon, Eric (via Ebsco) och NorDiNa och relevanta artiklar har valts ut, sammanställts och diskuterats. I studien framkommer ett antal faktorer som är viktiga för elevernas utveckling av förmågorna. En faktor som framkommit i denna studie är behovet av diskussioner där eleverna får möjlighet att delge sina reflektioner kopplat till tekniska lösningar och ta till sig andras reflektioner, vilket har visat sig vara viktig för elevernas analysförmåga. En annan faktor är att eleverna behöver tid att testa och konstruera om för att utveckla sina idéer samt ges möjlighet att koppla tekniken till sin vardag. Det har också visat sig vara viktigt att problemlösningsuppgifterna inte är styrda att leda till ett specifikt resultat utan istället handlar om att träna elevernas förmåga att upptäcka olika lösningsförslag.

Gymaktivas inställning till sin egen träning i förhållande till olika motivationsfaktorer

Studiens syfte var att undersöka gymaktiva kvinnors motivationsfaktorer och om dessa kan vara mer eller mindre positiv för enskilda individer. De motivationsfaktorer studien inriktade sig på är tre olika kroppsideal, det utseendemässiga kroppsidealet, funktionella kroppsidealet eller hälsomässiga kroppsidealet, som tidigare forskning beskrivit är dessa vanliga anledningar till att personer tränar. Metoden i studien är en kvalitativ innehållsanalys baserad på individuella intervjuer av 9 kvinnor i åldrarna 20-30. Studiens resultat visade på att de främsta motivationsfaktorerna var att träna för hälsan eller för utseendet. Endast en respondent visade sig träna för att få en funktionellt bättre fungerande kropp. Vidare framkom att alla motivationsfaktorerna hade positiv inverkan på måendet, dock visade det sig också att de som tränade för det utseendemässiga kroppsidealet kände en del negativa aspekter som t.ex. mer press än vad de som tränade för det hälsomässiga kroppsidealet gjorde. Samtliga respondenter kände att motivationen gick i perioder vilket tyder på att motivationsfaktorn inte verkar ha en inverkan på motivationsgraden

Läsförmåga och matematiska resonemang : Relationen mellan läsförmåga och resonemangsförmåga

Ett starkt samband mellan elevers läsförmåga och deras prestationer i matematik har konstaterats i tidigare forskning. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån aktuell forskning, undersöka om och i så fall hur läsförmåga och förmågan att föra matematiska resonemang samverkar när elever i årskurs 4-6 löser matematiska problem och uppgifter som beskrivs i skriven text. Ur syftet preciseras frågeställningen: På vilket sätt är läsförmåga och matematisk resonemangsförmåga kopplade till varandra? Syfte och frågeställning har undersökts i form av en systematisk litteraturstudie som inneburit att vetenskaplig forskning har sökts, granskats och analyserats. Den litteratur som uppfyllt på förhand ställda krav och därmed valts att ingå i studien har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet av litteraturstudien varken bekräftar eller avfärdar att en överlappning mellan läsförmåga och resonemangsförmåga skulle existera. Däremot pekar flera av studierna på att ett samspel mellan dessa skilda förmågor finns och är aktivt vid elevers arbete med matematiska textuppgifter. Ur resultatet tolkas några möjliga konsekvenser för undervisningen i grundskolans årskurs 4-6 fram: Undervisning som omfattar matematiska uppgifter och problem bör planeras ur såväl språkligt som matematiskt perspektiv. Eleverna bör ges rikliga möjligheter att träna såväl förmågan att läsa och tolka uppgiftstexter som den matematiska resonemangsförmågan. Detta sker lämpligen i arbetsformer där eleverna ges möjlighet till social interaktion.

Saccharomycotin transcriptomics by next-generation sequencing

The non-standard decoding of the CUG codon in Candida cylindracea raises a number of questions about the evolutionary process of this organism and other species Candida clade for which the codon is ambiguous. In order to find some answers we studied the transcriptome of C. cylindracea, comparing its behavior with that of Saccharomyces cerevisiae (standard decoder) and Candida albicans (ambiguous decoder). The transcriptome characterization was performed using RNA-seq. This approach has several advantages over microarrays and its application is booming. TopHat and Cufflinks were the software used to build the protocol that allowed for gene quantification. About 95% of the reads were mapped on the genome. 3693 genes were analyzed, of which 1338 had a non-standard start codon (TTG/CTG) and the percentage of expressed genes was 99.4%. Most genes have intermediate levels of expression, some have little or no expression and a minority is highly expressed. The distribution profile of the CUG between the three species is different, but it can be significantly associated to gene expression levels: genes with fewer CUGs are the most highly expressed. However, CUG content is not related to the conservation level: more and less conserved genes have, on average, an equal number of CUGs. The most conserved genes are the most expressed. The lipase genes corroborate the results obtained for most genes of C. cylindracea since they are very rich in CUGs and nothing conserved. The reduced amount of CUG codons that was observed in highly expressed genes may be due, possibly, to an insufficient number of tRNA genes to cope with more CUGs without compromising translational efficiency. From the enrichment analysis, it was confirmed that the most conserved genes are associated with basic functions such as translation, pathogenesis and metabolism. From this set, genes with more or less CUGs seem to have different functions. The key issues on the evolutionary phenomenon remain unclear. However, the results are consistent with previous observations and shows a variety of conclusions that in future analyzes should be taken into consideration, since it was the first time that such a study was conducted.

”Det är som fyra, fyra och tre, tre, tre.”: En kvalitativ studie av små gruppers diskussioner och samarbete vid lösandet av ett matematiskt problem i tre olika länder i årskurs 6.

Avhandlingens syfte är att undersöka lösningsförslags uppkomst och behandling i små grupparbeten samt att ta reda på samband mellan samarbetsnivån och behandlingen av dessa lösningsförslag. Mina problemformuleringar är: - Hur många lösningsförslag uppstår i grupperna, och hur mycket behandlas de? - Existerar, och i så fall vad kan man säga om, ett samband mellan samarbetsnivån och behandlingen av dessa lösningsförslag? I studien har en kvalitativ metod använts. Insamling av material har gjorts via VIDEOMATprojektet och består av videofilmer av problemlösningstillfällen. Dessa filmer har observerats och analyserats med hjälp av en interaktionsanalys i form av ett flödesschema. Alla elever i studien gick vid tillfället i årskurs 6 och eleverna kommer från Finland, Sverige och USA. Grupperna bestod av tre eller fyra elever var och en grupp från varje land observerades och undersöktes. Inga generella slutsatser beträffande ländernas olika prestationer har gjorts eftersom samplet är litet. I varje grupp uppstod tre eller fyra olika lösningsförslag, och huvudsakligen behandlades två av förslagen mer än de andra. De flesta lösningsförslag som inte behandlades mycket bidrog ändå i någon form till lösandet av problemet. Angående sambandet mellan behandlingen av lösningsförslagen och samarbetsnivån i grupperna blev det tydligt att grupper som samarbetar mer använde sig av fler pro- och reaktiva kommentarer i form av förklaringar som tog i beaktande det som tidigare sagts av eleverna. Goda sociala färdigheter, och kunskap om hur man arbetar i grupp, är essentiella både för samarbetet och för ett gemensamt lösande av problemet. Som lärare kan man träna eleverna i samarbete och belysa vikten av reflektion av de erhållna lösningarna i problemlösningsprocessernas slutskede för att uppnå effektivare grupparbeten. Interaktionsanalysen visade sig vara ett kraftigt verktyg för att analysera elevernas diskussioner och tolka deras kommentarer.