Pt film electrodes prepared by the Pechini method for electrochemical decolourisation of Reactive Orange 16

Electrochemical decolourisation of Reactive Orange 16 was carried out in an electrochemical flow-cell, using as working electrodes a Pt thin film deposited on a Ti substrate (Pt/Ti) prepared by the Pechini method and a pure platinum (Pt) foil. Using the Pt/Ti electrodes better results for dye decolourisation were obtained under milder conditions than those used for pure Pt. For the Pt electrode, colour removal of 93 % (lambda = 493 nm) was obtained after 60 min, at 2.2 V vs. RHE, using 0.017 mol L(-1) NaCl + 0.5 mol L(-1) H(2)SO(4) solution. For the Pt/Ti electrode there was better colour removal, 98%, than for the Pt electrode. Moreover, we used 0.017 mol L(-1) NaCl solution and the applied potential was 1.8 V. Under this condition after 15 min of electrolysis, more than 80% of colour was removed. The rate reaction constant, assuming a first order reaction, was 0.024 min(-1) and 0.069 min(-1), for Pt and Pt/Ti electrodes, respectively.

Electropolymerization studies of PAni/(poly)luminol over platinum electrodes

This work presents a cyclic voltammetry study of the polyaniline/polyluminol copolymer on platinum electrodes. The results show that under determined conditions it is possible to obtain the copolymer deposited on a metallic surface. The luminol presence clearly affects the oxidation of aniline in the nucleation process and, additionally, changes the cyclic voltammetric characteristics of the obtained material. In this aspect, the copolymer presents hybrid characteristics when compared to the polyaniline and polyluminol separately obtained and seems to present intermediary conductivity.

Direct Electrochemical Determination of Glyphosate at Copper Phthalocyanine/Multiwalled Carbon Nanotube Film Electrodes

A copper phthalocyanine/multiwalled carbon nanotube film-modified glassy carbon electrode has been used for the determination of the herbicide glyphosate (Gly) at -50 mV vs. SCE by electrochemical oxidation using differential pulse voltamtnetry (DPV). Cyclic voltammetry and electrochemical impedance spectroscopy showed that Gly is adsorbed on the metallic centre of the copper phthalocyanine molecule, with formation of Gly-copper ion complexes. An analytical method was developed using DPV in pH 7.4 phosphate buffer solution, without any pretreatment steps: Gly was determined in the concentration range of 0.83-9.90 mu mol L(-1), with detection limit 12.2 nmol L(-1) (2.02 mu g L(-1))

Thermodynamics and Lithium Intercalation in CeO(2)-TiO(2) Thin Film

The kinetics and the thermodynamics of electrochemical intercalation of lithium into CeO(2)-TiO(2) films prepared by the sol-gel process were studied by galvanostatic intermittent titration technique (GITT) as function of the depth of lithium intercalation. The open-circuit-potential versus x in Li(x)(CeO(2)-TiO(2)) curve consists of two straight lines with different slopes, one in the range of 0.03 <= x <= 0.09 and the other of 0.09 < x <= 0.15. The standard Gibbs energy for lithium intercalation Delta G(1)(0) was 6kJ/mol for x = 0.09 in Li(x)(CeO(2)-TiO(2)) at room temperature. The chemical diffusion coefficient value, D(Li+), of lithium intercalation into thin film oxide was 2.14.10(-11) cm(2)/s at x = 0.15, and the value of the component diffusion coefficient D(Li+),(k) was about one order of magnitude lower than the coefficient of chemical diffusion.

Effect of polyol excess on the electrical property of vegetable-polyurethane film

Freestanding castor oil-based polyurethane (PU) film was obtained using spin-coating method. The effect of polyol content was analysed by means of thermally stimulated depolarisation current and AC dielectric measurements techniques. Two relaxation peaks were observed in the temperature range of -40 to 60 degrees C for PU with different polyol contents. The presence of polyol excess provides a shift to lower temperature of the a relaxation and the decrease in the activation energy of the transition in this region might be attributed to the plasticising effect of the polyol. The peak at higher temperature is due to the Maxwell-Wagner-Sillars relaxation, which also shifts in the low temperature direction as the polyol content is increased.

