Handledarkompetens hos sjuksköterskor : En litteraturstudie

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nå målen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska färdigheter, ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet samt ha god självkännedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansågs också viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvärderas och bedömas. Forskning och utveckling, integrering av teori och praktik samt kunskap om reflektion samt vägledning var viktigt. Social kompetens behövdes i all kommunikation och för att främja samarbetet mellan universitet och vårdenheten. Olika sätt som handledare kunde använda för att stödja studenten att nå sina mål var med hjälp av handledarmodeller vilket visade på att det fanns organisatoriskt stöd från ledningen. Med PBL blev studenterna mer aktiva att söka kunskap vilket ledde till att de bättre kunde hantera omvårdnadssituationer. Att ha diskussionsträffar, planera arbetsuppgifter och upplägg gemensamt med studenten bidrog till en öppen inlärningsmiljö. Att stödja handledares utveckling kan innefatta kunskapsutbyte för att följa utvecklingen i sjuksköterskeutbildningen samt fortlöpande ha insikt i studentens läroplan.

Att utveckla och utvecklas i förskolan : Kunskapande i praktisk handling med reflektionen som grund

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

"Handlandets förnuft" : En intervjustudie om fem innebandyspelares syn på handlingar i matchsituationer.

Syftet med arbetet var att undersöka hur innebandyspelare talar om sitt samt lagets handlande och även att undersöka om det ligger sociala strukturer kring spelarnas handlingar vid tolkningen av fair play-idealet. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där fem innebandyspelare, som spelar i de serier som Dalarnas innebandyförbund administrerar, fick tala om handlande i matchsituationer. Resultatet av studien var att spelarna upplever att deras handlande styrs av lagets tankar och normer kring ett riktigt handlande. Det korrekta handlandet styrs av hur mycket nytta handlingen har för laget samt vad laget vinner på handlingen. Spelarna belyste också vikten av ett bra ledarskap samt att spelarna ser domaren som en symbol för rättvisa. Vidare talar spelarna om fair play som en tolkande praktik vilken produceras och reproduceras utifrån situationens natur. Slutsatsen blir därigenom att spelare handlar som ett resultat av vad laget anser legitimt. Detta påvisar också att den subjektiva tolkningen av fair play ligger inom ett normativt system som är finns inarbetat i laget och är därför en del av en social struktur.

Praktikdriven teori – mot en ny interaktiv forskningsstrategi

Idén om interaktiv forskning innebär att kommunikation och interaktion ska ske med personer som innehar god, praktiskt utvecklad kunskap. Följer vi denna grundidé bör det vara naturligt att kunniga praktiker, som träder in i den akademiska världen, lika-ledes utnyttjar sin förtrogenhet för att skapa ett högkvalitativt bidrag. Detta bidrag diskuterar två viktiga aspekter på interaktiv forskning. (1) Hur personer med välutvecklad, praktisk erfarenhet framgångsrikt kan genomföra självständig forsk-ning inom, eller i nära anslutning till, den personliga erfarenhetsdomänen. (2) Hur denna nya forskningsstrategi även kan utveckla de traditionella forskningsuppläggen.

Personlighetens och utbildningens påverkan på lärarrollen

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet. Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning. Frågor ställdes huruvida de har haft några viktiga förebilder. Lärarna fick även frågor om respektive lärarutbildning som de gått, och om de har präglats av den. De fick vidare svara på vad personlighet var för dem och hur den avspeglas i lärarrollen. Slutligen ställdes frågor om hur de ser på sin lärarroll idag och hur de har kommit fram till den lärarroll de har idag. Resultatet visar på vilket sätt utbildning påverkar lärarollen och hur personligheten spelar in. Lärarollen bildas gemensamt både av yttre faktorer såsom utbildning och inre processer såsom erfarenheter och reflektion. Personlighet är stommen där erfarenhet och praktik adderas och integreras på ett hållbart sätt. Det är emellertid svårt att åtskilja vad som är mest betydelsefullt för den enskilda individens lärarroll, personligheten eller utbildning. Utbildning är en av faktorerna som är grunden för att bygga vidare på i lärarollen, men enligt respondenterna kommer de verkliga lärdomarna i arbetet som lärare. Slutsatsen är att både utbildning och personlighet leder framåt och ger tillsammans med erfarenhet en insikt om hur lärare bildar en bärbar lärarroll. 

Svenskämnet i praktiken, två skilda kontexter : En undersökning som diskuterar det pedagogiska upplägget inom svenskämnet

Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet. 

