On collective unintelligence

The idea of collective unintelligence is examined in this paper to highlight some of the conceptual and practical problems faced in modeling groups. Examples drawn from international crises and economics provide illustrative problems of collective failures to act in intelligent ways, despite the inputs and efforts of many skilled and intelligent parties. Choices made of “appropriate” perceptions, analysis and evaluations are examined along with how these might be combined. A simple vector representation illustrates some of the issues and creative possibilities in multi-party actions. Revealed as manifest (un-)intelligence are the resolutions of various problems and potentials that arise in dealing with the “each and all” of a group (wherein items are necessarily non-parallel and of unequal valency). Such issues challenge those seeking to model collective intelligence, but much may be learned.

A Raman spectroscopic study of M2+M3+ sulfate minerals, römerite Fe2+Fe23+ (SO4)4· 14H2O and botryogen Mg2+Fe3+ (SO4)2(OH)·7H2O

The mixed valency (M2+M3+) sulphate minerals, römerite Fe2+Fe23+(SO4)4•14H2O and botryogen Mg2+Fe3+(SO4)2(OH).7H2O have been studied by Raman spectroscopy. The Raman spectra of the two types of crystals proved very similar but not identical. The observation of two symmetric stretching modes confirmed the presence of the two non-equivalent sulphate units in the römerite structure. The observation of multiple bands in the antisymmetric stretching region and in the bending regions proves the symmetry of the sulphate anion is significantly reduced in the römerite structure. The number of Raman bands related to the (SO4)2- symmetric and antisymmetric vibrations support the X-ray single crystal structure conclusion that two symmetrically distinct S6+ are present in the structure of botryogen. Römerite is a mineral of environmental significance as it is commonly found in tailings and dumps.

Spectroscopic and structural characterization of pascoite

Pascoite mineral having yellow-orange colour of Colorado, USA origin has been characterized by EPR, optical and NIR spectroscopy. The colour dark red-orange to yellow-orange colour of the pascoite indicates that the mineral contain mixed valency of vanadium. The optical spectrum exhibits a number of electronic bands due to presence of VO(II) ions in the mineral. From EPR studies, the parameters of g, A are evaluated and the data confirm that the ion is in distorted octahedron. Optical absorption studies reveal that two sets of VO(II) is in distorted octahedron. The bands in NIR spectra are due to the overtones and combinations of water molecules.

Zur Sättigung der Valenz in den Kleinen Meldungen des Typus Notiz : Eine pragmatisch fundierte Analyse

Valency Realization in Short Excerpts of News Text. A Pragmatics-funded analysis This dissertation is a study of the so-called pragmatic valency. The aim of the study is to examine the phenomenon both theoretically by discussing the research literature and empirically based on evidence from a text corpus consisting of 218 short excerpts of news text from the German newspaper Frankfurter Allgemeine Zeitung. In the theoretical part of the study, the central concepts of the valency and the pragmatic valency are discussed. In the research literature, the valency denotes the relation among the verb and its obligatory and optional complements. The pragmatic valency can be defined as modification of the so-called system valency in the parole, including non-realization of an obligatory complement, non- realization of an optional complement and realization of an optional complement. Furthermore, the investigation of the pragmatic valency includes the role of the adjuncts, elements that are not defined by the valency, in the concrete valency realization. The corpus study investigates the valency behaviour of German verbs in a corpus of about 1500 sentences combining the methodology and concepts of valency theory, semantics and text linguistics. The analysis is focused on the about 600 sentences which show deviations from the system valency, providing over 800 examples for the modification of the system valency as codified in the (valency) dictionaries. The study attempts to answer the following primary question: Why is the system valency modified in the parole? To answer the question, the concept of modification types is entered. The modification types are recognized using distinctive feature bundles in which each feature with a negative or a positive value refers to one reason for the modification treated in the research literature. For example, the features of irrelevance and relevance, focus, world and text type knowledge, text theme, theme-rheme structure and cohesive chains are applied. The valency approach appears in a new light when explored through corpus-based investigation; both the optionality of complements and the distinction between complements and adjuncts as defined in the present valency approach seem in some respects defective. Furthermore, the analysis indicates that the adjuncts outside the valency domain play a central role in the concrete realization of the valency. Finally, the study suggests a definition of pragmatic valency, based on the modification types introduced in the study and tested in the corpus analysis.