Polydimethylsiloxane/polypyrrole stir bar sorptive extraction and liquid chromatography (SBSE/LC-UV) analysis of antidepressants in plasma samples

A new polymeric coating consisting of a dual-phase, polydimethylsiloxane (PDMS) and polypyrrole (PPY) was developed for the stir bar sorptive extraction (SBSE) of antidepressants (mirtazapine, citalopram, paroxetine, duloxetine, fluoxetine and sertraline) from plasma samples, followed by liquid chromatography analysis (SBSE/LC-UV). The extractions were based on both adsorption (PPY) and sorption (PDMS) mechanisms. SBSE variables, such as extraction time, temperature, pH of the matrix, and desorption time were optimized, in order to achieve suitable analytical sensitivity in a short time period. The PDMS/PPY coated stir bar showed high extraction efficiency (sensitivity and selectivity) toward the target analytes. The quantification limits (LOQ) of the SBSE/LC-UV method ranged from 20 ng mL(-1) to 50 ng mL(-1), and the linear range was from LOQ to 500 ng mL(-1), with a determination coefficient higher than 0.99. The inter-day precision of the SBSE/LC-UV method presented a variation coefficient lower than 15%. The efficiency of the SBSE/LC-UV method was proved by analysis of plasma samples from elderly depressed patients. (C) 2008 Elsevier B.V. All rights reserved.

Massmordet och korsriddaren : En studie av de ämnesövergripande möjligheterna i svenska och historia utifrån film och skönlitteratur

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda en skönlitterär roman och en underhållningsfilm i ämnesintegrerad undervisning i syfte att uppnå målen i svenska och historia på gymnasiet. Som underlag för mitt arbete har jag använt Steven Spielbergs Schindler´s list och Jan Guillous Vägen till Jerusalem. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens intentioner, samt svensk- och historielärares åsikter om mediernas användbarhet i ämnesintegrerad undervisning. Undersökningen visade att lärare uppfattade filmens och romanens integrationsmöjligheter som mycket väl användbara i syfte att uppnå kursmålen, vilka i sin tur tydligt uttryckte en gemensam nämnare mellan svenska och historia, det vill säga som identitetsskapande. Vidare återfanns förenande element så som en historisk dimension, en kritisk medvetenhet och språket som medium för kommunikation. Genom olika former av diskussioner, analyser och fördjupningsarbeten kan eleven, med utgångspunkt i filmen Schindler´s list och romanen Vägen till Jerusalem uppnå flera av kursmålen för svenska och historia A och B på gymnasienivå.

Könsroller i Film : En kvalitativ analys av hur unga tjejer skildras i tre moderna svenska ungdomsfilmer

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨Mina frågeställningar var:•Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra?•Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande?•Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller?De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller. Utifrån dessa kategorier kunde jag analysera hur karaktärernas agerande gentemot andra bemöttes, och om karaktärerna bröt eller bevarade etablerade könsrollerna utifrån aktuell forskning. Mitt resultat visar karaktärerna vågar bryta emot de etablerade könsrollerna. Filmerna förmedlar även en bild utav unga smala vackra blonda tjejer som är tuffa och vågar gå sina egna vägar trots att det inte alltid är den lätta eller den rätta vägen.

Jakten på det specifika genreljudet : En undersökning av ljud i film

Användningen av ljud skiljer sig åt mellan de olika filmgenrerna skräck, komedi, action och drama. Det finns vissa ljud som används oftare för att förstärka de känslor, som filmmakarna vill att vi ska uppleva i samband med vad vi ser i filmen. I denna uppsats analyseras ljudet i ett antal nyckelscener i vissa filmer. För att ta ut dessa nyckelscener användes Hollywoodmallen för hur man skriver film, såsom den beskrivs av Viki King. Genom att jämföra resultaten, även genom diagram, har jag upptäckt att metalljud från vapen och liknande, gör oss rädda. Syrsors knirpande tyder på mörker och ensamhet, och vattenljud som regn kan göra oss nedstämda eller oroliga. Detta är tre typiska ljud i filmgenren skräck. Fågelkvitter får oss gärna på bra humör. Ljud från andra människor som pratar innebär att vi inte är ensamma. Dessa ljud används ofta i komedier och dramafilmer. Actionfilmer är mer anpassningsbara och använder ljud som kan passa i olika genrer, så länge det tyder på att något händer.