Supervision as control system : the design of supervision as a regulatory instrument in the social services sector in Sweden

In this article, the prevailing official view of supervision as a regulatory instrument is examined as it applies to the social services sector in Sweden. The study is based on a comparison of the views expressed on the design of supervision as a regulatory instrument by two government commissions, the Supervision Commission and the Commission on Supervision within the Social Services (UTIS), and on the positions taken by the Government regarding the definitions of the concept of supervision proposed by these commissions. The view of supervision as a regulatory instrument expressed in these policy documents is analysed with the help of a theoretical framework describing the components, their functions and the governance characteristics of control systems. In the framework separate interrelated characteristics of the components are identified and summarized into two models of control systems. The analysis shows that supervision in the Swedish social services sector can be described in terms of both a disciplinary and non-disciplinary system. By its system theoretical basis and the identification of interrelated characteristics the study contributes to a broadened understanding of the construction and functions of supervision as a regulatory instrument and of how supervision within the Swedish social sector is meant to be designed.

Sjuksköterskestudenters skattade upplevelser av lärandemiljön före och efter inrättandet av Kompetenscentrum

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträning etablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter för studerande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till en förbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser via skattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet av Kompetenscentrum. Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design. Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningar om lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olika dimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandet genomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011. Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten. Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efter inrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre skattning i 8 de av de 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är mer verklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till att arbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att det är en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen. Däremot påvisades ingen signifikant skillnad i studenternas upplevelse av den kliniska lärarens roll. Slutsats: Det är uppenbart att lärandemiljö har betydelse för sjuksköterskestudentens integration av såväl teoretiska som praktiska kunskaper vilket medför att färdigheterna förbättras och ger en bra grund för arbetet som sjuksköterska. Strategier bör vidtas för att vidmakthålla och utveckla lärandemiljön på KC samt fokusera ytterligare på integrering av teori och praktik.

Elevers lärande av ekologi i förskola och grundskola : en systematisk litteraturstudie om undervisning i ekologi utanför klassrummet

Syftet med denna studie är att se hur tidigare forskning beskriver hur lärare använder utomhuspedagogik när det kommer till undervisning i ekologi från förskolan upp till årskurs sex. Studiens syfte besvaras genom frågeställningarna ”Vilka områden inom ekologi exemplifieras av tidigare forskning som möjliga att genomföra utanför klassrummet och hur kan denna undervisning utföras?” samt ”Vilka utmaningar och möjligheter finns enligt tidigare forskning med att bedriva ekologiundervisning utanför klassrummet?”. Metoden för studien är en systematisk litteraturstudie, där litteratur har sökts i databaserna, Avhandlingar.se, NorDiNa, Eric och Summon. Resultatet visar på att organismer, ekosystem och livscykler är olika delar av ekologi som kan arbetas med utomhus. Olika arbetssätt inom dessa arbetsområden är, undersökningar, insamlingar och frågeställningar Ett exempel är att läsa naturen som Magntorn (2007) tar upp, där eleverna börjar vid en organism för att bygga ut och se till hela ekosystemet runtom denne. De svårigheter som hittats leder till stor del tillbaka till lärarens kunskaper i ämnet samt upplägg av utomhusaktiviteten och lärares självkänsla. Även risker som kyla och faror för barns/ elevers säkerhet tas upp som en svårighet med utomhuspedagogik. Möjligheterna med utomhuspedagogik är att elever och barn får chansen att utforska med alla sinnen och att teori och praktik snöras samman.

Användare och utvecklare : om anveckling med kalkylprogram

I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling. Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg. Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering. 

Laborationen i grundskolan : En studie om lärares beskrivningar av hur eleverna kan få teoretiska kunskaper i det praktiska arbetet

Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma NO-lärare i årskurs 4-6 arbetar laborativt för att synliggöra och tydliggöra ett teoretiskt innehåll. För att uppfylla detta syfte undersöktes hur sju verksamma NO-lärare beskriver att de planerar och utför laborationer där ett teoretiskt innehåll tydliggörs samt vilka möjligheter och utmaningar lärarna anser följer med att föra teorin och praktiken närmare varandra under laborationen. Denna studie har inspirerats av den fenomenografiska forskningsansatsen som har i syfte att urskilja människors uppfattningar av ett fenomen. Lärarnas uppfattningar urskiljs med hjälp av kvalitativa intervjuer. Den kvalitativa intervju valdes som metod då den ger en möjlighet att nå ett djup i förståelsen för deltagarens reflektioner och uppfattningar. Lärarnas uppfattningar kategoriseras sedan och utgör det utfallsrum för vilket denna studies resultat ingår. Resultatet visar att lärare medvetet planerar och utför laborationen för att belysa både ett teoretiskt och praktiskt innehåll. Lärarna beskriver att det finns tillfällen då teori måste belysas inför laborationen, till exempel när det handlar om säkerhet och material. Elevernas förkunskaper har betydelse för hur mycket som behöver belysas inför och under laborationen. Det har även framkommit att de olika naturorienterande ämnena skiljer sig åt och ger olika möjlighet för att belysa teori i det praktiska momentet.