Adsorption isitherms for neutral organic compounds-A hierarchy in modelling: Part IV. Charge of maximum adsorption-Statistical mechanical basis

The charge at which adsorption of orgamc compounds attains a maximum ( \sigma MAX M) at an electrochenucal interface is analysed using several multi-state models in a hierarchical manner The analysis is based on statistical mechamcal results for the following models (A) two-state site parity, (B) two-state muhl-slte, and (C) three-state site parity The coulombic interactions due to permanent and reduced dipole effects (using mean field approximation), electrostatic field effects and specific substrate interactions have been taken into account. The simplest model in the hierarchy (two-state site parity) yields the exphcit dependence of ( \sigma MAX M) on the permanent dipole moment, polarizability of the solvent and the adsorbate, lattice spacing, effective coordination number, etc Other models in the baerarchy bring to hght the influence of the solvent structure and the role of substrate interactions, etc As a result of this approach, the "composition" of oM.x m terms of the fundamental molecular constants becomes clear. With a view to use these molecular results to maxamum advantage, the derived results for ( \sigma MAX M) have been converted into those involving experimentally observable parameters lake Co, C 1, E N, etc Wherever possible, some of the earlier phenomenologlcal relations reported for ( \sigma MAX M), notably by Parsons, Damaskm and Frumkln, and Trasattl, are shown to have a certain molecular basis, vlz a simple two-state sate panty model.As a corollary to the hxerarcbacal modelling, \sigma MAX M and the potential corresponding to at (Emax) are shown to be constants independent of 0max or Corg for all models The lmphcatlon of our analysis f o r OmMa x with respect to that predicted by the generalized surface layer equation (which postulates Om~ and Ema x varlaUon with 0) is discussed in detail Finally we discuss an passing o M. and the electrosorptlon valency an this context.

Depth profile composition studies of thin film CdS: Cu,S solar cells using XPS and AES

Surface composition and depth profile studies of hemiplated thin film CdS:CuzS solar cells have been carried out using x-ray photoelectron spectroscopy (XPS) and Auger electron spectroscopy (AES) techniques. These studies indicate that the junction is fairly diffused in the as-prepared cell. However, heat treatment of the cell at 210°C in air relatively sharpens the junction and improves the cell performance. Using the Cu(2p3p)/S(2p) ratio as well as the Cu(LVV)/(LMM) Auger intensity ratio, it can be inferred that the nominal valency of copper in the layers above the junction is Cut and it is essentially in the CUSS form. Copper signals are observed from layers deep down in the cell. These seem to appear mostly from the grain boundary region. From the observed concentration of Cd, Cu and S in these deeper layers and the Cu(LVV)/(LMM) ratio it appears that the signals from copper essentially originate partly from copper in CuS and partly from Cu2t trapped in the lattice. It is significant to note that the nominal valence state of copper changes rather abruptly from Cut to Cuz+ across the junction.

Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Low-temperature stabilization of pure Ni(IT)O

Ordinary nickel (II) oxide prepared by any of the usual methods is always contaminated with some higher valency states of nickel. Such nickel oxide however can be converted to pure nickel (II) oxide by soaking for some hours at 800–850°C in a closed system under a static inert atmosphere and in the presence of pure MnO as oxygen-getter. The resulting Ni(IT)O is highly resistant to oxidation.

X-ray absorption spectroscopic study of the mixed valence system CePd3

Mixed valency in CePd3 has been examined by a study of the LIII (Ce) absorption edge in this compound as well as other model compounds. In CePd3, peaks characteristic of 3+ and 4+ states of Ce are found to be separated by 2 eV.

