A spirochete isolated from a case of severe virulent ovine foot disease is closely related to a Treponeme isolated from human periodontitis and bovine digital dermatitis

The isolation of spirochetes from severe ovine foot disease has been reported recently by our research group. In this study we describe the preliminary classification of this spirochete based on nucleotide sequence analysis of the PCR-amplified 16S rRNA gene. Phylogenetic analysis of this sequence in comparison with other previously reported 16S rRNA gene sequences showed that the spirochete belonged to the treponemal phylotype Treponema vincentii which has been associated with bovine digital dermatitis and human periodontal disease. Further work is required to define the common virulence determinants of these closely related treponemes in the aetiology of these tissue destructive diseases. (C) 2000 Elsevier Science B.V. All rights reserved.

Geographies of food: 'Afters'

This third and final ‘Geographies of food’ review is based on an online blog conversation provoked by the first and second reviews in the series (Cook et al., 2006; 2008a). Authors of the work featured in these reviews – plus others whose work was not but should have been featured – were invited to respond to them, to talk about their own and other people’s work, and to enter into conversations about – and in the process review – other/new work within and beyond what could be called ‘food geographies’. These conversations were coded, edited, arranged, discussed and rearranged to produce a fragmentary, multi-authored text aiming to convey the rich and multi-stranded content, breadth and character of ongoing food studies research within and beyond geography.

Arbetsmiljö vid hantering av skogsenergi : En redovisning av fallstudier

Uttaget av skogsbränsle har ökat kraftigt i Sverige under senare år och tillkomsten av nya entreprenörer i denna nisch inom skogsbranschen ökar. Syftet med denna rapport är att öka kunskapen om förhållanden inom skogsenergiområdet avseende arbetsmiljö, ergonomi och arbetens attraktivitet. Detta har gjorts genom litteraturstudier, fallstudier och djupintervjuer. Litteraturstudien visar att kunskapen om risker i skogsenerginischen specifikt är begränsad. Det gäller såväl yrkeshygieniska, ergonomiska, psykosociala risker såväl som olycksfallsrisker. Specifikt har damm av olika typer, vibrationer, buller och exponering för kemikalier uppmärksammats. I denna studie har arbetsmiljöanalyser i form av fallstudier genomförts för processer kopplade till de olika sortimenten GROT(grenar och toppar), stubbar och klenskog innehållanden arbetsmoment för skördning, transport, sönderdelning och kvalitetskontroll. Många av arbetsmiljöproblemen som finns i skogsbranschen, t ex monotona arbetsställningar, vibrationer, stötar/slag, hand/armrörelser, finns också vid uttag av flis. Många arbetar ensamma, saknar rutiner för regelbundna kontakter och rastkoja. Ensamarbete sker delvis också i mörker och med långa avstånd till bebyggelse. Det finns ett antal specifika risker i arbetsmiljön vid hantering av flis, t ex flygande föremål och damm. Stubbrytning och sönderdelning, liksom längre tids lagring av råvaran är nya moment. Denna studie har t ex visat på trånga hytter med avsaknad av vibrationsdämpning, dålig ljudisolering och bristande hyttklimat. Kartläggning av arbetets attraktivitet visar att merparten av de intervjuade i denna studie tycker att arbetet är attraktivt. Det som främst bidrar till detta är friheten att styra sitt arbete under eget ansvar, att vara i skog och natur, få arbeta med maskiner samt upplevelsen av att ha en bra arbetsgivare som arbetar för att både verksamhet och de anställda ska få utvecklas. De fallstudier som genomförts är slumpmässigt utvalda inom ett begränsat geografiskt område. Denna studie ska ses som en översiktlig kartläggning av arbetsmiljöförhållanden inom skogsenerginischen där de framkomna resultaten ger indikationer på områden för fördjupade studier. Utifrån studiens resultat kan följande slutsatser dras: • Det finns brister avseende arbetsmiljön, varav några är generella för skogsbranschen och andra unika för skogsenerginischen. • Speciellt allvarliga risker är olycksfallsrisker; helkroppsvibrationer, stötar och slag; buller; ensamarbete; samt monotont och ensidigt arbete. • Det finns brister i kommunikationen mellan utförare av olika delprocesser. • Genom att införa fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete kan säkerhetskulturen förbättras. • Det finns lokal kunskap om bra tekniska och organisatoriska lösningar, men den är inte spridd. • Merparten av de intervjuade i nischen tycker att arbetet är attraktivt, det som främst bidrar är friheten att styra sitt eget arbete och att vara utomhus, eget ansvar samt nuvarande arbetsgivare. • Hälften av intervjupersonerna, både de med VD-roll och anställda, uttrycker en oro kring att i framtiden kunna rekrytera kompetent personal. Förslag på fortsatt utvecklingsarbete är bland annat att studera arbetsmiljöförhållanden under andra årstider än hösten, fördjupade studier av vibrationer, slag och stötar samt hyttklimat. Det är också angeläget att utveckla ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och hitta former för skogsenerginischens speciella förutsättningar. En vidgad studie kring arbetenas attraktivitet bland presumtiv arbetskraft är ett annat angeläget område.

