"Det är så enkelt, bara hands on, sen är de där" : Digitala hjälpmedel och litteracitet på sfi

Denna studie har till syfte att beskriva tre lärares erfarenheter av digitala hjälpmedel inom sfi-undervisningen med fokus riktat på iPad. Studien är kvalitativ och ger svar på frågor kring lärarnas erfarenhet av litteracitetsutveckling, motivation och det individuella arbetet i klassrummet. Metoden omfattas av intervjuer som bygger på tre frågeställningar. Hur upplever lärarna litteracitetsutveckling och motivation hos de studerande vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Hur ser lärarna på de enskilda studenternas behov vid användning av iPad och ett annat digitalt hjälpmedel? Vilken utveckling ser lärarna med iPad i framtida perspektiv? . Resultatet har analyserats och diskuterats i relation till tidigare forskning kring litteracitet, digitala hjälpmedel i undervisningen samt en rapport om iPad i skolan. I den första frågeställningen är lärarna överens om att litteracitetsutvecklingen med iPad relateras till vilken nivå de studerande uppnått. Ju lägre skriftspråksutvecklingsnivå ju lämpligare är språkinlärning med iPad som digitalt hjälpmedel. Detta på grund av dess enkla användarvänlighet. Lärarna anser också att enkelheten och den snabba responsen som de studerande får har en motiverande effekt. De som uppnår en högre skriftspråksutvecklingsnivå i svenska och som behöver mer utvecklande skrivövningar använder i föreliggande undersökning dator. I andra frågan diskuteras den individuella aspekten kring användning av iPad. De tre lärarna i studien anser att iPaden är ett bra verktyg och de har positiva erfarenheter om de studerandes individuella arbete och kan på ett enkelt sätt tillgodose individuella önskemål och behov hos de studerande. I den tredje frågan diskuteras iPad i ett framtida perspektiv. De tre lärarna ser iPaden som ett bra verktyg i en vidare utveckling av sfi. De menar att Skolverkets krav tillgodoses på ett lämpligt sätt med detta digitala hjälpmedel.

Röster om integration och introduktion : Reflektioner kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering

Den svenska integrationspolitiken har som mål att verka för ett samhälle där alla människor har samma villkor och möjligheter. Trots detta har Sverige blivit ett alltmer segregerat samhälle där en stor del av befolkningen lever i utanförskap. Orsaken till den här utvecklingen har inom integrationspolitiken i stor utsträckning debatterats av ”experter”, medan de som drabbas av utanförskapet sällan får göra sina röster hörda. Syftet med studien är att lyfta fram röster från människor som befinner sig långt ifrån den plats i samhället där integrationspolitiken utformas samt att reflektera kring det sociala arbetets möjligheter att motverka utanförskap och marginalisering. Studiens har utförts enligt ett kvalitativt arbetssätt och det empiriska underlaget har bestått av fem halvstrukturerade intervjuer. Tre intervjuer har genomförts med personer som deltar i introduktionsprogrammet för nyanlända flyktingar och två med handläggare vid myndigheten som arbetar med introduktionen. Studien har undersökt hur respondenterna upplever introduktionsprocessen samt deras syn på strukturella hinder och nödvändiga förändringar för nyanlända flyktingars integration i samhället. Resultatet visar att främlingsfientliga attityder och diskriminering utgör strukturella hinder för nyanlända flyktingars etablering i Sverige samt att det sociala arbetet kan påverka integrationsprocessen genom ett reflexivt anti-rasistiskt förändringsarbete.

Systematiska undersökningar i grundskolan : En systematisk litteraturstudie om systematiska arbetssätt i grundskolan.

