Response of El Niño sea surface temperature variability to greenhouse warming

The destructive environmental and socio-economic impacts of the El Niño/Southern Oscillation1, 2 (ENSO) demand an improved understanding of how ENSO will change under future greenhouse warming. Robust projected changes in certain aspects of ENSO have been recently established3, 4, 5. However, there is as yet no consensus on the change in the magnitude of the associated sea surface temperature (SST) variability6, 7, 8, commonly used to represent ENSO amplitude1, 6, despite its strong effects on marine ecosystems and rainfall worldwide1, 2, 3, 4, 9. Here we show that the response of ENSO SST amplitude is time-varying, with an increasing trend in ENSO amplitude before 2040, followed by a decreasing trend thereafter. We attribute the previous lack of consensus to an expectation that the trend in ENSO amplitude over the entire twenty-first century is unidirectional, and to unrealistic model dynamics of tropical Pacific SST variability. We examine these complex processes across 22 models in the Coupled Model Intercomparison Project phase 5 (CMIP5) database10, forced under historical and greenhouse warming conditions. The nine most realistic models identified show a strong consensus on the time-varying response and reveal that the non-unidirectional behaviour is linked to a longitudinal difference in the surface warming rate across the Indo-Pacific basin. Our results carry important implications for climate projections and climate adaptation pathways.

Mid-holocene and last glacial maximum climate simulations with the IPSL model-part I: comparing IPSLCM5A to IPSLCM4

The climates of the mid-Holocene (MH), 6,000 years ago, and of the Last Glacial Maximum (LGM), 21,000 years ago, have extensively been simulated, in particular in the framework of the Palaeoclimate Modelling Intercomparion Project. These periods are well documented by paleo-records, which can be used for evaluating model results for climates different from the present one. Here, we present new simulations of the MH and the LGM climates obtained with the IPSL_CM5A model and compare them to our previous results obtained with the IPSL_CM4 model. Compared to IPSL_CM4, IPSL_CM5A includes two new features: the interactive representation of the plant phenology and marine biogeochemistry. But one of the most important differences between these models is the latitudinal resolution and vertical domain of their atmospheric component, which have been improved in IPSL_CM5A and results in a better representation of the mid-latitude jet-streams. The Asian monsoon’s representation is also substantially improved. The global average mean annual temperature simulated for the pre-industrial (PI) period is colder in IPSL_CM5A than in IPSL_CM4 but their climate sensitivity to a CO2 doubling is similar. Here we show that these differences in the simulated PI climate have an impact on the simulated MH and LGM climatic anomalies. The larger cooling response to LGM boundary conditions in IPSL_CM5A appears to be mainly due to differences between the PMIP3 and PMIP2 boundary conditions, as shown by a short wave radiative forcing/feedback analysis based on a simplified perturbation method. It is found that the sensitivity computed from the LGM climate is lower than that computed from 2 × CO2 simulations, confirming previous studies based on different models. For the MH, the Asian monsoon, stronger in the IPSL_CM5A PI simulation, is also more sensitive to the insolation changes. The African monsoon is also further amplified in IPSL_CM5A due to the impact of the interactive phenology. Finally the changes in variability for both models and for MH and LGM are presented taking the example of the El-Niño Southern Oscillation (ENSO), which is very different in the PI simulations. ENSO variability is damped in both model versions at the MH, whereas inconsistent responses are found between the two versions for the LGM. Part 2 of this paper examines whether these differences between IPSL_CM4 and IPSL_CM5A can be distinguished when comparing those results to palaeo-climatic reconstructions and investigates new approaches for model-data comparisons made possible by the inclusion of new components in IPSL_CM5A.

The Climate-system Historical Forecast Project: do stratosphere-resolving models make better seasonal climate predictions in boreal winter?

Using an international, multi-model suite of historical forecasts from the World Climate Research Programme (WCRP) Climate-system Historical Forecast Project (CHFP), we compare the seasonal prediction skill in boreal wintertime between models that resolve the stratosphere and its dynamics (“high-top”) and models that do not (“low-top”). We evaluate hindcasts that are initialized in November, and examine the model biases in the stratosphere and how they relate to boreal wintertime (Dec-Mar) seasonal forecast skill. We are unable to detect more skill in the high-top ensemble-mean than the low-top ensemble-mean in forecasting the wintertime North Atlantic Oscillation, but model performance varies widely. Increasing the ensemble size clearly increases the skill for a given model. We then examine two major processes involving stratosphere-troposphere interactions (the El Niño-Southern Oscillation/ENSO and the Quasi-biennial Oscillation/QBO) and how they relate to predictive skill on intra-seasonal to seasonal timescales, particularly over the North Atlantic and Eurasia regions. High-top models tend to have a more realistic stratospheric response to El Niño and the QBO compared to low-top models. Enhanced conditional wintertime skill over high-latitudes and the North Atlantic region during winters with El Niño conditions suggests a possible role for a stratospheric pathway.