Bullerförekomst vid sönderdelning av skogsbränsle

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om bullerexponering för omgivning och förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis. Sammanlagt har sex fallstudier genomförts, tre skotare, två lastbilar och en mobil anläggning. Fallen har valts med syftet att representera olika typer av sönderdelningsekipage och teknik. Studierna har genomförts i Dalarnas, Stockholms och Gävleborgs län. Bullerexponering för omgivning och förare i samband med sönderdelning till flis har undersökts med föreskrivna metoder. Det är stora skillnader på bullerexponering för förarna av de olika ekipagen. En skotarförare har daglig bullerexponering under såväl insats- som gränsvärde. Två förare (en skotarförare och en lastbilsförare) överskred insatsvärde, men var under gränsvärdet. Övriga förares bullerexponering överskred gränsvärdet. Alla maskiner har bullernivåer över 40/45 dB(A) på 200 meters avstånd, vilket överstiger acceptabla nivåer dagtid för områden med fritidsbebyggelse och fritidsområden. Endast ett av ekipagen (en skotare) hade bullernivåer på 200 meters avstånd i nivå med riktlinjer för områden med bostäder för permanent boende.  Övriga ekipage hade högre värden. De slutsatser som kan göras från denna studie är: Merparten av förare vid sönderdelning av skogsbränsle till flis exponeras för dagliga bullernivåer som kräver åtgärder. Bullernivåerna varierar mellan olika typer av ekipage för sönderdelning av skogsbränsle till flis. Studerade ekipage har högre värden för buller på 200 meters avstånd till bostäder, arbetslokaler och friluftsområden än vad som rekommenderas.

Damm- och mögelförekomst vid hantering av skogsbränsle

Tidigare studier har indikerat att exponering för trädamm och mögeldamm vid hantering av GROT (grenar och toppar) kan vara en hälsorisk. Syftet med denna studie är att ytterligare öka kunskapen om dammförhållanden inom skogsenergibranschen. Mer specifikt är målet att genom fallstudier studera dammförekomst vid hantering av GROT samt stubbar. Enstaka fallstudier av mögelförekomst i förarmiljön inkluderas. Sammanlagt har 19 fallstudier genomförts hos tio olika företag i Dalarna, Västmanland, ödermanland, Uppland, och Närke. Totaldamm har mätts med filterprovtagning inne i hytten och utanför hytten. Mögel har mätts med filterprovtagning inne i hytten. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid samtliga fall av skotning uppmättes förhöjda dammnivåer utomhus. Högst dammnivåer uppmättes vid sönderdelning av GROT vid olika årstider. Förare som utförde arbete utanför hytten exponerades för högre dammnivåer än de som enbart arbetade inifrån hytten. De enstaka fallstudierna av mögel visade på relativt låga värden av mögelsporer. Arbetsmomentet såsom byte av knivar indikerade ökade mögelhalter. Slutsatser från denna studie är: Inga höga damm och mögelhalter har uppmätts i dessa fallstudier. Då väderförhållandena innebar mer nederbörd än i genomsnitt är resultaten inte generaliserbara. Förhöjda dammhalter uppmättes då förare utfört service och underhållsarbete utanför hytten. I studerade fall där dammängden utanför hytten var förhöjd har inga dammhalter mätts upp inne i hytterna, vilket tyder på bra luftfilter. Rekommendationer till förare är att: Regelbundet byta hyttens luftfilter och att hålla fönster och dörrar stängda för att förhindra dammexponering inne i hytten. Vid service- och underhållsarbete ska föraren i möjligaste mån undvika att använda tryckluft. Andningsskydd bör användas under de korta moment som tryckluft används.

