The Kyoto School and Confucianism: a Confucian reading of the philosophy of history and political thought of Masaaki Kosaka

This dissertation examines the philosophy of Masaaki Kōsaka (1900-1969) from the East Asian perspective of Confucianism, which I believe is the most appropriate moral paradigm for comprehending his political speculations. Although largely neglected in post-war scholarship, Kōsaka was a prominent member of the Kyoto School during the 1930s and 40s. This was a group of Japanese thinkers strongly associated with the philosophies of Kitarō Nishida and Hajime Tanabe. Kōsaka is now best known for his participation in the three Chūō Kōron symposia held in 1941 and 1942. These meetings have been routinely denounced by liberal historians due to the participants’ support for the Pacific War and the Co-Prosperity Sphere. However, many of these liberal portrayals have failed to take into account the full extent of the group’s resistance to the military junta of Hideki Tōjō. Adopting the methods and techniques of the empirical disciplines of academic history and Orientalism, I develop an interpretative framework that is more receptive to the political values that mattered to Kōsaka as a Confucian inspired intellectual. This has necessitated the rejection of moral history, which typically prioritises modern liberal values brought a priori to the historical record of wartime Japan, as well as recognition of the different ontological foundations that inform the unique political theories of the East Asian intellectual tradition. Reinforced by the prior research of Michel Dalissier and Graham Parkes, as well as my own reading of the Confucian canon, I adopt David Williams’s thesis of ‘Confucian Revolution’ as my principle schema of interpretation. This, I believe, is better able to reconcile Kōsaka’s support for the war with his strong condemnation of the imperialist practices of the Japanese military. Moreover, acknowledging the importance of Confucianism allows us to fully appreciate Kōsaka’s strong affinity for Kant’s practical metaphysics, Hegel’s political philosophy and Ranke’s historiography.

Andrienne Pauline Macaire (1796-1855): una artista en los márgenes

Durante el siglo XIX diversos artistas europeos emprendieron el viaje hacia diferentes puntos del continente americano. Entre ellos, mucho se dedicaron a la litografía, logrando en ciertos casos un amplio éxito comercial. Este artículo examina la trayectoria de la artista ginebrina Andrienne Pauline Macaire (1796-1855), dueña junto a su esposo de un temprano emprendimiento litográfico en la ciudad de Buenos Aires. Macaire puede ser considerada la primera artista profesional de renombre activa en esa ciudad. En efecto, es posible diferenciar su trayectoria de las de otras artistas contemporáneas, de las cuales se dispone de menos información y de las que han sobrevivido menos obras. En una primera parte del texto se analiza su inscripción en la literatura artística nacional. A continuación, se describe su formación en Ginebra y se estudia su importante actividad en Buenos Aires, estableciendo conexiones con el panorama artístico local. A lo largo del artículo se presentan obras y fuentes inéditas, o insuficientemente exploradas, a fin de justipreciar su carrera artística y de brindar elementos para futuras investigaciones.

¿Fue la crisis política del Occidente musulmán del siglo XIII debida a un cambio climático? Una aproximación histórica al fin del Periodo Cálido Medieval

Durante el siglo XIII se produjo una sucesión de revueltas que supuso la desaparición del Imperio almohade y su sustitución por poderes regionales en al-Andalus, el Magreb y el Magreb al-Aqsà. La historiografía ha presentado el surgimiento y pugna entre estos poderes como un fenómeno social, político e, incluso, cultural y religioso, con el que se ha podido explicar su aniquilación o marginalización. Este trabajo pretende contextualizar los hechos desde una perspectiva medioambiental, de forma que la desintegración del califato almohade, el surgimiento de aquellos poderes y la progresión de los reinos cristianos en la península ibérica puedan entenderse desde una visión global de cambio climático y una posible crisis agrícola.

Terrorismo, Yihadismo y Crimen Organizado en la Estrategia Global de Seguridad de la Unión Europea

El terrorismo es considerado en la Estrategia Global para la Política Exterior y de Seguridad de la UE como una de las principales amenazas a la seguridad de la Unión Europea. La lucha contra el terrorismo ha dado sus frutos en los últimos quince años, pero este artículo analiza la nueva Estrategia y se pregunta si será suficiente para responder con eficacia a esta amenaza y si se están empleando todos los medios necesarios para atajarla.

