S. Francisco Xavier, o “Apóstolo do Oriente” : estratégias da constituição dum culto na época Moderna (sécs. XVI-XVII)

A amplitude do culto e da iconografia de Francisco Xavier foi praticamente única na época Moderna, como vemos no número de igrejas, confrarias e altares dedicados a ele, além da quantidade e variedade das suas representações artísticas. Na origem deste culto e da respectiva iconografia encontram-se o poder régio português e depois ibérico e ainda o interesse do nobre japonês Ôtomo Yoshihige. Por sua vez, o interesse da Companhia de Jesus na divulgação deste culto e da sua iconografia exprimiu-se a partir da década de 1570 através da literatura e da arte, e ainda através do fomento da devoção do seu corpo e das relíquias corpóreas e de contacto. Na estratégia de constituição do culto de Francisco Xavier, são de referir o papel que lhe foi atribuído enquanto missionário mais emblemático da Época Moderna (Francisco Xavier, “o Apóstolo do Oriente”), as suas supostas capacidades taumatúrgicas e que deram origem a epítetos, como Francisco Xavier, “o Milagre dos Milagres” ou Francisco Xavier, “o Príncipe do Mar”), e ainda o facto desta figura encarnar algumas das virtudes de santidade mais importantes para o Catolicismo pós tridentino, tais como a pureza e o espírito de mortificação.

Renascimento do ideal de martírio na Época Moderna

Este artigo analisa o renascimento do martírio no contexto da confessionalização da Cristandande europeia e das missões ultramarinas nos sécs. XVI e XVII na Europa. Imagens, poemas e canções relativas à morte no Ultramar tornaram-se um importante instrumento de publicidade nas lutas confessionais na Europa. O seu impacto no Ultramar consistiu um importante testemunho do seu objectivo de representar a verdadeira Igreja Apostólica para a Igreja Católica.

El mal en la narrativa ecuatoriana moderna: Pablo Palacio y la generación de los 30

En este texto el lector podrá encontrar, en primer lugar, una introducción dedicada a explotar las relaciones entre la literatura y el mal en la modernidad, incluyendo una reflexión sobre el problema en la narrativa ecuatoriana surgida en los años veinte y treinta del siglo pasado. En estos años, aparecen en el país distintas propuestas éticas y estéticas que dan cuenta de las nuevas formas de concebir el mundo, y consecuentemente el mal, en tiempos de transformaciones política y social. En la narrativa pueden considerarse dos líneas más visibles que son las abarcadas por este estudio: la de una especie de realismo psicológico, del que se ha escogido a Pablo Palacio como autor representativo; y la narrativa social, representado aquí por los autores de la generación de los treinta. Sobre una selección de textos de estos autores, se sugieren posibilidades de lectura bajo la óptica de la problemática del mal, de esa atracción hacia la violación del orden que forma parte de lo humano. De diferentes formas, estos escritores expresarán las facetas de esta tendencia maldita, introduciendo con audacia lenguajes, motivos y personajes hasta ese momento marginados o maquillados por el arte y el pensamiento ecuatoriano.

Figuras del mal en la narrativa ecuatoriana moderna: Pablo Palacio y la generación de los 30

La tesis que el lector tiene en sus manos tuvo como propósito un acercamiento a las representaciones del mal en la narrativa moderna, poniendo el acento en el caso ecuatoriano. La cuestión del mal acompaña al nacimiento de la literatura moderna y está signada por las relaciones específicas que arte y realidad adquieren en los nuevos tiempos. Los dilemas y contradicciones de la modernidad —instinto y razón, mito e historia, naturaleza y cultura, verbo y experiencia, etc.— están implicados necesariamente en la reflexión. El primer tiempo de este trabajo supone un acercamiento a algunos de los tópicos fundamentales para la comprensión de las figuraciones del mal en la literatura moderna. Hay, igualmente, una aproximación a algunas especificidades de la cuestión en las letras latinoamericanas. En el segundo tiempo el lector podrá encontrar un análisis del tema en la narrativa ecuatoriana escrita alrededor de los 30, tomando como casos representativos de ésta la obra de la llamada generación de los 30, muy en especial la del Grupo de Guayaquil, y la de Pablo Palacio, este último como representante sobresaliente de la narrativa de inspiración vanguardista en Ecuador. Estos autores, como se verá, representan tendencias que expresan modos divergentes de concebir el mal pero convergentes en el tiempo. El diálogo entre corrientes será inevitable para contraponer e incluso aproximar sus poéticas e ideologías —aunque sea, en este último sentido, como introductores de la 'semilla del mal' en las letras del Ecuador .

