Environmental factors that influence the community participation of adults with aphasia: The perspective of service industry workers

Background: The loss of language and the inability to communicate effectively as a result of aphasia often affects community participation. Within the World Health Organisation International Classification of Functioning, Disability and Health, disability is recognised as a dynamic interaction between the individual's health condition, such as aphasia, and his or her personal and environmental factors. There has been little research identifying the environmental facilitators and barriers to participation for people with aphasia in the community, and no research focusing on the perspective of service industry workers. Aims: This study aimed to identify barriers and facilitators to community participation for adults with aphasia from the perspective of service industry workers. Methods & Procedures: Eight focus groups were conducted with 24 service industry employees. Transcripts of the focus group discussions were analysed using qualitative content analysis procedures, and barriers to and facilitators for participation of people with aphasia were identified. Outcomes & Results: Results revealed that the participation of people with aphasia in the community can be affected by many environmental factors within three broad categories: (1) people environmental factors, (2) physical environmental factors, and (3) business or organisational environmental factors. Conclusions: Service industry employees were able to identify a range of factors that would act as barriers and facilitators for people with aphasia. Some of the more significant findings include the lack of other people's awareness about aphasia, the willingness of service industry workers at the individual level to accommodate people with aphasia, and the difficulty in making the necessary system, policy, and procedural changes at the organisational level. Speech pathologists are encouraged to assist service industry providers to be more aphasia-friendly through education and training, in addition to assisting people with aphasia to become self-advocates.

Pathogen-Specific Adaptations to Conserved Signaling Pathways in Cryptococcus neoformans

Cryptococcus neoformans is an opportunistic fungal pathogen that causes significant disease worldwide. Even though this fungus has not evolved specifically to cause human disease, it has a remarkable ability to adapt to many different environments within its infected host. C. neoformans adapts by utilizing conserved eukaryotic and fungal-specific signaling pathways to sense and respond to stresses within the host. Upon infection, two of the most significant environmental changes this organism experiences are elevated temperature and high pH.

Conserved Rho and Ras family GTPases are central regulators of thermotolerance in C. neoformans. Many GTPases require prenylation to associate with cellular membranes and function properly. Using molecular genetic techniques, microscopy, and infection models, I demonstrated that the prenyltransferase, geranylgeranyl transferase I (GGTase I) is required for thermotolerance and pathogenesis. Using fluorescence microscopy, I found that only a subset of conserved GGTase I substrates requires this enzyme for membrane localization. Therefore, the C. neoformans GGTase I may recognize its substrate in a slightly different manner than other eukaryotic organisms.

The alkaline response transcription factor, Rim101, is a central regulator of stress-response genes important for adapting to the host environment. In particular, Rim101 regulates cell surface alterations involved in immune avoidance. In other fungi, Rim101 is activated by alkaline pH through a conserved signaling pathway, but this pathway had yet been characterized in C. neoformans. Using molecular genetic techniques, I identified and analyzed the conserved members of the Rim pathway. I found that it was only partially conserved in C. neoformans, missing the components that sense pH and initiate pathway activation. Using a genetic screen, I identified a novel Rim pathway component named Rra1. Structural prediction and genetic epistasis experiments suggest that Rra1 may serve as the Rim pathway pH sensor in C. neoformans and other related basidiomycete fungi.

To explore the relevance of Rim pathway signaling in the interaction of C neoformans with its host, I characterized the Rim101-regulated cell wall changes that prevent immune detection. Using HPLC, enzymatic degradation, and cell wall stains, I found that the rim101Δ mutation resulted in increased cell wall chitin exposure. In vitro co-culture assays demonstrated that increased chitin exposure is associated with enhanced activation of macrophages and dendritic cells. To further test this association, I demonstrated that other mutant strains with increased chitin exposure induce macrophage and dendritic cell responses similar to rim101Δ. We used primary macrophages from mutant mouse lines to demonstrate that members of both the Toll-like receptor and C-type lectin receptor families are involved in detecting strains with increased chitin exposure. Finally, in vivo immunological experiments demonstrated that the rim101Δ strain induced a global inflammatory immune response in infected mouse lungs, expanding upon our previous in vivo rim101Δ studies. These results demonstrate that cell wall organization largely determines how fungal cells are detected by the immune system.

