Patterns of care: Primary research in mental health nursing

The foundation of mental health nursing has historically been grounded in an interpersonal, person-centred process of health care, yet recent evidence suggests that the interactional work of mental health nursing is being eroded. Literature emphasises the importance of person-centred care on consumer outcomes, a model reliant upon the intimate engagement of nurses and consumers. Yet, the arrival of medical interventions in psychiatry has diverted nursing work from the therapeutic nursing role to task-based roles delegated by medicine, distancing nurses from consumers. This study used work sampling methodology to observe the proportion of time nurses working in an inpatient mental health setting engage in specific activities. The observations of this study determined that nurses' time is accounted for 31.65% in direct care, 51.63% in indirect care and 16.71% in service related activities.

Patterns in tropical seagrass photosynthesis in relation to light, depth and habitat

Seagrass meadows across north-eastern Australia, survive a range of environmental conditions in coastal bays, reefs, estuarine and deepwater habitats through adaptation of a range of structural, morphological and physiological features. The aim of this study was to investigate the influence of spatial features (habitat type, site and depth) and photon flux on the photosynthetic performance of 11 tropical seagrass species. Pulse amplitude modulated (PAM) fluorometry was used to generate rapid light curves from which measures of maximal electron transport rate (ETRmax), photosynthetic efficiency (?), saturating irradiance (Ek) and effective quantum yield (?F/Fm?) were derived. The amount of light absorbed by leaves (absorption factor) was also determined for each population. In intertidal habitats many seagrass species exhibited typical sun-type responses with a close coupling of both ETRmax and Ek with photon flux. Photosynthetic performance ranged from minima in Thalassodendron ciliatum to maxima in Syringodium isoetifolium. The absence of a coupling between photosynthetic performance and photon flux in subtidal populations was most likely due to highly variable light climates and possible light attenuation, and hence the photo-biology of estuarine and deepwater seagrasses exhibited photosynthetic responses indicative of light limitation. In contrast seagrass species from shallow reef and coastal habitats for the most part exhibited light saturation characteristics. Of all the variables examined ETRmax, Ek and ?F/Fm? were most responsive to changing light climates and provide reliable physiological indicators of real-time photosynthetic performance of tropical seagrasses under different light conditions.

Do Nobel laureates change their patterns of collaboration following prize reception?

We investigate whether Nobel laureates’ collaborative activities undergo a negative change following prize reception by using publication records of 198 Nobel laureates and analyzing their coauthorship patterns before and after the Nobel Prize. The results overall indicate less collaboration with new coauthors post award than pre award. Nobel laureates are more loyal to collaborations that started before the Prize: looking at coauthorship drop-out rates, we find that these differ significantly between coauthorships that started before the Prize and coauthorships after the Prize. We also find that the greater the intensity of pre-award cooperation and the longer the period of pre-award collaboration, the higher the probability of staying in the coauthor network after the award, implying a higher loyalty to the Nobel laureate.

Effect of soil burial depth and wetting on mortality of diapausing larvae and patterns of post-diapause adult emergence of sorghum midge, Stenodiplosis sorghicola (Coquillett) (Diptera: Cecidomyiidae)

In south-eastern Queensland, Australia, sorghum planted in early spring usually escapes sorghum midge, Stenodiplosis sorghicola, attack. Experiments were conducted to better understand the role of winter diapause in the population dynamics of this pest. Emergence patterns of adult midge from diapausing larvae on the soil surface and at various depths were investigated during spring to autumn of 1987/88–1989/90. From 1987/88 to 1989/90, 89%, 65% and 98% of adult emergence, respectively, occurred during November and December. Adult emergence from larvae diapausing on the soil surface was severely reduced due to high mortality attributed to surface soil temperatures in excess of 40°C, with much of this mortality occurring between mid-September and mid-October. Emergence of adults from the soil surface was considerably delayed in the 1988/89 season compared with larvae buried at 5 or 10 cm which had similar emergence patterns for all three seasons. In 1989/90, when a 1-cm-deep treatment was included, there was a 392% increase in adult emergence from this treatment compared with deeper treatments. Some diapausing larvae on the surface did not emerge at the end of summer in only 1 year (1989/90), when 28.0% of the larvae on the surface remained in diapause, whereas only 0.8% of the buried larvae remained in diapause. We conclude that the pattern of emergence explains why spring plantings of sorghum in south-eastern Queensland usually escape sorghum midge attack.

