Estimativa da radiação solar ultravioleta em Botucatu/SP Brasil utilizando técnicas de aprendizado de máquina

Pós-graduação em Agronomia (Energia na Agricultura) - FCA

Cidade média de limiar superior: um estudo a partir de Ribeirão Preto (SP)

This papper aims to discuss Ribeirão Preto as a switched-over intermediate city classification, contrastating with the concept of Metropolitan Region of Ribeirão Preto. The agribusiness sector will be analysed as the main responsible for the representation of Ribeirão Preto city as an Agribusiness Center. Due to this fact, Sertãozinho city example will be presented as Agribusiness City, where acctually concentrates the agro-industrial complex of sugarcane production, while Ribeirão Preto is in fact centralizes management activities. According to the balance of trade analysis, other elements showed up and fortifies the role of this cities. These elements unfolded the analysis of higher education guideline and shopping malls. We also analyzed the urban network of Ribeirão Preto under the concept of the Região de Influência das Cidades (REGIC) and the creation of the project Metropolitan Region of Ribeirão Preto in order to strengthen the central hypothesis as a switched-over medium sized city. In order to reach this point, besides the analysis of the data we had t literature review of the Medium Sized Cities and Urban Network concepts and Spatial Interactions and Switched- over terms

Dikter /

"Tryckt i Råsunda år 1919 hos Handpresstryckeriet i en upplaga om 200 ex, däraf 50 numrerade lyxemplar."

Den ständiga kampen mellan serif och sans serif : Typografins digitala utveckling

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.