Arbetsmiljö vid service- och reparation av skogsbränslemaskiner

Syftet med denna studie är att ta fram underlag till en arbetsmiljöchecklista för service och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner. Däri ingår maskiner för skördning, transport och sönderdelning av sortimenten GROT (grenar och toppar), stubbar respektive klenskog. En avgränsning har gjorts till service och reparationsarbete som görs ute i fält. Tjugotre riktade fallstudier har genomförts i Mellansverige med fokus på service- och reparationsarbete som skett ute i fält. Arbetsmiljöfaktorer har observerats och dokumenterats med foto, samtal har förts med förare och servicemän, och mätningar av buller och damm har genomförts. Vid samtal med förare har efterfrågats hur ofta service och reparationsarbete genomförs, vem som gör det, vilka moment som ingår samt var det vanligtvis utförs. Servicearbete ingår i förarens arbetsuppgifter och förekommer med olika intervall. Vissa arbetsmoment utförs dagligen, såsom byte av huggstål, smörjning av krannipplar och renblåsning av container. Andra sker med längre intervall, såsom byte av oljor och filter. I studien har tillvägagångssätt och arbetsmiljörisker vid omfattande, respektive mindre, service- ochreparationsarbete identifierats. Service- och reparationsarbete är ofta tungt och smutsigt.Arbetsmiljörisker samt goda exempel på lösningar för olika typer av maskiner har sammanställts.Baserat på studiens empiriska resultat, genomförda litteraturstudier och analyser harcheckpunkter som bör ingå i en arbetsmiljöchecklista identifierats. Identifierade checkpunkternahar grupperats utifrån målgrupp och typ av arbetsmoment med syftet att vara praktisktanvändbara. Målgrupperna är maskintillverkare/ägare som modifierar maskiner, respektiveservicemän och förare. Framtagna checkpunkter utgör en grund till en checklista för arbete medservice- och reparationsarbete av skogsbränslemaskiner.

Var Dags Brus : En inblick i ljudkänsliga personers vardag

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras. Vanligaste strategierna är att undvika miljöer med hög ljudnivå, att använda hörselskydd eller hörlurar med musik samt att eftersträva tystnad då man vistas i sin hemmiljö. Studien belyser också i stort hur ljud kan påverka oss både fysiskt och psykiskt.

Tinnitus och andra hörselskador ur ett musikproduktionsperspektiv

Detta är en kvalitativ undersökning om hörselskador hos musikproducenter. Syftet är att beskriva hur individer som är beroende av sin hörsel, och är medvetna om sin nedsättning, utför sitt arbete. Fem yrkesverksamma musikproducenter med hörselskador har intervjuats om hur de upplever sin hörselskada och hur de hanterar den under arbete. Studiens resultat visar att olika frekvensrelaterade problem är de största hindren, men att upplevelsen är väldigt individuell. Stress och buller var också två viktiga faktorer. Strategier för att hantera hörselskadan under arbete presenteras även. De vanligaste hjälpmedlen är olika visuella verktyg, vilket pekar på att synintryck spelar en allt större roll inom musikproduktion.

Orgelbrus och öronsus : En studie om kyrkomusikers exponering för piporgel

Uppsatsen behandlar ämnet kyrkomusiker och deras exponering för ljud inom sin tjänst, främst med fokus på piporgel. Undersökningen har genomförts med kyrkomusiker och kyrkoherdar i Enköpings kontrakt för att få en uppfattning av kyrkomusikernas exponering till piporgelljud och om de kan ha fått en hörselskada utav detta. Huvudsakligen har studien baserats på individuella intervjuer med kyrkomusikerna och enkätsvar från kyrkoherdarna. I sex utvalda kyrkor har även ljudmätningar gjorts med en decibelmätare. Resultaten visar att hörselskaderisken är relativt låg vid piporgelspel, medan ljudexponering från körer anses vara ett större problem. Denna studie var begränsad geografiskt till ett kontrakt inom svenska kyrkan i Sverige och kan inte berätta om det är annorlunda någon annanstans.

The central nucleus of the amygdala ; a conduit for modulation of HPA axis responses to an immune challenge?