Spatio-temporal patterns in maturation of the chokka squid (Loligo vulgaris reynaudii) off the coast of South Africa

Knowledge of the temporal and spatial characteristics of chokka squid (Loligo vulgaris reynaudii) biology in South African waters is limited, so the possibility of there being a geographically fragmented stock was examined by investigating the distribution of maturity patterns for the species, covering all known spawning areas and using both historical and recent data. Gonadosomatic indices (GSI) varied between year-round consistency and apparent seasonal peaks in both summer and winter; there was no clear spatial pattern. Monthly percentage maturity provided further evidence for two peak reproductive periods each year, although mature squid were present throughout. Sex ratios demonstrated great variability between different areas and life history stages. Male-biased sex ratios were only apparent on the inshore spawning grounds and ranged between 1.118:1 and 4.267:1. Size at sexual maturity was also seasonal, squid maturing smaller in winter/spring than in summer/autumn. Also, squid in the east matured smaller than squid in the west. Although the results from the present study do not provide conclusive evidence of distinct geographic populations, squid likely spawn over a significantly larger area of the Agulhas Bank than previously estimated, and squid on the west coast of South Africa may return to spawn on the western portion of the Agulhas Bank. It remains likely, however, that the east and west coast populations are a single stock and that migration of juveniles to the west coast and their subsequent return as sub-adults is an integral but non-essential and variable part of the life history.

Spatial patterns in the biology of the chokka squid, Loligo reynaudii on the Agulhas Bank, South Africa

Although migration patterns for various life history stages of the chokka squid (Loligo reynaudii) have been previously presented, there has been limited comparison of spatial variation in biological parameters. Based on data from research surveys; size ranges of juveniles, subadults and adults on the Agulhas Bank were estimated and presented spatially. The bulk of the results appear to largely support the current acceptance of the life cycle with an annual pattern of squid hatching in the east, migrating westwards to offshore feeding grounds on the Central and Western Agulhas Bank and the west coast and subsequent return migration to the eastern inshore areas to spawn. The number of adult animals in deeper water, particularly in autumn in the central study area probably represents squid spawning in deeper waters and over a greater area than is currently targeted by the fishery. The distribution of life history stages and different feeding areas does not rule out the possibility that discrete populations of L. reynaudii with different biological characteristics inhabit the western and eastern regions of the Agulhas Bank. In this hypothesis, some mixing of the populations does occur but generally squid from the western Agulhas Bank may occur in smaller numbers, grow more slowly and mature at a larger size. Spawning occurs on the western portion of the Agulhas Bank, and juveniles grow and mature on the west coast and the central Agulhas Bank. Future research requirements include the elucidation of the age structure of chokka squid both spatially and temporally, and a comparison of the statolith chemistry and genetic characterisation between adults from different spawning areas across the Agulhas Bank.

Rural energy consumption patterns - A field study

This paper is a condensed version of the final report of a detailed field study of rural energy consumption patterns in six villages located west of Bangalore in the dry belt of Karnataka State in India. The study was carried out in two phases; first, a pilot study of four villages and second, the detailed study of six villages, the populations of which varied from around 350 to about 950. The pilot survey ended in late 1976, and most of the data was collected for the main project in 1977. Processing of the collected data was completed in 1980. The aim was to carry out a census survey, rather than a sample study. Hence, considerable effort was expended in production of both a suitable questionnaire, ensuring that all respondents were contacted, and devising methods which would accurately reflect the actual energy use in various energy-utilising activities. In the end, 560 households out of 578 (97%) were surveyed. The following ranking was found for the various energy sources in order of average percentage contribution to the annual total energy requirement: firewood, 81·6%; human energy, 7·7%; animal energy, 2·7%; kerosene, 2·1%; electricity, 0·6% and all other sources (rice husks, agro-wastes, coal and diesel fuel), 5·3%. In other words commercial fuels made only a small contribution to the overall energy use. It should be noted that dung cakes are not burned in this region. The average energy use pattern, sector by sector, again on a percentage basis, was as follows: domestic, 88·3%; industry, 4·7%; agriculture, 4·3%; lighting, 2·2% and transport, 0·5%. The total annual per capita energy consumption was 12·6 ± 1·2 GJ, giving an average annual household consumption of around 78·6 GJ.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Patterns of release of the secondary conidia of Claviceps africana, the sorghum ergot pathogen in Australia

Trials were conducted in southern Queensland, Australia between March and May 2003, 2004 and 2005 to study patterns of hourly and daily release of the secondary conidia of Claviceps africana and their relationships with weather parameters. Conidia were trapped for at least one hour on most (> 90%) days in 2003 and 2004, but only on 55% of days in 2005. Both the highest daily concentration of conidia, and the highest number of hours per day when conidia were trapped, were recorded 1-3 days after rainfall events. Although the pattern of conidial release was different every day, the highest hourly conidial concentrations occurred between 10.00 hours and 17.00 hours on 73% of all days in the three trials. Hours when conidia were trapped were characterized by higher median values of temperature, windspeed and vapour pressure deficit, lower relative humidity, and leaf wetness values of 0%, than hours when no conidia were recorded. The results indicate that fungicides need to be applied to the highly ergot-susceptible male sterile (A-) lines of sorghum in hybrid seed production blocks and breeders' nurseries as soon as possible after rainfall events to minimize ergot severity.