The Challenge of Migration and the Global Security Strategy of the European Union

This article discusses the challenges of irregular migration for the security of the EU. They are analyzed starting with the European Security Strategy 2003, and the Report on its Implementation, 2008, and notes many failures: The EU Members did not follow the directives adopted in Brussels, the mismanagement of migration and asylum policies, and numerous actions that can be characterized or described as improvised, scattered or irresponsible. The 2016 Global Strategy recognizes these failures and call attention to the European leaders to reconsider how the EU functions and operates, suggesting the need for greater unity and cooperation to achieve a more effective migration policy. However, the article points out that practically all of the sections of the new Strategy dealing with migration were already embodied in previous Strategies, and stress that in parallel with the publication of the 2016 Global Strategy, actions are already undertaken, such as the EU readmission agreements signed with several important third countries of origin.

BeSafe : Säkerhetsapplikation

Examensarbetet beskriver utvecklingen av säkerhetsapplikationen BeSafe vilken utvecklats för IT-konsulttjänsteverksamheten Sogeti. BeSafe kommer i framtiden integreras med två andra applikationer för att tillsammans bilda en större friluftsapplikation. Den färdiga applikationen besvarar de verifierbara målen och därmed även problemformuleringen. Applikationen erbjuder användaren möjlighet att stärka den egna säkerheten. Muntliga intervjuer genomfördes för att bestämma design, färger och logotyp för applikationen. Intervjuerna resulterade i en användarvänligare applikation där undersökningen riktade in arbetet mot det gränssnitt BeSafe nu har. BeSafe är utvecklad genom en iterativ process i utvecklingsmiljön Android Studios och riktar sig till enheter baserade på Androids OS. Vidareutveckling av applikationen skulle kunna ske i form av nya funktioner där användaren exempelvis kan tillåta anhöriga få live feedback på vart användaren befinner sig. Det har tagits hänsyn till etiska aspekter under arbetets gång för att värna om användarens integritet. Detta genom notifikationer, minimering av risk för spridning av data genom lagrings- och kommunikationssätt inom applikationen.

Arbetsmiljö : Med fokus ur ett könsperspektiv

För att åstadkomma en god arbetsmiljö ska arbetsgivaren och arbetstagaren gemensamt sam-verka enligt Arbetsmiljölagen. Därav ligger ansvaret både på arbetsgivaren och arbetstagaren (Arbetsmiljölagen). Denna studie har utförts på ett industriföretag med syfte att undersöka ar-betsmiljön och arbetsskador ur ett kön- och genusperspektiv. För att kunna uppnå ett trovärdigt och tillförlitligt resultat har tre olika metoder använts såsom intervjuer, deltagande observation och information från företagets IA-system. Resultatet visar att det inte finns lika stora skillnader mellan kvinnor och män idag som det gjorde för 15 år sedan. Någonting annat som upptäcktes var att det finns ett stort mörkertal när det gäller att rapportera in säkerhetssamtal, tillbud och olycksfall i företagets IA-system. Efter att ha analyserat det insamlade empiriska materialet blev slutsatsen att kvinnor inte får arbetsskador lättare än män, utan att det beror på de kulturer, normer och värderingar som finns inom industrin. Företaget arbetar på rätt sätt när det gäller säkerhet, utrustning, ergonomi med mera, men når ändå inte ända fram till medarbetarna. Stu-dien visar att en stor del till att arbetsmiljön har blivit skapad på detta sätt genom att det finns en konflikt mellan medarbetare och ledning. Kultur, norm och värderingar påverkar både ar-betssituationen och arbetsmiljön. För att lyckas med sitt arbetsmiljöarbete måste företaget ar-beta med sin kultur och lösa konflikten mellan medarbetare och ledning, vilket kommer att bidrar till nöjdare medarbetare och ett trivsammare klimat.

Intern kontroll: En fallstudie på Trafikverket

Internal control is something that’s grown more important for enterprises to keep in mind. The community is increasingly affected by the IT-development which demands a bigger degree of security. Enterprises needs to make sure that their systems are up to date and secure enough to keep it safe from unauthorized to take part of sensitive information. Internal control can exist in a major part of the work. If an enterprise have a goal for no harm or serious injury at work, internal control is necessary to reach that goal. The purpose for this essay is to examine how five different departments of Trafikverket practices internal control. How internal control is described. How the guidance from the managements is described and how it reaches the rest of the enterprise. This will lead to a proposal of improvement of the internal control at Trafikverket. We focus our frame of reference on the COSO-model and its five components. The components included in the COSO-model are control environment, risk valuation, control activities, information and communication and monitoring. The essay is a case-study of Trafikverket. We have chosen a qualitative method and interviewed five respondents from the different departments on Trafikverket. The respondents we interviewed works with internal control in their everyday work or have a god insight in the subject. We used a semi structured interview guide with questions based on the COSO framework. The results from our study shows that it exist big variations between how the departments work with internal control. It emerged that there are new guidelines for how the work should be done. This makes it necessary with education to implement the new ways to work. How the departments use the COSO-model varies. Some of them have incorporated the model in their new ways to work others have never heard of it. The conclusion of our study shows that the COSO-model and it´s components contribute to a functioning internal control. Implementing the components is important and the most important feature to good internal control is the corporate management. Education within the enterprise is the most effective way to inform the staff about the model and to implement it.