Physical stressors such as infection, inflammation and tissue injury elicit activation of the hypofhalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis. This response has significant implications for both immune and central nervous system function. Investigations in rats into the neural substrates responsible for HPA axis activation to an immune challenge have predominantly utilized an experimental paradigm involving the acute administration of the pro-inflammatory cytokine interleukin-1 β (IL-1β). It is well recognized that medial parvocellular corticotrophin-releasing factor cells of the paraventricular nucleus (mPVN CRF) are critical in generating HPA axis responses to an immune challenge but little is known about how peripheral immune signals can activate and/or modulate the mPVN CRF cells. Studies that have examined the afferent control of the mPVN CRF cell response to systemic IL-1β have centred largely on the inputs from brainstem catecholamine cells. However, other regulatory neuronal populations also merit attention and one such region is a component of the limbic system, the central nucleus of the amygdala (CeA). A large number of CeA cells are recruited following systemic IL-lβ administration and there is a significant body of work indicating that the CeA can influence HPA axis function. However, the contribution of the CeA to HPA axis responses to an immune challenge is only just beginning to be addressed. This review examines three aspects of HPA axis control by systemic IL-lβ; (i) whether the CeA has a role in generating HPA axis responses to systemic IL-1 β, (ii) the identity of the neural connections between the CeA and mPVN CRF cells that might be important to HPA axis responses and (iii) the mechanisms by which systemic IL-lβ triggers the recruitment of CeA cells.

Chronic stress alters the density and morphology of microglia in a subset of stress-responsive brain regions

The current study, in parallel experiments, evaluated the impact of chronic psychological stress on physiological and behavioural measures, and on the activation status of microglia in 15 stress-responsive brain regions. Rats were subjected, for 14 days, to two 30 min sessions of restraint per day, applied at random times each day. In one experiment the effects of stress on sucrose preference, weight gain, core body temperature, and struggling behaviour during restraint, were determined. In the second experiment we used immunohistochemistry to investigate stress-induced changes in ionized calcium-binding adaptor molecule-1 (Iba1), a marker constitutively expressed by microglia, and major histocompatibility complex-II (MHC-II), a marker often expressed on activated microglia, in a total of 15 stress-responsive nuclei. We also investigated cellular proliferation in these regions using Ki67 immunolabelling, to check for the possibility of microglial proliferation. Collectively, the results we obtained showed that chronic stress induced a significant increase in anhedonia, a decrease in weight gain across the entire observation period, a significant elevation in core body temperature during restraint, and a progressive decrease in struggling behaviour within and over sessions. With regard to microglial activation, chronic stress induced a significant increase in the density of Iba1 immunolabelling (nine of 15 regions) and the number of Iba1-positive cells (eight of 15 regions). Within the regions that exhibited an increased number of Iba1-positive cells after chronic stress, we found no evidence of a between group difference in the number of MHC-II or Ki67 positive cells. In summary, these results clearly demonstrate that chronic stress selectively increases the number of microglia in certain stress-sensitive brain regions, and also causes a marked transition of microglia from a ramified-resting state to a non-resting state. These findings are consistent with the view that microglial activation could play an important role in controlling and/or adapting to stress.

A critical role for the parabrachial nucleus in generating central nervous system responses elicited by a systemic immune challenge

Using Fos immunolabelling as a marker of neuronal activation, we investigated the role of the parabrachial nucleus in generating central neuronal responses to the systemic administration of the proinflammatory cytokine interleukin-1β (1 μg/kg, i.a.). Relative to intact animals, parabrachial nucleus lesions significantly reduced the number of Fos-positive cells observed in the central amygdala (CeA), the bed nucleus of the stria terminalis (BNST), and the ventrolateral medulla (VLM) after systemic interleukin-1β. In a subsequent experiment in which animals received parabrachial-directed deposits of a retrograde tracer, it was found that many neurons located in the nucleus tractus solitarius (NTS) and the VLM neurons were both retrogradely labelled and Fos-positive after interleukin-1β administration. These results suggest that the parabrachial nucleus plays a critical role in interleukin-1β-induced Fos expression in CeA, BNST and VLM neurons and that neurons of the NTS and VLM may serve to trigger or at least influence changes in parabrachial nucleus activity that follows systemic interleukin-1β administration.