La construcción moderna de los maestros y de la infancia en el Ecuador (1925-1948): "la cuestión social", la "escuela activa" y las nuevas ciencias humanas

Este trabajo consta de cuatro capítulos. El primero, “Crisis política, diversificación económica y cambio social”, ofrece una visión de conjunto del período objeto de nuestro estudio. El repaso de las condiciones sociales, económicas y políticas que le caracterizaron permite entender los desplazamientos de los fines de la educación primaria y el marco de las condiciones dentro de las cuales se configuraron los sujetos: maestros y niños escolarizados. El segundo, “Deconstrucción y construcción de identidades: los maestros entre 1925 – 1948”, se arma sobre la base de una serie de preguntas tendientes a dilucidar en última instancia si el sujeto maestro fue capaz de gestionar respuestas a los “regímenes de verdad” establecidos y adoptar posiciones discursivas anti-hegemónicas, en un momento de irrupción de las ideas socialistas que convocaron acciones políticas contestatarias. El tercero, “Niños e imaginarios: los nuevos saberes subjetivizantes”, se introduce en la manera cómo los niños fueron objeto de estudio e intervención. En medio de la enorme influencia que sobre los intelectuales ejercieron las modernas ciencias humanas y los saberes que se desarrollaron sobre el niño, este capítulo analiza sobre todo los dispositivos que se pusieron en marcha para intervenir sobre la mente y el cuerpo de los niños con fines de regeneración racial. El cuarto, “La ‘Escuela Nueva’ y las otras miradas en torno a lo escolar”, refiere a las nuevas pedagogías desde finales del siglo XIX y principios del XX y a la manera cómo éstas operaron sobre los niños rurales y urbanos institucionalizados. En este capítulo se debate en torno a la formación del individuo y a los fines económicos, sociales, morales y políticos vinculados con lo educativo. Cierra el capítulo una mirada sobre la centralización y tecnificación del Ministerio de Educación, que bajo la influencia de la Escuela Nueva armó una organización administrativa escolar fuertemente inspirada en sus planteamientos pedagógicos.

Odiseo frente al canto de la gerencia moderna: una mirada crítica a la evolución de la teoría organizacional (Otros Temas)

En este artículo se analiza cómo los autores que prevalecen en la defensa de los modelos de gerencia modernos son el producto de la nostalgia por la Ilustración. Presentaremos algunos de los modelos más frecuentes de gerencia moderna y los contrastaremos con el pensamiento de Horkheimer y Adorno quienes aseguran que persiste el debate entre el mito (que quería ser derrotado) y la Ilustración que ha creado sus propios mitos.

Aspectos de la cosmovisión andina en la serie de kukayus pedagógicos del Sistema de Educación Intercultural Bilingüe del Ecuador en comparación con la visión occidental moderna

En la presente tesis se intenta conocer ¿Cómo se manifiesta la cosmovisión andina en los textos, Kukayus pedagógicos y los oficiales del Ministerio de Educación? Se analizan las áreas de: Matemáticas y Ciencias Naturales de 6° y 7° año de E.G. B. ; las 8 unidades de los Kukayus; y los 6 módulos, de los oficiales del Ministerio de Educación por área. Se identifican los elementos de la cosmovisión andina y su importancia en la educación intercultural. Las vivencias son diversas, en tanto la filosofía y el saber andino están presentes, el conocimiento de los avances tecnológicos actuales a partir de los saberes ancestrales, son necesarios en un país intercultural y plurinacional. En el sentir andino los elementos son seres vivientes siendo parte armónica del hábitat, mientras que en la visión occidental estos mismos elementos son recursos para generar dinero y hay que explotar a lo máximo, cuestiones fundamentales que los textos kukayus los describen aunque no de acuerdo a las localidades. Peor aún en los textos oficiales no trata casi nada de la cosmovisión andina, desconociendo las diversidades existentes en el Ecuador. Las mismas que se contrastan con el estudio previo realizado. De lo cual se ha concluido que la educación debe tomar en cuenta el sistema de pensamiento y transmisión de conocimientos ancestrales, expresadas a través de la lengua correspondiente, ofreciendo respuestas apropiadas a las necesidades del educando y las expectativas sociales, tomando en cuenta el contexto socio cultural.