Stochastic simulations of the Madden-Julian oscillation activity

The Madden-Julian oscillation (MJO) is the most prominent form of tropical intraseasonal variability. This study investigated the following questions. Do inter-annual-to-decadal variations in tropical sea surface temperature (SST) lead to substantial changes in MJO activity? Was there a change in the MJO in the 1970s? Can this change be associated to SST anomalies? What was the level of MJO activity in the pre-reanalysis era? These questions were investigated with a stochastic model of the MJO. Reanalysis data (1948-2008) were used to develop a nine-state first order Markov model capable to simulate the non-stationarity of the MJO. The model is driven by observed SST anomalies and a large ensemble of simulations was performed to infer the activity of the MJO in the instrumental period (1880-2008). The model is capable to reproduce the activity of the MJO during the reanalysis period. The simulations indicate that the MJO exhibited a regime of near normal activity in 1948-1972 (3.4 events year(-1)) and two regimes of high activity in 1973-1989 (3.9 events) and 1990-2008 (4.6 events). Stochastic simulations indicate decadal shifts with near normal levels in 1880-1895 (3.4 events), low activity in 1896 1917 (2.6 events) and a return to near normal levels during 1918-1947 (3.3 events). The results also point out to significant decadal changes in probabilities of very active years (5 or more MJO events): 0.214 (1880-1895), 0.076 (1896-1917), 0.197 (1918-1947) and 0.193 (1948-1972). After a change in behavior in the 1970s, this probability has increased to 0.329 (1973-1989) and 0.510 (1990-2008). The observational and stochastic simulations presented here call attention to the need to further understand the variability of the MJO on a wide range of time scales.

The Impacts of Inter-El Nino Variability on the Tropical Atlantic and Northeast Brazil Climate

In this study, observations and numerical simulations are used to investigate how different El Nino events affect the development of SST anomalies in the Atlantic and how this relates to the Brazilian northeast (NE) precipitation. The results show that different types of El Nino have different impacts on the SST anomalies of the equatorial and tropical South Atlantic but a similar SST response in the tropical North Atlantic. Strong and long (weak and short) El Ninos with the main heating source located in the eastern (central) Pacific generate cold (warm) anomalies in the cold tongue and Benguela upwelling regions during boreal winter and spring. When the SST anomalies in the eastern equatorial and tropical South Atlantic are cold (warm), the meridional SST gradient across the equator is positive (negative) and the ITCZ is not allowed (allowed) to move southward during the boreal spring; as a consequence, the precipitation is below (above) the average over the NE. Thus, strong and long (weak and short) El Ninos are followed by dry (wet) conditions in the NE. During strong and long El Ninos, changes in the Walker circulation over the Atlantic and in the Pacific-South Atlantic (PSA) wave train cause easterly wind anomalies in the western equatorial Atlantic, which in turn activate the Bjerknes mechanism, establishing the cold tongue in boreal spring and summer. These easterly anomalies are also responsible for the Benguela upwelling. During short and weak El Ninos, westerly wind anomalies are present in the western equatorial Atlantic accompanied by warm anomalies in the eastern equatorial and tropical South Atlantic; a positive phase of the South Atlantic dipole develops during boreal winter. The simulations highlight the importance of ocean dynamics in establishing the correct slope of the equatorial thermocline and SST anomalies, which in turn determine the correct rainfall response over the NE.

Frequency of extreme rainfall events in Southern Brazil modulated by interannual and interdecadal variability

The frequency of extreme rainfall events in Southern Brazil is impacted by Ell Nino - Southern Oscillation (ENSO) episodes, especially in austral spring. There are two areas in which this impact is more significant: one is on the coast, where extreme events are more frequent during El Nino (EN) and the other one extends inland, where extreme events increase during EN and decrease during La Nina (LN). Atmospheric circulation patterns associated with severe rainfall in those areas are similar (opposite) to anomalous patterns characteristic of EN (LN) episodes, indicating why increase (decrease) of extreme events in EN (LN) episodes is favoured. The most recurrent precipitation patterns during extreme rainfall events in each of these areas are disclosed by Principal Component Analysis (PCA) and evidence the separation between extreme events in these areas: a severe precipitation event generally does not occur simultaneously in the coast and inland, although they may Occur inland and in the coastal region in sequence. Although EN predominantly enhances extreme rainfall, there are EN years in which fewer severe events occur than the average of neutral years, and also the enhancement of extreme rainfall is not uniform for different EN episodes, because the interdecadal non-ENSO variability also modulates significantly the frequency of extreme events in Southern Brazil. The inland region, which is more affected, shows increase (decrease) of extreme rainfall in association with the negative (positive) phase of the Atlantic Multidecadal Variability, with the negative (positive) phase of the Pacific Multidecadal Variability and with the positive (negative) phase of the Pacific Interdecadal Variability. Copyright (C) 2008 Royal Meteorological Society