Naturupplevelser tillsammans med barn och ungdomar: Utmaningar och glädjeämnen för lärare i årskurserna 1–9

Människors möten med naturen har under historiens gång inneburit både positiva och negativa känslor. Forskning har visat att naturupplevelser främjar människans psykiska och fysiska hälsa. Avhandlingen undersöker barns och lärares gemensamma naturupplevelser. De viktigaste frågeställningarna är att ta reda på vad som motiverar lärarna att gå ut i naturen med sina elever och vilka utmaningar de möter under vistelserna i naturen. Slutligen studeras implementering av naturupplevelser i skolans vardag. Nio lärare intervjuas i kvalitativa forskningsintervjuer om sin uppfattning om lärarrollen under visteler i naturen. Lärarnas sammanlagda erfarenhet sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio i skolor på landsbygden och i städer. De viktigaste orsakerna till att lärarna går ut i naturen med sina elever är att eleverna ska få känna samhörighet med och respekt för naturen, lugn och ro i själen, gemenskap med kamraterna samt att få kunskap om naturen. Utmaningar inför utevistelser är dåligt självförtroende och osäkerhet hos en del lärare, som av de intervjuade lärarna får rådet att börja i all enkelhet med korta exkursioner samt att ta med en extra resursperson. Regn och kyla är en annan utmaning och läraren bör se till att eleverna har lämpliga kläder. Ibland uppstår problem med disciplin och negativ gruppdynamik, och en utmaning för läraren är då att verkligen hinna se alla elever. En utmaning kan vändas till glädje när elever klarar av att delta i äventyr i naturen. I intervjuerna framkommer att lärande är en del av naturupplevelserna. Inom många skolämnen kan man relatera till naturen och vara ute i skog och mark. Naturupplevelser inverkar enligt respondenterna positivt på lärande inom olika ämnen och de olika ämnena inverkar positivt på naturupplevelser. Eftersom alla elever inte vistas i naturen tillsammans med familj och vänner är det en viktig uppgift för skolan att ordna möjlighet för alla elever att få uppleva naturen.

Naturmuseet Vänern : Energieffektivisering med fokus på kyltekniska lösningar

År 2006 införde Boverket, som lyder under regeringen krav för specifik energianvändning (kWh/m2år) för byggnader i syfte att minska energianvändningen för bostäder och lokaler. För att följa Boverkets krav för specifik energianvändning är det därför relevant att bygga mer energieffektiva byggnader. Naturmuseet Vänern är en byggnad i Karlstad som befinner sig vid Vänern. Byggnaden är omgiven av en naturskön miljö och dess verksamhet är huvudsakligen ett museum. Som helhet är Naturmuseet Vänern högt i tak och har stora fönsterytor vilket leder till att byggnaden behöver kylas på grund av den stora mängden solinstrålning. För att hålla sig till en låg specifik energianvändning är det därför relevant att hitta ett hållbart kylsystem. För att en byggnad ska bli energieffektiv i ett klimat såsom det i Sverige krävs ett byggnadsmaterial med lågt U-värde samt väl anpassade systemlösningar för värme, ventilation och kyla. Utifrån datorprogrammet VIP-Energy har en energianalys gjorts för Naturmuseet Vänern, vilket legat som grund för byggnadens utformning samt valet av byggnadsmaterial och kylsystem. Resultatet har utöver hur byggandes klimatskal ska se ut även landat i systemhandlingar i form av ritningar, driftstrategi och materialspecifikation för kylsystemet. Den lägsta specifika energianvändningen för Naturmuseet Vänern är 37 kWh/m2år, vilket fås då bergkyla väljs som kylsystem.