Insights into redox cycling of sulfur and iron in peatlands using high-resolution diffusive equilibrium thin film (DET) gel probe sampling

High spatial resolution vertical profiles of pore-water chemistry have been obtained for a peatland using diffusive equilibrium in thin films (DET) gel probes. Comparison of DET pore-water data with more traditional depth-specific sampling shows good agreement and the DET profiling method is less invasive and less likely to induce mixing of pore-waters. Chloride mass balances as water tables fell in the early summer indicate that evaporative concentration dominates and there is negligible lateral flow in the peat. Lack of lateral flow allows element budgets for the same site at different times to be compared. The high spatial resolution of sampling also enables gradients to be observed that permit calculations of vertical fluxes. Sulfate concentrations fall at two sites with net rates of 1.5 and 5.0nmol cm− 3 day− 1, likely due to a dominance of bacterial sulfate reduction, while a third site showed a net gain in sulfate due to oxidation of sulfur over the study period at an average rate of 3.4nmol cm− 3 day− 1. Behaviour of iron is closely coupled to that of sulfur; there is net removal of iron at the two sites where sulfate reduction dominates and addition of iron where oxidation dominates. The profiles demonstrate that, in addition to strong vertical redox related chemical changes, there is significant spatial heterogeneity. Whilst overall there is evidence for net reduction of sulfate within the peatland pore-waters, this can be reversed, at least temporarily, during periods of drought when sulfide oxidation with resulting acid production predominates.

"Det är mycket man inte vill minnas" : Upplevelse av kognitiv rehabilitering och livskvalitet samt innebörd av livskvalitet vid stroke

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva upplevelse och innebörd av begreppen kognitiv rehabilitering och livskvalitet för personer som hade haft stroke. Studien genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Fem personer ingick i studien, tre män och två kvinnor, alla födda på 30-talet utom en man som föddes på 20-talet. Samtliga var gifta. Personerna rekryterades till studien via en sjuksköterska som hade kännedom om lämpliga personer som blivit utskrivna en kort tid före studiens början. Informanterna intervjuades med hjälp av en intervjuguide med utgångspunkt från två frågeområden som berörde upplevelse av kognitiv rehabilitering och upplevelse och innebörd av livskvalitet efter stroke. Analysen gjordes med hjälp av innehållsanalys. Analysen av de fem intervjuerna gav sex teman; Upplevelse av att inte någon kognitiv rehabilitering har utförts, Upplevelse av att informanten själv förväntades träna upp sina kognitiva funktioner, Strävan efter att leva som vanligt, Förändrad livskvalité, Förändrad livssyn, Betydelsen av det sociala stödet. Det framkom att ingen av informanterna upplevde att det hade genomförts någon kognitiv rehabilitering. Alla upplevde sig däremot ha fått en fullständig fysisk rehabilitering på avdelningen. Informanterna hade som mål med sin rehabilitering att klara av de vardagliga funktionerna i hemmet såsom innan stroken. En av deltagarna upplevde att det förväntades att självständigt träna upp sina kognitiva funktioner. Livskvaliteten idag var att kunna fortsätta leva som förut, vilket förhindrades av vissa inskränkningar motoriskt och kognitivt. Alla värdesatte livet högre idag och accepterade sin situation som den var. Vänskapen med andra var också en viktig del i livskvaliteten.

Det gick an? : Variationer i föräktenskaplig sexuell aktivitet och sedlighet i Nås socken kring mitten av 1700-talet

Syftet med uppsatsen är att analysera hur olika näringsområden i Nås socken, under perioden 1744-1764, skapade olika mönster i föräktenskaplig sexualitet och sedlighet. Materialet som undersökningen grundar sig på är domstolsprotokoll, lysnings- och vigselböcker och födelse- och dopböcker, för Nås socken och Säfsnäs församling. De undersökta områdena är Nås finnmark, vilken befolkades vid en senare tid än det andra undersökningsområdet, Nås svenskbygd, som bestod av självägande små¬bönder vilka varit boende i området under en mycket längre tid än finnmarkens in¬vånare. Resultatet uppvisar en högre frekvens av sedlighetsbrott i finnmarksområdet. Kvinnorna på finnmarken hade även oftare haft föräktenskapliga förbindelser, vilket har visat sig genom att de oftare hade ett utomäktenskapligt barn vid giftermålet. Föräktenskapliga relationer förekom inom båda områdena, vilket undersökningen om kvinnorna var gravida vid vigseln visar. De föräktenskapliga förbindelserna synes dock inte ha varit någon ka¬tastrof så till vida kvinnan och mannen gifte sig. Analysen visar att olikheterna i sexu¬ell aktivitet och sedlighet mellan de båda områdena har sina förklaringar i sociala och ekonomiska aspekter, och kan även ses som kulturellt och etniskt betingade.