Evidence of a genetic bottleneck in an El Nino affected population of South American fur seals, Arctocephalus australis

The South American fur seal, Arctocephalus australis, was one of the earliest otariid seals to be exploited by humans: at least 6000 years ago on the Atlantic coast and 4000 on the Pacific coast of South America. More than 750,000 fur seals were killed in Uruguay until 1991. However, a climatological phenomenon-the severe 1997-1998 El Nino Southern Oscillation (ENSO)-was responsible for the decline of 72% Of the Peruvian fur seal population due to starvation as a consequence of warming of sea-surface temperatures and primary productivity reduction. Currently, there is no precise information on global population size or on the species` conservation status. The present study includes the first bottleneck test for the Pacific and Atlantic populations of A. australis based on the analysis of seven microsatellite loci. Genetic bottleneck compromises the evolutionary potential of a population to respond to environmental changes. The perspective becomes even more alarming due to current global warming models that predict stronger and more frequent ENSO events in the future. Our analysis found moderate support for deviation from neutrality-equilibrium for the Pacific population of fur seals and none for the Atlantic population. This difference among population reflects different demographic histories, and is consistent with a greater reduction in population size in the Pacific. Such an event could be a result of the synergic effects of recurrent ENSO events and the anthropogenic impact (sealing and prey overfishing) on this population.

Bröstcancerpatienters psykosociala och existentiella behov samt betydelsen av komplementär och alternativ medicinEn systematisk litteraturstudie

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister. Detta ansågs i stor utsträckning bero på en bristfällig kontinuitet. De komplementär- och alternativmedicinska behandlingarna visade sig vara mycket betydelsefulla då de i stor utsträckning tillgodosåg de psykosociala och existentiella behoven hos bröstcancerpatienterna. Behandlingarna minskade psykiska symtom som oro, ångest och depression avsevärt hos kvinnorna samt hjälpte dem att hantera och bearbeta känslor förknippade med cancerdiagnosen och nå ett accepterande av sin sjukdom. Kontinuiteten upplevdes dock ibland som bristfällig även inom den komplementär- och alternativmedicinska vården.

Utvärdering av Elektronisk fakturahantering inom Banverket

Vår uppdragsgivare Banverket efterfrågade en utvärdering av elektronisk fakturahantering(EFH) vid Banverket som infördes för cirka två år sedan. Det finns några olika verktyg för EFH, skanning av pappersfakturor är ett av de verktygen som Banverket använder för att hantera pappersfakturor från olika leverantörer. Vårt mål med uppsatsen var att analysera vilken effekt användningen av EFH får för Banverket.I vår analys studerades effekter av det införda systemet för elektronisk fakturahantering. Uppsatsen har gjorts med hjälp av en kvalitativ undersöknings metod, analysmetoden FA/SIM samt litteraturstudier inom ämnet. Vi har intervjuat personal vid Banverket Produktion och Banregioner i Malmö samt Stockholm. Vi har även intervjuat personal vid HK, Projektering och Telenät i Borlänge.Efter vår analys har vi kommit fram till att det finns stora ekonomiska vinster med elektronisk fakturahantering, men även vinster som inte är direkt mätbara. De viktigaste effekterna är att inga fakturor kommer bort efter de har skannats in och systemet har hela tiden reda på var i flödet fakturan befinner sig, det vill säga bättre kontroll har vunnits. Genom införandet av EFH har flera arbetsmoment försvunnit eller automatiserats och hanteringen av fakturor har förenklats, vilket bidrar till mindre kostnader för hantering av fakturor. Med EFH behöver användarna inte ta kopior av fakturor eftersom de hela tiden finns i systemet. När det gäller minskad dröjsmålsränta har vi kommit fram till att Banverket bör ha minskat kostnaderna för dröjsmålsränta.

