Vem gör vad i historieläroboken? : En grammatisk undersökning av några textdelar i en digital gymnasielärobok i historia

I denna uppsats har tre textdelar i ett digitalt gymnasieläromedel i historia undersökts. Syftet har varit att med teoretisk utgångspunkt i systemisk funktionell lingvistik (SFL) undersöka (1) vilka de språkliga utmaningarna är i de tre textdelarna och (2) vilket diskursivt mönster som framträder i textdelarna. En ideationell analys har därför genomförts och textdelarna har analyserats med avseende på transitivitet och agentivitet. Även deltagarnas lexikala kategorier har undersökts. Därtill har textdelarnas diskursiva mönster studerats. Sammantaget visar resultaten och analyserna av dessa att de språkliga utmaningarna finns på både process- och deltagarnivå och att en gemensam nämnare för flera språkliga strukturer som kan utgöra hinder för förståelse och lärande är att de på olika sätt döljer "vem som gör vad" i det historiska skeendet. Det gäller exempelvis passiva konstruktioner med utelämnad agent, icke-mänskliga deltagare och grupper/generiska. Som en särskild svårighet bland de icke-mänskliga deltagarna framstår de grammatiska metaforerna. Vidare framträder i textdelarna ett diskursivt mönster, där det i huvudsak är västerlänningar, som i egenskap av förstadeltagare i processerna, är de som agerar. Perspektivet i textdelarna framstår som västerländskt, vilket även det kan hindra förståelse och lärande.

Recension av Andkjær, Søren, Bentsen, Peter & Ejbye-Ernst, Niels (2009) ”Friluftsliv: Natur, samfund og pædagogik” : Ambitiöst om friluftsliv i Danmark – kanske alltför ambitiöst...

Friluftsliv uppvisar ett uppsving som för många säkert är oväntat men som nog till stor del är i samklang med den skandinaviska tidsandan. Visserligen är det ett i huvudsak urbant fenomen, de senaste årens fokus på fysisk aktivitet, konditionsträning och fitness, aktiviteter som dessutom ofta äger rum inomhus i speciella kommersiellt drivna träningshallar – där är luften inte fri! – men trenden tar sig också uttryck i löpning eller joggning i urbana parkområden eller i lagom tuktad natur i anslutning till städer. Man kan tänka att steget inte skulle vara långt till verkliga naturupplevelser, och, som sagt, det finns ett uppsving. Det nymornade intresset för autentiska naturupplevelser kan säkert också bottna i en civilisationskritisk trend i det tidiga tredje millenniet, vars beståndsdelar spretar på ett sätt som gör det omöjligt att närmare skärskåda företeelsen i detta sammanhang. Istället konstaterar vi att forskningen varit kvick att fånga upp friluftsintresset, vilket inte minst märks i recensionsfloran på den här webbplatsen, som denna gång utvidgas med en recension av Friluftsliv: Natur, samfund og pædagogik av Peter Bentsen, Søren Andkjær och Niels Ejbye-Ernst (Munksgaard Danmark). Erik Backman, som disputerat i ämnet, har läst och recenserar, och han bjuder redaktörerna på många tips till förbättringar inför nästa upplaga av boken.

Rutiner i omvårdnad på intensivvårdavdelning av hjärnskadade patienter : Intervjustudie

Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av våld mot huvud i samband med fallolyckor eller trafikolyckor. Varje år söker 20 000 personer vård på grund av skallskador. Vården för traumatiskt hjärnskadade patienter i Sverige skiljer sig åt, mycket beroende på avstånden som finns till specialistsjukhus, tiden och rätta åtgärder är avgörande faktorer för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka vikten och intensivvårdssjuksköterskors behov av rutiner i samband med vård av patienter med hjärnskador på allmänintensivvårdsavdelningar och på neurointensivvårdavdelningar. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer av tio intensivvårdsjuksköterskor som arbetar på en allmänintensivvårdsavdelning (IVA) och specialistneurointensivvårdavdelningen (NIVA). Resultat: På NIVA finns väl inarbetade rutiner och tydliga riktlinjer nedskrivna. Sjuksköterskornas upplevelse var att det fanns tillräckligt med rutiner, men några rutiner kunde utvecklas. På IVA fanns det inga nedskrivna riktlinjer och inga tydliga rutiner för att vårda denna patientgrupp. Vården och kontrollerna ordinerades av läkare som är i tjänst. Slutsats: Vården kring hjärnskadade patienter är ytterst viktigt då man ständigt måste förebygga sekundära skador/insulter. Rutiner är väl inarbetade på specialistsjukhuset, men vården börjar först på hemsjukhuset på IVA där tydliga rutiner och riktlinjer saknas.

