"Se till mig som liten är..." En utredning av 2 § i lagen med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga LVU

Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga får möjligheten att växa upp under trygga och för deras utveckling goda förhållanden. Syftet med studien var att göra en utredning av den 2 § i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU) samt under vilka förutsättningar denna lag kan stärka socialtjänstens möjligheter att utföra de skyldigheter de är ålagda. Avsikten har förutom att förmedla regleringen kring 2 § LVU varit att redogöra för hela processen från det att beslut om utredning fattas till vårdens upphörande. Vid ansökan om vård enligt LVU är socialnämnden underställd en rättslig överprövning varför studiens syfte även avsåg socialnämndens medverkan vid rättens bevisprövning. När beslut fattas om tvångsvård skall principen om barnets bästa vara likt en ledstjärna vid avgörande varför studien även omfattade att bringa klarhet i innebörden av denna princip. Uppsatsen är rättsdogmatisk och kvalitativ i sin karaktär och därför har främst traditionella rättskällor som författningstexter, förarbeten, doktrin och praxis används för besvara dess syfte.

Kvinnors hantering av livssituationen vid bröstcancer : En litteraturstudie

Bakgrund: Omkring en av nio kvinnor kommer att drabbas av bröstcancer varav två tredjedelar blir friska. Medelåldern för insjuknandet är 64 år. Behandlingen utgörs bland annat av kirurgi. För att kunna ge god omvårdnad måste sjuksköterskan ha insikt i och kunskaper om det sjukdomsförlopp som kvinnor med bröstcancer genomgår. Syfte: Att belysa faktorer av betydelse för att kvinnor som drabbats av bröstcancer före 65 års ålder ska kunna hantera sin livssituation. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes där 16 kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och kategoriserades. Resultat: Fem kategorier identifierades; att se en inre styrka, stödet och informationens betydelse, upplevelser av att förlora fotfästet, behov av tillgänglighet från sjuksköterskan och kvinnans copingförmåga. Kvinnorna såg inom sig en styrka som hjälpte dem i sjukdomen. Med hjälp av stöd från familj, stödgrupper och sjukvårdspersonal underlättades beslutstaganden under sjukdomstiden. Stöd och information var grundläggande behov men även deras egna copingresurser behövdes. Genom att sjuksköterskorna hade god kontakt kände kvinnorna en trygghet och kontroll över situationen. Diskussion: Sjuksköterskan har en viktig roll i att genom information och stöd ge viss kontroll över situationen. Familjen är en viktig resurs för kvinnor med bröstcancer. Utgångspunkten för sjukvården är att hjälpa kvinnan att må så bra som möjligt.

Om revideringen av Bryssel- och Luganokonventionerna

Festskrift till Per Lindholm

Tillsammans för god vattenstatus : Bidra till arbetsprogrammet för vattenvården och de centrala frågorna inom Torne älvs vattenförvaltningsområde 2016–2021

Målet för vattenvården är att genom brett samarbete behålla en god status i vattnen och att förbättra vattenstatusen på de ställen där den försvagats. Inom vattenvården pågår nu den andra planeringsomgången då planerna revideras och förvaltningsplaner som ska gälla till år 2021 utarbetas. Torne älvs vattenförvaltningsområde är ett gemensamt vattenförvaltningsområde för Sverige och Finland, och planerna samordnas. Detta dokument innehåller planens arbetsprogram och de centrala frågorna inom vattenförvaltningsområdet på den finska sidan. Det ordnas samråd om dokumentet 15.6.–17.12.2012. Synpunkter som stöder planeringen kan gälla bl.a. genomförandet av och tidsplanen för planeringen samt påverkansmöjligheter; frågor i anslutning till utarbetandet av och innehållet i miljörapporten; centrala problem och utvecklingsbehov när det gäller vattnens status; metoder och åtgärder med vilka vattnens status kan förbättras och finansierings- och samarbetsmöjligheter. Det har skett förändringar i omgivningen vilka påverkar hur de centrala frågorna definieras och betonas under den andra planeringsperioden. Nya bestämmelser har tillkommit och efter den första planeringsomgången har man utarbetat eller påbörjat många program och strategier som påverkar vattenvården, bl.a. strategin för restaurering av vattendrag och fiskvägsstrategin. Gruvindustrin växer kraftigt i Lappland. Man håller på och reformerar systemet för miljöstöd för jordbruk, vilket kommer att styra vattenskyddet inom jordbruket. Faktorer som påverkar omgivningen inom skogsbruket är strukturomvandling inom skogsbruk och den ökade efterfrågan på träbränsle som förutspås. Åtstramade statsfinanser minskar möjligheter för den offentliga sektorn att finansiera vattenvård. För att kunna föra vidare till exempel restaurering av vattendrag måste man lyckas engagera nya aktörer. De centrala temana inom vattenvård i Torne älvs vattenförvaltningsområde har att göra med förbättring av vattenförsörjning för bosättning och grundvattenskydd; vattenskydd inom diffus belastning och torvproduktion; skadliga och farliga ämnen för miljön; minskning av olägenheter från vattenbyggnad och vattenreglering; samordnande av vatten- och havsvård och samordnande av målen inom vattenvård och hantering av översvämningsrisker. Mera information om vattenvård finns på adressen: www.ymparisto.fi/lap/vesienhoito.

Förteckning över näringsidkare, vilka avses i § 15 i statsrådets beslut av den 11 maj 1945 om reglementering av hudar och vilka erhållit rättighet att bereda hudar till läder eller skinn (A) samt förteckning över näringsidkare, vilka avses i statsrådets beslut av den 22 december 1942 om reglementering av pälsskinn och vilka erhållit rättighet att bereda pälsskinn (B)

14 x 21 cm

Förteckning över de i 9 § i statsrådets beslut om reglementering av kött utfärdat den 21 augusti 1941 förutsatta centralaffärerna (A) och 10 §, sådan den lyder i statsrådets beslut utfärdat den 12 februari 1942, beträffande uppköparaffärer (B) och uppköparombud (C)

14 x 20 cm

Förteckning över näringsidkare, vilka avses i § 15 i statsrådets beslut av den 17 december 1942 om reglementering av hudar och vilka erhållit rättighet att bereda hudar till läder eller skinn

14 x 20 cm

Förteckning över de i 9 § i statsrådets beslut om reglementering av kött utfärdat den 21 augusti 1941 förutsatta centralaffärerna (A) och 10 §, sådan den lyder i statsrådets beslut utfärdat den 12 februari 1942, beträffande uppköparaffärer (B) och uppköparombud (C)

14 x 20 cm

Förteckning över de insamlingsaffärer och deras uppköparombud, som förutsättas i § 5 av statsrådets beslut den 22.12. 1942 om reglementering av pälsskinn och som godkänts intill den 31.12. 1943, samt över de § 7 förutsatta insamlingsaffärer, vilka ha rätt att i sitt lager klassificera och stämpla dem tillhörriga pälsskinn

14 x 20 cm

Folkförsörjningsministeriets beslut om ändring av ministeriets beslut innefattande närmare föreskrifter angående reglementeringen av förbrukningen av textilindustriprodukter beklädnadsartiklar och skodon samt vid deras tillverkning använda råämnen

18 x 26 cm

Folkförsörjningsministeriets beslut om ändring av ministeriets beslut angående reglementering av mat och förfriskningar, som serveras i förplägningsrörelser, samt prisen på dem

18 x 26 cm

Förteckning över i § 9 av statsrådets beslut av den 8 augusti 1942 om reglementering av potatis och matrotfrukter förutsatta centralaffärer (A) och i § 10 förutsatta uppköparaffärer (B)

14 x 20 cm