Kvinna inför existensen : konflikten mellan existentialism och feminism i Inger Edelfedlts "Det hemliga namnet"

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit – dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv – har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ”Det hemliga namnet” och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ”Det andra könet”. Då de två separata läsningarna av ”Det hemliga namnet”, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ”Det andra könet” framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen – nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet – också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen. Således uppstår en konflikt mellan existentialism och feminism i såväl ”Det hemliga namnet” som i ”Det andra könet”. En feminism som inkorporerat en manlig filosofi har nämligen också införlivat kvinnoförtryckande värden i den egna frigörelsestrategin.

"Jag är så trött på att inte fungera!" : En narrativ analys av en berättelse om stressrelaterad ohälsa

Stressrelaterad ohälsa är ett stort problem i dag, såväl för den drabbade individen, som dess närstående, samt även för samhället i stort. Föreliggande arbete sökte nå en djupare förståelse av en berättelse från en informant, om vägen tillbaka till förvärvsarbete efter en längre tids sjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit den socialkonstruktionistiska, och det som i arbetet undersöktes var dels själva berättelsen till form och innehåll; dels vilken funktion den hade för jagberättaren och för den berättelsevärld där berättelsen är publicerad, på ett diskussionsforum på Internet. Verktyget för att nå djupare förståelse kring detta har varit den narrativa analysen. Via analysen framkom bland annat att temat för berättelsen var jagberättarens kamp mellan yttre/inre krav och de egna resurserna, samt att berättelsen hade en vårdande funktion dels för jagberättaren själv, dels för övriga aktörer i berättelsevärlden.

Genusperspektiv i historieläromedel - finns det? : En jämförande analys av fem läroböcker i historia för gymnasiet utgivna under åren 1995-2004

Syftet med denna uppsats har varit att studera om det finns något genusperspektiv i valda nedslag i gymnasieläroböcker i ämnet historia. De teoretiska utgångspunkterna och definitionerna har hämtats i Micael Nilssons rapport Historia ur ett genusperspektiv – En granskning av genusaspekterna i ämnet historia vid Linköpings universitet. Materialet har kategoriserats i tre olika perspektiv; kvinnohi-storiskt perspektiv, jämställdhetsperspektiv och genusperspektiv. Litteraturen har därefter place-rats i den så kallade genustrappan som i Nilsson version består av fem olika steg; genusmedveten, jämställdhetsmedveten, könsmedveten, könsomedveten eller könsmakts-förstärkande. Det un-dersökta materialet har bestått av fem läroböcker som behandlar A-kursen i historia. Läroböcker-na är utgivna på fem olika förlag, ingen av dem har en ensam författare och tre av böckerna har en kvinnlig medförfattare. Undersökningen är baserad på både den kvalitativa och den kvantitati-va metoden. Den kvantitativa delen av undersökning har gått ut på att räkna antal kvinnonamn i böckernas register och antal illustrationer som innehåller kvinnor. I den kvalitativa delen av un-dersökningen har material om kvinnor samt kvinnors situation i kapitlen om antikens Grekland, nordisk medeltid och industrialismen analyserats. Undersökningen visar att läroböckerna repre-senterar en historieskrivning som i stora drag lämnar kvinnorna utanför. Ingen av böckerna når upp till kategorien genusmedveten, de två böcker som placerar sig högst når kategorien jäm-ställdhetsmedveten. Resultatet visar att läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på en jämställd undervisning.

Kolerahanteringen i Falun år 1834 & 1853 : En studie av sundhetsnämndens agerande

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.

Miljöperspektiv i historieläroböcker - finns det? : En jämförande undersökning av två gymnasieläroböcker i historia.

Jag hade inte kommit i kontakt med någon undersökning som fokuserat på läroböckers behandling av miljön, vilket lämnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev därmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnås genom att studera två gymnasieläroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till båda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det är Epos författare som gör detta mest konsekvent. I båda böckerna behandlas människans samspel med naturen främst i äldre kulturer, men även i stor utsträckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som växte fram på 1960-talet. Vad det gäller karaktären på de miljöperspektiv som uttrycks så utgår majoriteten av dessa från hur naturen och de omgivande förutsättningarna påverkat människan och dess samhällen. Den andra sidan av myntet, hur människan påverkat naturen, kommer därmed till viss del i skymundan. Den tidsdimension som anläggs i miljöperspektiven är i båda böckerna främst i dåtid och förklarar därmed hur människan påverkat naturen och vice versa i det samhälle som behandlas. Vad det gäller kopplingen mellan då-nu-sedan så är det författarna till Alla tiders historia Maxi som ger uttryck för flest sådana miljöperspektiv, vilket görs i behandlingen av tiden efter 1965.