Upplevelser av samarbete, sammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i en statlig myndighets virtuella team: En kvalitativ intervjustudie

Studiens syfte var att undersöka individens upplevelse gällande samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd i ett virtuellt team i jämförelse med ett traditionellt team. Studien genomfördes på en rikstäckande myndighet som arbetat med virtuella team i tio år. I studien deltog sju intervjupersoner varav fyra personer var män och tre personer kvinnor som valdes ut genom ett målstyrt urval. Personerna var mellan 28 och 62 år gamla och hade haft en anställning inom vald organisation under minst två år. Personerna ingick i samma team men hade olika platsbundenheter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftade tidigare teori om utmaningar i utvecklande av samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd inom virtuella team. Intervjupersonerna upplevde ett starkare samarbete, gruppsammanhållning, förtroende och kollegialt stöd för de kollegor som var samplacerade och såg därmed ingen nytta av det virtuella teamet. 

Ledningens ansvar för icke-finansiell information och dess rapportering i aktiebolag.

Syftet med avhandlingen är att redogöra för ledningens ansvar för icke-finansiell information och dess rapportering i aktiebolag. Avhandlingen utgår från finsk bolagsrätt och särskiljer mellan små, medelstora och stora samt mellan onoterade och noterade aktiebolag. Ledningen definieras som aktiebolagets styrelse och VD. Avhandlingen inleds med att redogöra för vad icke-finansiell information är, vad det innebär för aktiebolag och vad som reglerar rapporteringen av informationen. Avhandlingen diskuterar bolagets intressen för att utreda vinstsyftet ur ett aktieägarperspektiv och som en del av ett större företagsansvar. Detta för att klargöra hur långt ledningen kan gå i sitt arbete med icke-finansiell information och hållbarhet. Avhandlingen avslutas med en redogörelse för ledningens skadeståndsrättsliga och straffrättsliga ansvar. Rapportering av icke-finansiell information har tre tydliga problemområden. För det första skapar den oklara definitionen förvirring. Informationen är företagsspecifik vilket försvårar en granskning av kvaliteten. För det andra så finns det olika tolkningar av vad som är bolagets intressen och hur verksamhetens syfte ska tolkas. Ett kortsiktigt vinstsyfte prioriterar ett aktieägarperspektiv medan en långsiktig värdeökning tenderar att se till flera sidogrupper som mottagare av icke-finansiell information. För det tredje så är gränsen mellan frivillig och obligatorisk rapportering diffus. Dessa tre problemområden innebär att ledningens ansvar är tolkningsbart beroende på den aktuella situationen och det specifika aktiebolaget. Regleringen måste göras tydligare och de olika begreppen inom icke-finansiell information definieras. Ledningen har en rättighet att arbeta för hållbarhet och rapportera icke-finansiell information, dock så har de ingen uttrycklig skyldighet att göra det. Sanktionsmöjligheterna vid bristfällig eller felaktig informationsutgivning är i praktiken svaga.

Förväntningsgapet i Sverige : Påverkar storleken på revisionsbyrån?