Syftet med denna litteraturstudie är att synliggöra hur lärare använder systematiskt arbetssätt för att utveckla elevernas förståelse för ett systematiskt tänkande i grundskolan. Detta redovisas genom studiens två frågeställningar gällande vilka mål lärarna har med systematiskt arbetssätt i det undersökande och laborativa arbetet samt vilka utmaningar som finns med att utveckla förståelse för ett systematiskt arbetssätt, enligt tidigare forskning. Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie vilken syftar till att finna relevant litteratur inom det aktuella området, värdera litteraturen och till sist sammanställa den. Genom sökningar i NorDiNa och i databaserna DiVa och avhandlingar.se har litteraturen påträffats och valts ut. Resultatet av denna studie visar att lärare finner svårigheter i att arbeta undersökande och laborativt för att eleverna skall få utveckla den systematiska förmågan. En av de svårigheter lärarna ger uttryck för består i att flera lärandemål inte görs synliga. Lärarna upplever sig dessutom ha begränsade kunskaper i hur man kan utveckla elevers systematiska arbetssätt och förståelse för naturvetenskapens karaktär. Inom ett undersökande och laborativt arbetssätt skall eleverna ges möjlighet till att arbeta systematiskt. Detta innebär att eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper i hur de skall formulera hypoteser, reflektera och kritiskt granska resultaten samt dra slutsatser kring sina undersökningar. Detta är särskilt viktigt då de naturorienterande ämnenas kursplaner präglas av att eleverna skall utveckla sina kunskaper och förmågor i systematiskt arbetssätt.

Lästräning och läsmotivation : Hur kan intensivlästräning påverka elevers läsutveckling och läsmotivation?

Föreliggande studie har syftat till att undersöka möjliga effekter som intensivlästräning kan ge fem elever som ännu inte knäckt läskoden. Dessa elever har fått delta i ett läsprojekt som inneburit intensivlästräning 30 minuter om dagen i fyra veckor. Undervisningen har baserats på en kombination av ordförståelse, fonologisk lästräning och förståelseinriktade metoder. Stort fokus har även legat på att motivera och höja elevernas självförtroende. En kontrollgrupp har använts och skillnader i kunskapsutveckling och läsmotivation har kunnat påvisas mellan de båda grupperna efter studiens avslut. Resultatet av studien visar att elevernas kunskapsnivå, som väntat, har ökat under de fyra veckorna de deltagit i projektet. Det visar samtidigt att deras inställning gentemot läsning som aktivitet har förändrats. Efter avslutat projekt har samtliga en mer positiv attityd mot läsning jämfört med tidigare. Studien bidrar till en ökad förståelse av det nära sambandet mellan kunskap och motivation. Det blir tydligt hur viktigt det är att som lärare ha kunskap om detta samband för att på bästa sätt skapa en balans mellan undervisning som utmanar och undervisning som bekräftar. Med en ökad läsförmåga kommer ofta en ökad läsmotivation och de båda kompletterar varandra.

Datakvalitet. Ett måste för en kostnadsmedveten organisation

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser. En egen modell var nödvändig eftersom arbetssättet, att utgå från användarna, inte är det vedertagna sättet att undersöka datakvalitet.Resultatet visar en rad kostnader som kan härröras till bristande datakvalitet varav många är dolda. Trovärdigheten är viktig i samband med datakvalitet. Användarna litar inte på data vilket skapar direkta kostnader, merarbete med mera. Det beror i sin tur på att det brister i insamlingen av data. Ett problem är att en rad olika arbetssätt och förhållningssätt till data i Vägdatabanken förekommer. Därför rekommenderas att Vägverket beslutar vilket arbetssätt som är ekonomiskt och funktionellt bäst.Syftet var att beskriva begreppet datakvalitet. Resultatet av praktiskt arbete och teoretiska studier ger definitionen "Datakvalitet är datas förmåga att vara förståelig och trovärdig samt tillräckligt väl uppfylla användarens behov".

Distriktssköterskans roll vid empowerment hos äldre individer med diabetes typ 2 : Systematisk Litteraturstudie

Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.

