1000 resultados para Hiss, Alger
Resumo:
Disseny i dimensionat de les instal·lacions d'electricitat, fontaneria i calefacció d'un centre d'atenció, acollida i inserció de dones i nens víctimes de la violència a Alger, Algèria, contruit per la fundació Lleida Solidària.
Resumo:
Collection : Publications de l'École des lettres d'Alger ; 10
Resumo:
A long-standing question in biology and economics is whether individual organisms evolve to behave as if they were striving to maximize some goal function. We here formalize this "as if" question in a patch-structured population in which individuals obtain material payoffs from (perhaps very complex multimove) social interactions. These material payoffs determine personal fitness and, ultimately, invasion fitness. We ask whether individuals in uninvadable population states will appear to be maximizing conventional goal functions (with population-structure coefficients exogenous to the individual's behavior), when what is really being maximized is invasion fitness at the genetic level. We reach two broad conclusions. First, no simple and general individual-centered goal function emerges from the analysis. This stems from the fact that invasion fitness is a gene-centered multigenerational measure of evolutionary success. Second, when selection is weak, all multigenerational effects of selection can be summarized in a neutral type-distribution quantifying identity-by-descent between individuals within patches. Individuals then behave as if they were striving to maximize a weighted sum of material payoffs (own and others). At an uninvadable state it is as if individuals would freely choose their actions and play a Nash equilibrium of a game with a goal function that combines self-interest (own material payoff), group interest (group material payoff if everyone does the same), and local rivalry (material payoff differences).
Resumo:
Avhandlingen handlar om hur kompositionen hos litoralt djurplankton varierar med omgivningens trofiska nivå (m.a.o. eutrofieringsgrad). Arbetets inledande mål är att beskriva hur mängden och artmångfalden hos djurplankton i strandnära vattnen och de omgivande organismsamhällen ändras med närsaltshalter. Huvudsyftet är att utreda allmänna mekanismer som styr dessa mönster och som på så sätt kan vara viktiga i att reglera samhällen även i andra ekologiska system. Undersökningarna gjordes i åländska flador över flera tillväxtsäsonger samt i laboratorier där omgivningsförhållanden i fladorna kunde simuleras och manipuleras. Djurplankton i dessa lagunlika vikar är lägliga modellsystem. Flador är lämpligt avgränsade från det omgivande havet och förekommer allmänt i norra Östersjöregionen. Således kan de inom ett litet område som Åland representera hela regionala gradienten från näringsfattiga till näringsrika förhållanden. De små kräft- och hjuldjuren som djurplankton består av befinner sig i mitten av näringsväven. De sammankopplar olika typer av mikrobiell produktion vidare till högre konsumenter och är på så sätt centrala för organismsamhällens struktur och funktion i nästan alla akvatiska miljöer. I likhet med primärproducenterna (d.v.s. växter och alger som direkt påverkas av närsaltshalterna, och som bl.a. utgör föda och habitat för djurplankton) samvarierar kompositionen hos djurplankton tydligt med omgivningens trofiska nivå tills den blir hög. Sedan börjar hela samhällskompositionen utveckla sig åt två skilda håll. Dessa mönster kan för djurplanktonets del förklaras med att dess komposition ingalunda styrs endast av primärproducenterna, utan av ett komplicerat samspel mellan dessa resurser samt konkurrerande och högre konsumenter (d.v.s. predatorer på flera högre trofinivåer). Detta kom fram speciellt i laboratorieförhållanden då kompositionen hos dessa samhällskomponenter manipulerades. Både deras sammansättning och relativa tätheter i sig, samt en kombination av båda visade sig styra djurplanktonkompositionen. Lokala processer (inom fladorna) och synnerligen förändringar hos olika fundament- (speciellt vass, borstnate och rödsträfse), kärn- (speciellt yngel av a bborre och mört) och nyckelarter (stora predatorer som gädda) verkar kunna avgöra till vilken grad djurplanktonkompositionen samvarierar med omgivningens trofiska nivå. Inte bara samhällen utan också de mekanismer som styr dem ändras med omgivningens trofiska nivå. Flador är ypperliga naturliga laboratorier för att studera dessa och även andra allmänekologiska mönster och mekanismer. De är också oerhört viktiga miljöer för hela kustregionens natur.
Resumo:
1925/05/03 (A2,N31).
Resumo:
1927/01/25 (A4,N3)-1927/02/10.
Resumo:
1924/12/14 (A1,N11).
Resumo:
1926/10/10 (A3,N20).
Resumo:
1924/10/19 (A1,N3).
Resumo:
1925/04/05 (A2,N27).
Resumo:
1924/11/16 (A1,N7).
Resumo:
1925/08/15 (A2,N38).
Resumo:
1925/11/10 (A2,N42).
Resumo:
1928/02/06 (A5,N210).
Resumo:
1925/02/15 (A2,N20).