I ett aktiebolag är det viktigt att företagets intressenter kan lita på den finansiella information som styrelsen och verkställande direktören ger ut. För intressenternas räkning utses en revisor för att granska verkställande direktörens och styrelsens arbete samt verifiera att den huvudsakliga delen av redovisningen stämmer. Forskning visar att revisorns fokus inte är i balans med intressenternas förväntningar. Vad som ingår i revisorns arbetsuppgifter finns det många uppfattningar om och revisorerna anklagas ofta för att inte upptäcka bedrägerier. Forskning visar också att kvaliteten på revisionen skiljer sig åt mellan stora och små revisionsbyråer, vilken påverkar vilka förväntningar klienten har på revisorn. Forskning visar att allmänheten anser att det finns en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer vilket kan leda till att klienternas förväntningar skiljer sig beroende på vilken revisionsbyrå de använder. Teoretisk referensram Kapitlet förklarar att förväntningsgapet kan delas upp i flera olika gap, och att dessa gap orsakar problem för revisorn om vilken roll denne ska ta. Kapitlet visar att utbildning och större ansvar är tänkbara åtgärder för revisorn.  Kapitlet beskriver också att det råder delade meningar bland forskarna om det existerar en kvalitetsskillnad på revisionen mellan stora och små revisionsbyråer. Vissa forskare anser att större revisionsbyråer har högre kvalitet, samtidigt som andra anser att det inte råder någon skillnad alls vilket kan påverka gapet mellan klienten och revisorn. Syftet med uppsatsen är att undersöka om ett förväntningsgap existerar i Sverige och om gapet påverkas av storleken på revisionsbyrån samt att undersöka möjliga åtgärder till förväntningsgapet. Metod I uppsatsen har en kvantitativ metod använts. Enkäter skickades ut via mejl till verkställande direktörer och ekonomiansvariga då de har kontakt med företagets revisor. I studien tillfrågades totalt 750 företag där endast 70 ekonomiansvarige och verkställande direktörer fyllde i en fullständig enkät. Resultat Kapitlet sammanställer resultatet från studien. Resultatet visar att det existerar ett förväntningsgap hos uppsatsens respondenter och deras respektive revisorer. Studien visade inte någon signifikant skillnad på förväntningsgapet mellan stora och små revisionsbyråer. Studien visar att verkställande direktörerna och ekonomiansvariga som deltog i studien har otillräckliga kunskaper om revisorns arbetsuppgifter och att utbildning kan reducera förväntningsgapet. Analys Alla delar i förväntningsgapet som presenteras i teorikapitlet existerar bland respondenterna och deras revisorer. Storleken på revisionsbyrån påverkar inte om det uppstår ett förväntningsgap eller storleken på förväntningsgapet. Studien visar att respondenterna har bristande kunskaper i revisorns arbete. Ett sätt att minska förväntningsgapet är utbildning vilket både forskare och studien bekräftar. Slutsats Den slutsats som kan dras är att det existerar ett förväntningsgap bland uppsatsens respondenter och deras revisorer. Studien bekräftar också att det inte finns något samband mellan förväntningsgapet och storleken på revisionsbyrån. Förväntningsgapet uppstår när företagen inte har tillräckliga kunskaper om revisorns arbete och när revisorn inte uppfyller sina skyldigheter. Förväntningsgapet kan åtgärdas genom mer utbildning, bättre presterande revisorer och genom utveckling av revisionsstandarderna.

Complementary use of modeling grammars

Conceptual modeling continues to be an important means for graphically capturing the requirements of an information system. Observations of modeling practice suggest that modelers often use multiple modeling grammars in combination to articulate various aspects of real-world domains. We extend an ontological theory of representation to suggest why and how users employ multiple conceptual modeling grammars in combination. We provide an empirical test of the extended theory using survey data and structured interviews about the use of traditional and structured analysis grammars within an automated tool environment. We find that users of the analyzed tool combine grammars to overcome the ontological incompleteness that exists in each grammar. Users further selected their starting grammar from a predicted subset of grammars only. The qualitative data provides insights as to why some of the predicted deficiencies manifest in practice differently than predicted.

Locating 'Agency' Within Ubiquitous Computing Systems

The final shape of the "Internet of Things" ubiquitous computing promises relies on a cybernetic system of inputs (in the form of sensory information), computation or decision making (based on the prefiguration of rules, contexts, and user-generated or defined metadata), and outputs (associated action from ubiquitous computing devices). My interest in this paper lies in the computational intelligences that suture these positions together, and how positioning these intelligences as autonomous agents extends the dialogue between human-users and ubiquitous computing technology. Drawing specifically on the scenarios surrounding the employment of ubiquitous computing within aged care, I argue that agency is something that cannot be traded without serious consideration of the associated ethics.

Intron-mediated improvement of a selectable marker gene for plant transformation using Agrobacterium tumefaciens

In binary vectors, the antibiotic resistance gene used for selection of transformed plant cells is also usually expressed in the transforming Agrobacterium cells. This expression gives the bacterium antibiotic resistance, an unnecessary advantage on selective medium containing the antibiotic. Insertion of a castor bean catalase-1 (CAT-1) gene intron or a Parasponia andersonii haemoglobin gene intron into the coding region of the selectable marker gene, hph, completely abolished the expression of the gene in Agrobacterium, rendering it susceptible to hygromycin B. Use of these modified binary vectors minimized the overgrowth of Agrobacterium during plant transformation. Both of the introns were correctly spliced in plant cells and significantly enhanced hph gene expression in transformed rice tissue. The presence of these introns in the hph coding sequence not only maintained the selection efficiency of the hph gene, but with the CAT-1 intron also substantially increased the frequency of rice transformation. Transgenic lines with an intron-hph gene generally contained fewer gene copies and produced substantially more mRNA of the predicted size. Our results also indicate that transgenic plants with many copies of the transgene were more likely to show gene silencing than plants with 1-3 copies.