Rehabilitering ur ett arbetslivsinriktat perspektiv : Ett maktperspektiv med samhällsaktörerna i fokus

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: •Vad är arbetsförmåga? •Hur bedöms arbetsförmåga? •Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra. Uppsatsen utgår från ett maktperspektiv där utgångspunkten ligger hos aktörernas arbetssätt och föreställningar. De teorier som använts är Pierre Bourdieus teori om fältet och doxan som kan användas för att tolka samt beskriva den maktutövning aktörerna kan ha gentemot klienten. Michel Foucaults teori om pastoralmakten fungerar i detta avseende på samma sätt som Bourdieus teorier. Den symbo¬liska interaktionismens teoretiker Erving Goffman kan med sin stigmateori ge en hjälp att tolka och förstå den stämpling en individ kan erhålla gentemot samhällsnormer. Genom att individen blir stigmatiserad från samhället och får en stämpling som sjuk kan det bli så att individen går in i en sjukroll, för att förklara denna sjukroll har funktionalisten Talcott Parsons teori om sjukrollen använts. Slutsatsen är att aktörerna utövar en slags kontroll över klinterna, på det sättet får de en slags maktposition i samhället över klienterna. Det är genom den doxa med samhällets värderingar och föreställningar som aktörerna får en maktposition gentemot klienten i ett och samma fält. På samma sätt utövas pastoralmakten utifrån aktörernas förutsättningar som individen måste rätta sig efter.

Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.

Symtom som påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka symtom som påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten hos svårt leversjuka patienter samt beskriva hur symtomen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Ovid Medline, Pubmed och PsycINFO. 15 vetenskapliga artiklar godkändes efter kvalitetsgranskning och låg till grund för resultatet. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienternas hälsorelaterade livskvalitet påverkades av trötthet, hjärnpåverkan orsakat av sviktande leverfunktion, vätskeansamling i kroppen, klåda, smärta, muskelkramper, symtom från mag-tarmkanalen, benskörhet samt torrhet i ögon och mun. Symtomen påverkade i olika grad den psykiska-, fysiska- och sociala hälsorelaterad livskvaliteten. Psykiskt upplevde patienterna bristande energi och motivation, försämrad sömn, koncentrationssvårigheter, försämrad självkänsla, osäkerhet, frustration, skuld, otillräcklighet, rädsla, oro, ångest, depression och självmordstankar. De fysiska följderna innebar utmattning, andnöd, ökad smärtupplevelse och begränsad förmåga till fysisk aktivitet. Besvären innebar problem att hantera relationer, gav begränsningar i det yrkesverksamma livet, inskränkning i sociala aktiviteter samt svårigheter att klara av det dagliga livet. Slutsatser: Många symtom påverkade den svårt leversjuka patientens hälsorelaterade livskvalitet. Symtomen gav patienten problem att klara av olika vardagssituationer. Den genomförda litteraturstudien ger sjuksköterskan kunskap för att kunna tolka och bedöma de symtom som patienten beskriver.  

Undervisning i naturvetenskapliga ämnen : En litteraturstudie om vad som är betydelsefullt i NO-undervisning för elever i årskurs F-6.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vad tidigare forskning beskriver som betydelsefullt i NO-undervisningen för att elever i årskurs F-6 ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. För att besvara studiens frågeställningar har en systematisk litteraturstudie genomförts. Med det menas att en systematisk genomgång av tidigare genomförd och publicerad forskning som är relevant för studiens frågeställningar har utförts. Sökningar efter relevant svensk och internationell forskning har skett i databaserna Eric (Proquest), Google Scholar, Summon, avhandlingar.se och NorDiNa. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns flera faktorer som är betydelsefulla för att eleverna ska erbjudas kunskaper i naturvetenskap. De som tas upp i denna litteraturstudie är diskussioner, vardagsbegrepp som kopplas till naturvetenskapliga begrepp, hur begrepp som används i olika sammanhang, att skapa sammanhang, tidig undervisning, praktiska experiment och undersökningar, arbetssätt och samband mellan intresse och kunskap. När litteraturstudien genomförts dras slutsatsen att tidigare forskning anser att ett undersökande arbetssätt är betydelsefullt för att elever ska erbjudas kunskaper i NO och att elevernas intresse påverkar kunskapsutvecklingen.