Sex, normer, roller och ideal : En komparativ textanalys om mäns och kvinnors sexualitet inom islam

Denna studie har haft som syfte att undersöka hur mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal inom en muslimsk kontext ser ut. Detta gjordes genom en analys av tre olika böcker, vilka hade tre olika perspektiv och var producerade under tre olika tidsperioder. Böckerna var Den doftande trädgården från år 1966, vilket var det orientalistiska perspektivet, The muslim marriage guide från år 1995, vilket var det neo-traditionella perspektivet samt Sexual Ethics and Islam från år 2006, vilket var det feministiska perspektivet. För att kunna undersöka dessa böcker analyserades dem utifrån verktyg från lingvistisk och visuell textanalys samt kategoriserades och komparerades. Resultatet blev att böckerna både hade likheter och skillnader gällande mäns och kvinnors roller, sexualitet och ideal. Kvinnor framställdes genom feminina egenskaper som omsorgsfull, hemmafru, vacker och sexuell tillgänglighet, medan män framställdes genom maskulina egenskaper som ledare, styrka, ansvarsfull och sexuell skicklighet. Män kunde också oftare ses som önskvärda deltagare och utföra fler handlingar än kvinnor. I vissa delar av materialet förekom även orientalistiska framställningar.

Compte rendu / Book review

Full Text / Article complet

Att vårda patienten inom operationssjukvård : en fenomenografisk studie

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva uppfattningar av operationssjuksköterskans vårdande inom operationssjukvård och perioperativ vård Metod: En kvalitativ beskrivande design med en fenomenografisk metod valdes i båda studierna (I och II). I studie I samlades data in genom intervjuer med 16 strategiskt utvalda legitimerade sjuksköterskor och studenter i sista terminen av grundutbildningen till sjuksköterska. I studie II samlades data in genom intervjuer med 15 kliniskt verksamma operationssjuksköterskor. Båda studierna analyserades enligt fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet av studie I visade att operationssjuksköterskans yrkesfunktion uppfattades som osjälvständig men ändå med ansvar för patientens vård utifrån specifika kunskaper i hygien och operationsmetodik. Omvårdnaden i yrkesfunktionen var otydlig och uppfattades som fragmentarisk eftersom operationssjuksköterskor enbart var delaktiga i en del av patientens vårdprocess och hade få möjligheter att skapa en vårdrelation med patienten. Resultatet i studie II visade att operationssjuksköterskor ville följa patienten hela vägen. Det innebar att lära känna patienten både före och efter operationen och därigenom bli ansvariga för att säkerställa patientens kontinuitet och säkerhet i vården. Genom att hålla ett vakande öga skyddade de patientens kropp och bevarade patientens värdighet. Konklusioner: Operationssjuksköterskans yrkesfunktion ansågs som fragmenterad och uppfattades vara medicinskt och tekniskt inriktad. Det framkom att vårdandet inom operationssjukvård och perioperativ vård var otydlig. Det fanns en vilja att bli mer delaktig i patientens vård och att vårdandet blev tydligare för andra yrkeskategorier inom vård.

Comptes rendus

Full Text / Article complet

Racialized Others in Frankenstein and Wuthering Heights

In my thesis I analyze two classic English novels, Emily Brontë’s Wuthering Heights and Mary Shelley’s Frankenstein from a postcolonial perspective. I focus on the two central characters in the novels, Heathcliff and Frankenstein’s monster, who are both outsiders and markedly racialized agents in the narratives. Using Edward Said’s theory on Orientalism and Anne McClintock’s theory on imperialism and domesticity, I argue that the Monster and Heathcliff represent European anxieties concerning various issues linked with imperial expansion and identity politics. The Monster and Heathcliff are both disruptive forces in the narratives and they ultimately reveal the problematic nature of colonial attitudes which also reflect domestic power structures of gender and class. Ultimately the Monster and Heathcliff are ambiguous characters who refuse to occupy any specific role in the narrative and remain as undefined and ambivalent figures in the story.