Musikens betydelse för film : En undersökning om musikens inverkan i film

Foric, Armin - Musikens betydelse för film – En undersökning om musikens inverkan i film (Högskolan Dalarna 2009) är en uppsats som syftar till att försöka förstå hur bakgrundsmusik påverkar film. Genom att använda sig av ett och samma klipp men med olika bakgrundsmusik vill jag försöka förstå hur musik påverkar uppfattningen av en film. Syftet är också att jämföra min och Rasmus Wedins uppsats som heter ”Ljudet är halva upplevelsen... Minst!” (Högskolan Dalarna 2006) på de punkter där våra frågor matchar varandra.Den viktiga huvudfrågan är:– Hur påverkas uppfattningen av en film genom musik?Sekundära frågeställningar: – Hur viktig är bakgrundsmusiken för uppfattningen om en films handling? – Hur tolkar man filmens handling beroende på vad för musik man hör, eller inte hör? – Hur tolkar åskådaren karaktärens roll i filmen beroende på vad för musik de hör? – Hur påverkar antalet film/vecka den tolkning man har? – Hur påverkar en favorit genre uppfattningen åskådaren har?Jag valde att musiklägga de två första minuterna från filmen ”Under ytan finns havet” producerad av elever på högskolan dalarna i tre olika versioner. Jag valde att först musiklägga en version i drama, den andra i komedi och den tredje i skräck utförande, därefter gjorde jag en tittarundersökning med frågor på enkäter som försökspersonerna fick svara på.Efter att ha samlat in material och sammanställt frågorna så blir mina frågeställningar besvarade. Vi kan tydligt se hur musiken påverkar en film på alla sätt, och inte bara upplevelsen

Filmmusikens betydelse : En receptionsstudie om hur musik i film bidrar till förståelse

This essay is about film music and how people react in a study where the music and picture comes from two different genres that both has unique conventions, of how the “standard” music ought to be composed. The purpose of this essay is mainly to try and get an understanding of film music’s importance in the movies dramatic structure, and how people react when the conventions of music is broken and two genres are combined into one.The questions that are to be answered in this essay are: *how could music as a tool change the character of a film? *How does the participants, of this inquire, experience the film depending on what music they hear? *And what is it that the participants think that the music brings to the movies narration?The method of this survey is based on a number of participants that have responded on questions of how they experienced the movie, both with music and without. This study has shown that when music and picture, which comes from different genres, interact with each other it tends to create comical features and a sense of that the music has an advantage in terms of the genre that people feel that the film has.

Stranger than fiction : En studie kring berättarstruktur i en film

Denna uppsats är en narratologisk analys av berättarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som är berättarstruktur. Utifrån detta analyserar jag filmen för att grundläggande redogöra kring hur den är berättad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och på så sätt även komma fram till en slutsats kring filmens totala berättarstruktur. Resultatet visar på att Stranger than fiction är berättad genom flertalet olika nivåer som visar på två olika berättare inom två olika diegeser som förmedlas genom samma berättare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ”lev det liv du vill ha” samt ”livet blir viktigt först när döden gör sig synlig.

Ljudet av Galenskap : En analys av musikens narrativa funktion i film

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats. De musikala mönster som har lyfts fram för vidare diskussion är: Den ljudande intensiteten, Återkommande musikala element och Den musikala dynamikens utlösningspunkter.I diskussionen fastslås att de mönster som kunnat urskiljas härrör till den övergripande förståelsen av musikens funktion i film. Samt att grunden i det ljudliga berättandet ligger i dess förhållande till bildspråket och den aktuella filmens handling.