Förstudie av MMS-tjänster för bildöverförd trafikinformation

Vägverket har ett önskemål om att distribuera trafikinformation till trafikanter. Vi fick uppdraget att undersöka om MMS skulle kunna användas i detta syfte. Eftersom MMS är en ny teknik med multimediala egenskaper som kan leverera stora textmängder, bild, ljud och video, beslöt vi oss för att koncentrera oss på de bilder som kommer från Vägverkets trafik- och väglagskameror som finns längs våra vägar.Det finns en stor mängd av möjliga tjänster som kan utvecklas, riktade till olika målgrupper och som strävar till att ge trafikanter ett beslutsunderlag vid val av färdsätt, färdväg eller starttid. Vi valde i arbetet en storstadspendlare som kan få en insikt om hur det ser ut längs vägen till arbetsplatsen. En annan tjänst är till landsvägspendlaren som kan beställa en bild från en känslig vägsträcka under vintertid. Tillsammans med dessa bilder visas ett textmeddelande om hur trafiksituationen ser ut eller vilket väder det är vid kamerans position. Målet med tjänsterna är att förbättra framkomligheten i trafiken och till följd av det, trafiksäkerheten och miljön.Examensarbetet fokuserar på den tjänsteteori och det systemarkitekturarbete som har ingått i magisterutbildningen. Givetvis har vi också utgått från de önskemål samt den infrastruktur som Vägverket har.

Plattform för intern marknadsinformation, Banverkets Marknadsavdelning

Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av kundansvariga på Banverkets Marknadsavdelning. Avdelningen ansvarar bland annat för samordning av marknadskontakter och avtalssystem rörande bannätets trafikering. Arbetet syftar till att utreda och beskriva det optimala sättet för kundansvariga för kundsegmentet Järnvägsföretag, att nå ut med intern kundrelaterad information. Förutom en grundlig förstudie av den nuvarande arbetsrutinen genomfördes även jämförelser med liknande rutiner hos fem andra stora organisationer. Idéer från dessa organisationer har anpassats till Banverkets egna förutsättningar och de identifierade behoven.Utredningens resultat är tio förbättringsförslag som syftar till att stärka serviceinriktningen, stärka kundansvarigas roll internt samt att skapa en helhetssyn på kunden. En viktig uppgift är att visa kundnyttan av Banverkets handlande och hur kundansvariga samarbetar med kunderna för att öka järnvägstrafiken. I förlängningen förväntas åtgärderna effektivisera organisationen och motivera medarbetare att göra ett bra jobb. För att åstadkomma resultat och hålla informationsarbetet levande är det viktigt att vara tydlig i sitt budskap, sprida rätt och tillräcklig intern marknadsinformation samt att skapa fasta rutiner.

Döden i Falun 1750 till 1770 : Gruvhanteringen och miljön i ett jämförande perspektiv

Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader

Korslagde armar och tomma kassakistor : Avdelning 332 vid Grycksbo Pappersbruk och storstrejken 1909

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet. Resultatet av undersökningen visar att fackföreningen kände en mycket begränsad entusiasm för storstrejken, beroende på dålig ekonomi och bristande tilltro till den egna förmågan. Vid strejkens början gick fackföreningen lojalt ut i strejk. Den fortsatta utvecklingen ledde till den inte ovanliga bilden med blockad och fridlysning av arbetsplatsen, strejkbryteri och ett med tiden ökande antal arbetare som gav upp strejken och sitt fackliga engagemang. För några få arbetare blev konsekvensen avsked. För fackföreningen blev konsekvensen ett drastiskt minskande medlemsantal.

Förutsättningar för specialiserade musikproduktioner för personer med cochleaimplantat

Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz. Syntetisk rumssimulering, som t.ex. reverb, bör inte heller användas. Vidare presenteras en idé till hur man skulle kunna styra implantaten direkt elektroniskt, för att skapa musik.

Analys av www.ltdalarna.se : underlag för vidareutveckling

Landstinget Dalarna har en webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en webbplats. De vill mötas av en snygg och enkel webbplats där de även kan ha möjlighet att utföra vissa ärenden på egen hand. För att möta besökarnas önskemål och behov har vi i vår förändringsanalys kommit fram till åtgärder som behöver göras på webbplatsen. Målgruppsanalysen resulterade i målgrupper indelade utifrån ålder: under 20, 20-34, 35-49, 50-65 och över 65. Den typiske surfaren är en kvinna mellan 35-49 år, högskoleutbildad, anställd inom landstingssektorn, har tillgång till Internet hemma och på jobbet och besöker Internet i princip dagligen. Konkurrentanalysen visade hur olika webbplatserna kan vara och vad som gör att man trivs/inte trivs med att besöka den. Av de tre webbplatserna som vi analyserad så var det ingen som uppfyllde alla de riktlinjer vi tagit med ur 24-timmarswebbens riktlinjer.