Hur undervisning i naturvetenskap planeras och genomförs med andraspråkselever i klassrummet : Fem lärares beskrivning av sin undervisning i årskurs 1 - 3

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur lärare för årskurs 1 - 3 planerar och genomför NO-undervisningen med andraspråkselever i fokus. Studiens syfte preciseras i följande tre frågeställningar: hur beskriver lärare att de planerar för NO-undervisningen med andraspråkselever i åtanke?, hur beskriver lärare på vilket sätt de arbetar och vilka undervisningsmetoder som används för att ge andraspråkseleverna möjlighet att uppnå förmågorna inom NO för årskurs 1 - 3? samt vilken eller vilka förmågor inom naturvetenskap beskriver lärare är svårare respektive enklare att planera, genomföra och arbeta med? För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare i årskurs 1 – 3. I studiens resultatavsnitt framkommer det att ämnesspecifika terminologier är svårt för andraspråkselever eftersom många inte har ordförrådet. Därför bör lärare konkretisera dessa ord och begrepp genom att exempelvis ge bildstöd, konkreta exempel, visa film, göra praktiskt och lära med både kroppen och sinnen. Detta ger eleverna möjlighet att greppa orden men även lägga dem på minnet. Flera lärare i studien påtalade vikten av att låta eleverna kommunicera med en kamrat, handledare eller resurs som talar samma modersmål. Dessa samtala och diskussioner gör att eleverna inte går miste om ämneskunskaperna. Vidare har det framkommit att flera av lärarna anser att förmågan att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi är den enklaste att planera/genomföra/arbeta med. Detta har en avspegling i studiens teoretiska ansats, pragmatismen, således att det inte går att skilja på praktik och teori eftersom både praktik och teori finns människans handlingar.

Kroppsligt lärande inom undervisning i teknik : En systematisk litteraturstudie om det kroppsliga lärandets betydelse för elevers kunskapsutveckling

Begreppet kroppsligt lärande finns inte tydligt uttryckt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Studiens syfte är att ta reda på vad forskningen beskriver som kroppsligt lärande och hur ett kroppsligt lärande kan bidra till elevers kunskapsutveckling i teknik. Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie där sökord formulerats utifrån syftet och sedan använts för att systematiskt söka litteratur i databaserna Libris, Summon, ERIC via Ebsco Google Scholar och ERIC via ProQuest. Efter sökprocessen har relevant litteratur genomgått kvalitetsgranskning och en innehållsanalys för att se om litteraturen svarade på frågeställningarna. I studien har fyra teman använts; Teoretiskt och praktiskt lärande, problemlösning, den tekniska världen och pedagogens ansvar. Genom den systematiska litteraturstudien visar resultatet att ett kroppsligt lärande är ett samarbete mellan hjärna och hand, teori och praktik i ett. Elever behöver få använda det kroppsliga lärandet för problemlösning och värdering av teknik. Studiens slutsatser pekar på vikten av användandet av kroppsligt lärande i undervisningen och på den stora roll som läraren har. Läraren bör bedriva en undervisning som är meningsfull och tydlig genom ett uttalat syfte. Den här studien kan redovisa en definition av kroppsligt lärande och vad det kan tillföra för elevernas kunskapsutveckling i teknikämnet.

Vad kan följeforskning bidra med?

Följeforskning uppfattas från en del håll att kunna ge nya möjligheter att bidra till att utveckla både teorier om utvecklingsprojekt, såväl som att bidra till en förbättrad praktik. Samtidigt hörs kritiska röster som framhåller följeforskningens kontrollerande funktion och risker för att det begränsar ett innovativt tänkande. Syftet med detta paper är att redovisa erfarenheter från fyra följeforskningsprojekt som används som exempel för att fokusera följande frågeställningar: Hur kan följeforskare: a) skapa och spela sina roller i relation till de förväntningar som finns? b) ge återkoppling för att öka projektens chanser att kunna nå uppsatta mål? c) bidra till en kunskapsutveckling om förändringsprocesser?