Spatial patterns of sub-tidal seagrasses and their tissue nutrients in the Torres Strait, northern Australia: Implications for management

The distribution and nutritional profiles of sub-tidal seagrasses from the Torres Strait were surveyed and mapped across an area of 31,000 km2. Benthic sediment composition, water depth, seagrass species type and nutrients were sampled at 168 points selected in a stratified representative pattern. Eleven species of seagrass were present at 56 (33.3%) of the sample points. Halophila spinulosa, Halophila ovalis, Cymodocea serrulata and Syringodium isoetifolium were the most common species and these were nutrient profiled. Sub-tidal seagrass distribution (and associated seagrass nutrient concentrations) was generally confined to northern-central and south-western regions of the survey area (

On Toponymic Constructions as an Alternative to Naming Patterns in Describing Finnish Lake Names

This thesis combines a computational analysis of a comprehensive corpus of Finnish lake names with a theoretical background in cognitive linguistics. The combination results on the one hand in a description of the toponymic system and the processes involved in analogy-based naming and on the other hand some adjustments to Construction Grammar. Finnish lake names are suitable for this kind of study, as they are to a large extent semantically transparent even when relatively old. There is also a large number of them, and they are comprehensively collected in a computer database. The current work starts with an exploratory computational analysis of co-location patterns between different lake names. Such an analysis makes it possible to assess the importance of analogy and patterns in naming. Prior research has suggested that analogy plays an important role, often also in cases where there are other motivations for the name, and the current study confirms this. However, it also appears that naming patterns are very fuzzy and that their nature is somewhat hard to define in an essentially structuralist tradition. In describing toponymic structure and the processes involved in naming, cognitive linguistics presents itself as a promising theoretical basis. The descriptive formalism of Construction Grammar seems especially well suited for the task. However, now productivity becomes a problem: it is not nearly as clear-cut as the latter theory often assumes, and this is even more apparent in names than in more traditional linguistic material. The varying degree of productivity is most naturally described by a prototype-based theory. Such an approach, however, requires some adjustments to onstruction Grammar. Based on all this, the thesis proposes a descriptive model where a new name -- or more generally, a new linguistic expression -- can be formed by conceptual integration from either a single prior example or a construction generalised from a number of different prior ones. The new model accounts nicely for various aspects of naming that are problematic for the traditional description based on analogy and patterns.

Patterns in the distribution and abundance of female eastern king prawns, Melicertus plebejus (Hess, 1865), capable of spawning and reproductive potential in waters off

Linear mixed models were used to test the null hypothesis that there were no differences between seasons and locations in the reproductive potential of female eastern king prawns, Melicertus plebejus along the east coast of Australia. Three samples were collected in each season between autumn 1991 and winter 1992 (inclusive). Females capable of spawning were found at all locations but proportions were greater in lower than higher latitudes. Females capable of spawning were not found at the southern (highest latitude) most location in all seasons. There was a significant interaction in reproductive potential between seasons and locations suggesting that patterns among seasons differed between locations and vice versa. Reproductive potential was greatest amongst the northern (lower latitudes) most locations and was greatest in autumn at these locations. Seasonal patterns were less pronounced further south (higher latitudes). The length composition of females in catches differed between locations with more larger prawns found in samples from northern locations. The challenge that remains is to quantify the oceanic sources of larvae that contribute to recruitment in each nursery area and the estuarine sources of juveniles that contribute adults back to the effective spawning stock. Maintaining the effective spawning stock and important nursery areas are crucial to the sustainability of this resource.

Spatial and temporal patterns of feral pig diggings in rainforests of north Queensland

Feral pigs (Sus scrofa) are believed to have a severe negative impact on the ecological values of tropical rainforests in north Queensland, Australia. Most perceptions of the environmental impacts of feral pigs focus on their disturbance of the soil or surface material (diggings). Spatial and temporal patterns of feral pig diggings were identified in this study: most diggings occurred in the early dry season and predominantly in moist soil (swamp and creek) microhabitats, with only minimal pig diggings found elsewhere through the general forest floor. The overall mean daily pig diggings were 0.09% of the rainforest floor. Most diggings occurred 3-4 months after the month of maximum rainfall. Most pig diggings were recorded in highland swamps, with over 80% of the swamp areas dug by pigs at some time during the 18-month study period. These results suggest that management of feral pig impacts should focus on protecting swamp and creek microhabitats in the rainforest, which are preferred by pigs for digging and which have a high environmental significance.