NO-undervisningens relevans för andraspråkselever : En systematisk litteraturstudie om hur NO-undervisningkan stödja andraspråkselevers språk- ochkunskapsutveckling

Syftet med den här litteraturstudien är att få kunskap om hur och på vilka sätt NOundervisningenkan stödja andraspråkselever i årskurs 1-6 i deras språkutveckling samt derasutveckling av kunskaper i naturvetenskap. Studiens design är en systematisk litteraturstudie därrelevant forskning har sökts med hjälp av databaserna ERIC, avhandlingar.se och libris samttidskriften NorDiNa. Resultatet visar att det krävs tre beståndsdelar för lära sig ett andraspråk,vilka är ett behov och motivation att lära sig det nya språket, goda förebilder som talar det nyaspråket samt ett socialt sammanhang som för talaren av det nya språket och talaren avmålspråket tillsammans. Vidare krävs det fem faktorer för att tvåspråkiga elever ska utvecklasin naturorienterade läs- och skrivkunnighet, vilka är: de tre stegen för lärande (första steget ärelevens tidigare erfarenheter och kunskaper, andra steget är att eleven kopplar de nyakunskaperna med sina tidigare erfarenheter och slutligen uppnår eleven ett mer avancerat tänkmed hjälp av de nya kunskaperna) lämplig pedagogik, kontextuellt samspel, anpassning tillelevernas språknivå (första- och andraspråket) och en elevcentrerad klassrumsmiljö.Nyckelord:

Öppenvårdsteamet - Brukares röster om en verksamhet

Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen. Intervjufrågorna var färdigformulerade utan fasta svarsalternativ och totalt genomfördes fem intervjuer. Det insamlade materialet tolkades med hjälp av teoretiska synsätt och begreppsförklaringar så som delaktighet, stöd och motivation, omgestaltning, känsla av sammanhang samt behandlarens roll. En slutsats är att upplevelsen av att finnas i ett sammanhang där någon lyssnar och ger stöd är betydelsefullt för brukarna. Även behandlarens roll och förhållningssätt är viktigt i rehabiliteringsprocessen. Tolkningen av empirin har visat att kombinationen stöd och kontroll är komplex, något man bör vara medveten om i en verksamhet som Öppenvårdsteamet.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

Samarbete i agila systemutvecklingsprojekt : Vilka mänskliga faktorer påverkar samarbetets effektivitet?

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation.

“Jag vet faktiskt inte varför ingen vill anställa någon som mig” : En studie om arbetslösas upplevda delaktighet i aktivitet.

Syftet med studien var att beskriva hur arbetslösa personer i tjänsten Stöd och matchning upplever delaktighet i aktivitet. Författaren använde kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes genom intervjuer med bedömningsinstrumentet OCAIRS-S som grund. Fem deltagare rekryterades med bekvämlighetsurval på en mindre ort i Sverige. Författaren spelade in intervjuerna för att sedan transkribera och bearbeta dem genom en kvalitativ innehållsanalys med stöd av komponenter i ICF. Resultatet visade bland annat att deltagarna hade lätt att ge upp och saknade rutiner i sitt vardagsliv. Alla upplevde även att de klarar sig bra på sin inkomst och hade möjlighet att utföra alla aktiviteter de ville och behövde göra. De spenderade mycket tid ensamma och hade några få nära relationer. De flesta trivdes i arbetslösheten och alla såg positivt på framtiden. Ingen av dem letade aktivt efter möjligheter till arbete och de var inte heller initiativtagande. Slutsatserna som gjordes var att deltagarna saknar proaktivitet och motivation till att skaffa arbete. De skulle ha nytta av arbetsterapi för aktivitetsträning och/eller anpassning av aktiviteten ”att söka arbete”. Vidare forskning med större underlag behövs för en djupare förståelse.