Transient gene expression in Medicago truncatula leaves via agroinfiltration

Transient expression is a powerful method for the functional characterization of genes. In this chapter, we outline a protocol for the transient expression of constructs in Medicago truncatula leaves using Agrobacterium tumefaciens infiltration. Using quantitative real-time PCR we demonstrate that the infiltration of a construct containing the LEGUME ANTHOCYANIN PRODUCTION 1 (LAP1) transcription factor results in the strong upregulation of key biosynthetic genes and the accumulation of anthocyanin pigment in the leaves after just 3 days. Thus, this method provides a rapid and powerful way to the discovery of downstream targets of M. truncatula transcription factors.

Oral testosterone self-administration in male hamsters

The addiction potential of anabolic steroids remains largely unexplored. Here, we demonstrate voluntary oral testosterone intake in hamsters. Using a 2-bottle choice test, males preferred an aqueous solution of 200 microg/ml testosterone over vehicle. However, the taste of testosterone is not highly preferred. Addition of testosterone at 400 microg/ml increased fluid consumption from the nonpreferred bottle in a 2-bottle choice test, but cholesterol at the same concentration reduced drinking, suggesting that testosterone reward is not common to all sterols. With food-induced drinking, testosterone maintained fluid intake when food was withdrawn. These data demonstrate that oral self-administration of testosterone is reinforcing in hamsters, suggesting the potential for dependence in human users.

Predictors of chronic bronchitis in South African adults

SETTING National household survey of adults in South Africa, a middle income country. OBJECTIVE To determine the prevalence and predictors of chronic bronchitis. DESIGN A stratified national probability sample of households was selected. All adults in the selected households were interviewed. Chronic bronchitis was defined as chronic productive cough. Socio-demographic predictors were wealth, education, race, age and urban residence. Personal and exposure variables included history of tuberculosis, domestic exposure to smoky fuels, occupational exposures, smoking and body mass index. RESULTS The overall prevalence of chronic bronchitis was 2.3% in men and 2.8% in women. The strongest predictor of chronic bronchitis was a history of tuberculosis (men, odds ratio [OR] 4.9; 95% confidence interval [CI] 2.6-9.2; women, OR 6.6; 95% CI 3.7-11.9). Other risk factors were smoking, occupational exposure (in men), domestic exposure to smoky fuel (in women) and (in univariate analysis only) being underweight. Wealth and particularly education were protective. CONCLUSION The pattern of chronic bronchitis in South Africa suggests a combination of risk factors that includes not only smoking but also tuberculosis, occupational exposures in men and domestic fuel exposure in women. Control of these risk factors requires public health action across a broad front. The protective role of education requires elucidation.

Wheeze, asthma diagnosis and medication use : a national adult survey in a developing country

Background As relatively little is known about adult wheeze and asthma in developing countries, this study aimed to determine the predictors of wheeze, asthma diagnosis, and current treatment in a national survey of South African adults. Methods A stratified national probability sample of households was drawn and all adults (>14 years) in the selected households were interviewed. Outcomes of interest were recent wheeze, asthma diagnosis, and current use of asthma medication. Predictors of interest were sex, age, household asset index, education, racial group, urban residence, medical insurance, domestic exposure to smoky fuels, occupational exposure, smoking, body mass index, and past tuberculosis. Results A total of 5671 men and 8155 women were studied. Although recent wheeze was reported by 14.4% of men and 17.6% of women and asthma diagnosis by 3.7% of men and 3.8% of women, women were less likely than men to be on current treatment (OR 0.6; 95% confidence interval (CI) 0.5 to 0.8). A history of tuberculosis was an independent predictor of both recent wheeze (OR 3.4; 95% CI 2.5 to 4.7) and asthma diagnosis (OR 2.2; 95% CI 1.5 to 3.2), as was occupational exposure (wheeze: OR 1.8; 95% CI 1.5 to 2.0; asthma diagnosis: OR 1.9; 95% CI 1.4 to 2.4). Smoking was associated with wheeze but not asthma diagnosis. Obesity showed an association with wheeze only in younger women. Both wheeze and asthma diagnosis were more prevalent in those with less education but had no association with the asset index. Independently, having medical insurance was associated with a higher prevalence of diagnosis. Conclusions Some of the findings may be to due to reporting bias and heterogeneity of the categories wheeze and asthma diagnosis, which may overlap with post tuberculous airways obstruction and chronic obstructive pulmonary disease due to smoking and occupational exposures. The results underline the importance of controlling tuberculosis and occupational exposures as well as smoking in reducing chronic respiratory morbidity. Validation of the asthma questionnaire in this setting and research into the pathophysiology of post tuberculous airways obstruction are also needed.