Descending pathways from the paraventricular nucleus contribute to the recruitment of brainstem nuclei following a systemic immune challenge

Hypothalamic nuclei, particularly the paraventricular nuclei (PVN), are important brain sites responsible for central nervous system responses during an immune challenge. The brainstem catecholamine cells of the nucleus tractus solitarius (NTS) and ventrolateral medulla (VLM) have been shown to play critical roles in relaying systemic immune signals to the PVN. However, whilst it is well recognised that PVN divisions also innervate the NTS and VLM, it is not known whether descending PVN pathways can modulate the recruitment of brainstem cells during an immune challenge. Using systemic administration of the proinflammatory cytokine interleukin-1β, in combination with Fos immunolabelling, we firstly investigated the effect of PVN lesions on NTS and VLM catecholamine and non-catecholamine cell responses. We found that ibotenic acid lesions of the PVN significantly reduced numbers of Fos-positive non-catecholamine, noradrenergic and adrenergic cells observable in the VLM and NTS after interleukin-1β administration. We then investigated the origins of descending inputs to the VLM and NTS, activated by systemic interleukin-1β, by mapping the distribution of Fos-positive retrogradely-labelled cells in divisions of the PVN after iontophoretically depositing choleratoxin-b subunit into the NTS or VLM one week prior to interleukin-1β administration. We found that, after either NTS or VLM deposits, the majority of retrogradely-labelled Fos-positive cells activated by interleukin-1β were localised in the medial and lateral parvocellular PVN divisions. Retrogradely-labelled Fos-positive cells were also observed in the NTS after VLM deposits, and in the VLM after NTS tracer deposits, suggesting reciprocal communication between these two nuclei after systemic interleukin-1β. Thus the present study shows that the PVN has the capacity to modulate NTS and VLM responses after an immune challenge and that these may result from descending projections arising in the medial and lateral PVN divisions. These findings suggest that central nervous system responses to an immune challenge are likely to involve complex reciprocal connections between the PVN and the brainstem as well as between brainstem nuclei themselves.

Dorsal and ventral medullary catecholamine cell groups contribute differentially to systemic interleukin-1beta-induced hypothalamic pituitary adrenal axis responses

Medial parvocellular paraventricular corticotropin-releasing hormone (mPVN CRH) cells are critical in generating hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis responses to systemic interleukin-1beta (IL-1beta). However, although it is understood that catecholamine inputs are important in initiating mPVN CRH cell responses to IL-1beta, the contributions of distinct brainstem catecholamine cell groups are not known. We examined the role of nucleus tractus solitarius (NTS) and ventrolateral medulla (VLM) catecholamine cells in the activation of mPVN CRH, hypothalamic oxytocin (OT) and central amygdala cells in response to IL-1beta (1 microg/kg, i.a.). Immunolabelling for the expression of c-fos was used as a marker of neuronal activation in combination with appropriate cytoplasmic phenotypic markers. First we confirmed that PVN 6-hydroxydopamine lesions, which selectively depleted catecholaminergic terminals, significantly reduced IL-1beta-induced mPVN CRH cell activation. The contribution of VLM (A1/C1 cells) versus NTS (A2 cells) catecholamine cells to mPVN CRH cell responses was then examined by placing ibotenic acid lesions in either the VLM or NTS. The precise positioning of these lesions was guided by prior retrograde tracing studies in which we mapped the location of IL-1beta-activated VLM and NTS cells that project to the mPVN. Both VLM and NTS lesions reduced the mPVN CRH and OT cell responses to IL-1beta. Unlike VLM lesions, NTS lesions also suppressed the recruitment of central amygdala neurons. These studies provide novel evidence that both the NTS and VLM catecholamine cells have important, but differential, contributions to the generation of IL-1beta-induced HPA axis responses.

Effect of naloxone-precipitated morphine withdrawal on c-fos expression in rat corticotropin-releasing hormone neurons in the paraventricular hypothalamus and extended amygdala

Morphine withdrawal is characterized by physical symptoms and a negative affective state. The 41 amino acid polypeptide corticotropin-releasing hormone (CRH) is hypothesized to mediate, in part, both the negative affective state and the physical withdrawal syndrome. Here, by means of dual-immunohistochemical methodology, we examined the co-expression of the c-Fos protein and CRH following naloxone-precipitated morphine withdrawal. Rats were treated with slow-release morphine 50 mg/kg (subcutaneous, s.c.) or vehicle every 48 h for 5 days, then withdrawn with naloxone 5 mg/kg (s.c.) or saline 48 h after the final morphine injection. Two hours after withdrawal rats were perfused transcardially and their brains were removed and processed for immunohistochemistry. We found that naloxone-precipitated withdrawal of morphine-dependent rats increased c-Fos immunoreactivity (IR) in CRH positive neurons in the paraventricular hypothalamus. Withdrawal of morphine-dependent rats also increased c-Fos-IR in the central amygdala and bed nucleus of the stria terminalis, however these were in CRH negative neurons.