La manipulation idéologique dans l’édition et deux traductions de la Description de l’Afrique de Hassan El Wazzan / Jean-Léon l’Africain

En 1526, Hassan El Wazzan / Jean-Léon l’Africain, achève à Rome la rédaction en italien du manuscrit du Libro della Cosmographia Dell’Africa, œuvre majeure considérée à la Renaissance comme l’une des principales sources de connaissance du continent africain en Europe. En 1550, un savant vénitien du nom de Jean-Baptiste Ramusio publie le texte italien de Jean-Léon dans un recueil de récits de voyages. L’édition, intitulée Descrizione dell’Africa (Description de l’Afrique), diffère significativement du manuscrit original. Elle subit maintes modifications par Ramusio dont l’objectif est de livrer un ouvrage qui répond aux attentes des Européens et qui correspond à l’image que l’Occident chrétien se faisait du monde musulman. Cette version a servi de texte de départ aux nombreuses traductions qui ont suivi. La première traduction française, datant de 1556, est réalisée par Jean Temporal, éditeur et imprimeur lyonnais. La deuxième, parue en 1956 et rééditée en 1980, est l’œuvre d’Alexis Épaulard; elle s’appuie partiellement sur le manuscrit original, mais aussi sur la version imprimée de Ramusio. Notre travail consiste à confronter les deux traductions françaises à l’édition de Ramusio. Nous tenterons de démontrer que les deux traducteurs français sont lourdement intervenus dans le texte traduit, et ce afin de servir des desseins expansionnistes et colonialistes. Notre recherche met en évidence la prise de position des traducteurs et les idéologies qui affectent l’appréciation du livre. Pour ce faire, nous procédons à l’analyse des traductions au niveau textuel et au niveau paratextuel tout en mettant en évidence le contexte historique et politico-idéologique entourant la parution de ces deux traductions françaises. Nous consacrons une attention toute particulière au choix des mots, aux allusions et aux stratégies utilisées par les traducteurs et les éditeurs. Les travaux de Maria Tymoczko sur la traduction et l’engagement politique fournissent le cadre de référence théorique de cette recherche, tout autant que les textes d’Edward Said sur l’orientalisme et le postcolonialisme. Il ressort de cette recherche que ces traductions françaises sont empreintes d’une idéologie eurocentrée visant à conforter les ambitions hégémoniques en terre africaine.

La manipulation idéologique dans l’édition et deux traductions de la Description de l’Afrique de Hassan El Wazzan / Jean-Léon l’Africain

En 1526, Hassan El Wazzan / Jean-Léon l’Africain, achève à Rome la rédaction en italien du manuscrit du Libro della Cosmographia Dell’Africa, œuvre majeure considérée à la Renaissance comme l’une des principales sources de connaissance du continent africain en Europe. En 1550, un savant vénitien du nom de Jean-Baptiste Ramusio publie le texte italien de Jean-Léon dans un recueil de récits de voyages. L’édition, intitulée Descrizione dell’Africa (Description de l’Afrique), diffère significativement du manuscrit original. Elle subit maintes modifications par Ramusio dont l’objectif est de livrer un ouvrage qui répond aux attentes des Européens et qui correspond à l’image que l’Occident chrétien se faisait du monde musulman. Cette version a servi de texte de départ aux nombreuses traductions qui ont suivi. La première traduction française, datant de 1556, est réalisée par Jean Temporal, éditeur et imprimeur lyonnais. La deuxième, parue en 1956 et rééditée en 1980, est l’œuvre d’Alexis Épaulard; elle s’appuie partiellement sur le manuscrit original, mais aussi sur la version imprimée de Ramusio. Notre travail consiste à confronter les deux traductions françaises à l’édition de Ramusio. Nous tenterons de démontrer que les deux traducteurs français sont lourdement intervenus dans le texte traduit, et ce afin de servir des desseins expansionnistes et colonialistes. Notre recherche met en évidence la prise de position des traducteurs et les idéologies qui affectent l’appréciation du livre. Pour ce faire, nous procédons à l’analyse des traductions au niveau textuel et au niveau paratextuel tout en mettant en évidence le contexte historique et politico-idéologique entourant la parution de ces deux traductions françaises. Nous consacrons une attention toute particulière au choix des mots, aux allusions et aux stratégies utilisées par les traducteurs et les éditeurs. Les travaux de Maria Tymoczko sur la traduction et l’engagement politique fournissent le cadre de référence théorique de cette recherche, tout autant que les textes d’Edward Said sur l’orientalisme et le postcolonialisme. Il ressort de cette recherche que ces traductions françaises sont empreintes d’une idéologie eurocentrée visant à conforter les ambitions hégémoniques en terre africaine.