Ett existentiellt limbotillstånd : Livsberättelser från en utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande

I min uppsats har jag genom en öppen och ostrukturerad intervju ämnat beskriva en persons erfarenheter och livsberättelser som utvisningsdömd och frihetsberövad asylsökande. Även fast hela personens liv omfattas i intervjun, har ett särskilt fokus legat på teman som berör personens bakgrund, hans resa från hemlandet, tiden i förvar samt hans nuvarande livssituation. I författandet av uppsatsen har jag använt mig av en narrativ metod med en livsberättelseansats, där de teoretiska och begreppsliga utgångpunkterna har varit: Anthony Giddens teorier kring modernitet och självidentitet. Erving Goffmans teorier kring stigma, social identitet och totala institutioner. Guy Standings och Isabell Loreys prekariatteorier. Uppsatsens resultat visar bland annat på att förvarstiden är psykiskt påfrestande vilket i informantens fall tydligast manifesterar sig genom en ständigt närvarande tristess. En tristess framkallad av identiskt utformade dagar innehållandes oföränderliga fysiska miljöer. Vad gäller tillvaron som asylsökande så präglas den första tiden av lättnad som sedan successivt övergår i känslor av frustration och väntan. En väntan och frustration som bottnar i ett liv av innehållslöshet, stagnation och nervositet. Resultatet visar även på att informanten upplever en viss misstro gentemot myndigheterna då han i kontakten med dessa ibland upplevt sig bli orättvist beskylld som kriminell eller som en lögnaktig snyltgäst. Under den period informantenen levde som illegal invandrare i Sverige upplevde han att han höll på att tappa kontrollen över sitt liv. Detta då för att han varken hade rättsliga möjligheter att stanna kvar i Sverige, samtidigt som resan tillbaka till hemlandet skulle innebära en potentiellt livshotande situation. Tillvaron som illegal invandrare innebar en känsla av att livet stannat upp och lagts på is, vilket kan liknas med en typ av existentiellt limbotillstånd. Förutom den bristande tillgången till fri rörlighet och resurser förspilldes även värdefull levnadstid som informanten upplever sig ha kunnat förvalta på ett mer konstruktivt sätt.

the health and well-being of nursing students in clinical practice . what prevents it? what promotes it?

Introduction: The training of nursing students in the context of clinical practice, is characterized by educational experiences, subject to various emotional stress (stress, ambivalence, frustration, conflict), sometimes making it very vulnerable student.However not all students use the same strategies minimizing their meanings and negative effects on the level of your health and well-being Objetiv:To analyze the perception that nursing students have about the determinants of their health status and well-being in clinical practice Methods: Exploratory research Results:The results reveal the complexity of the teaching / learning process in clinical practice, identified determinants that limit and / or promote health and well-being of students, or not contributing to their motivation, self-confidence and learning. All students value the presence of the following dimensions: affective-emotional (humanization in learning experiences); relational dynamics (interactions developed with all stakeholders); methods used (professional competence of the clinical supervisor and teacher); school curriculum (adaptation of learning in theory); socialization to the profession (become nurse).Conclusions: The results indicate, that although all students evidencing the dimensions described as fundamental to learning in clinical practice, the study results are dichotomous and ambivalent. Students 2nd and 3ºanos refer a low perception in clinical practice, the indicated dimensions, and for these source of concern and uncertainty in learning, such as limiting their health condition and well-being. For students of the 4th year, these dimensions are percecionadas as gifts, and sources of motivation, learning and catalysts such as promoting their health and well-being.