Dynamics of carbohydrateâlectin interaction The interaction p-nitrophenyl-β-D-galactose with a lectin from Ricinius communis

L&in-induced agglutination is a complex process determined by several factprs such as the nature of lectin (valency, binding constant) the properties of cell membrane (fluidity, distribution of lectin receptor sites) and the metabolic state of the cell (microvilli, microtubules, microfilament) [l-3].

Random existence of charge ordered stripes and its influence on the magnetotransport properties of La0.6Sr0.4MnO3 perovskite substituted with diamagnetic ions at Mn sublattice

Phase-singular solid solutions of La0.6Sr0.4Mn1-yMeyO3 (0 <= y <= 0.3) [Me=Li1+, Mg2+, Al3+, Ti4+, Nb5+, Mo6+ or W6+] [LSMey] perovskite of rhombohedral symmetry (space group: R (3) over barc) have been prepared wherein the valence of the diamagnetic substituent at Mn site ranged from 1 to 6. With increasing y-content in LSMey, the metal-insulator (TM-I) transition in resistivity-temperature rho(T) curves shifted to low temperatures. The magnetization studies M(H) as well as the M(T) indicated two groups for LSMey. (1) Group A with Me=Mg, Al, Ti, or Nb which are paramagnetic insulators (PIs) at room temperature with low values of M (< 0.5 mu(B)/Mn); the magnetic transition [ferromagnetic insulator (FMI)-PI] temperature (T-C) shifts to low temperatures and nearly coincides with that of TM-I and the maximum magnetoresistance (MR) of similar to 50% prevails near T-C (approximate to TM-I). (2) Group-B samples with Me=Li, Mo, or W which are FMIs with M-s=3.3-3.58 mu(B)/Mn and marginal reduction in T-C similar to 350 K as compared to the undoped LSMO (T-C similar to 378 K). The latter samples show large temperature differences Delta T=T-c-TM-I, reaching up to similar to 288 K. The maximum MR (similar to 60%) prevails at low temperatures corresponding to the M-I transition TM-I rather than around T-C. High resolution lattice images as well as microscopy analysis revealed the prevalence of inhomogeneous phase mixtures of randomly distributed charge ordered-insulating (COI) bistripes (similar to 3-5 nm width) within FMI charge-disordered regions, yet maintaining crystallographically single phase with no secondary precipitate formation. The averaged ionic radius < r(B)>, valency, or charge/radius ratio < CRR > cannot be correlated with that of large Delta T; hence cannot be used to parametrize the discrepancy between T-C and TM-I. The M-I transition is controlled by the charge conduction within the electronically heterogeneous mixtures (COI bistripes+FMI charge disordered); large MR at TM-I suggests that the spin-ordered FM-insulating regions assist the charge transport, whereas the T-C is associated with the bulk spin ordered regions corresponding to the FMI phase of higher volume fraction of which anchors the T-C to higher temperatures. The present analysis showed that the double-exchange model alone cannot account for the wide bifurcation of the magnetic and electric transitions, contributions from the charge as well as lattice degrees of freedom to be separated from spin/orbital ordering. The heterogeneous phase mixtures (COI+FMI) cannot be treated as of granular composite behavior. (c) 2008 American Institute of Physics.

Clustering phenomena in Al-4.4 at. % Zn alloy with 0.03 and 0.08 at. % Ag additions

The influence of 0.03 and 0.08 at. % Ag additions on the clustering of Zn atoms in an Al-4.4 at. % Zn alloy has been studied by resistometry. The effect of quenching and ageing temperatures shows that the ageing-ratio method of calculating the vacancy-solute atom binding energy is not applicable to these alloys. Zone-formation in Al-Zn is unaffected by Ag additions, but the zone-reversion process seems to be influenced. Apparent vacancy-formation energies in the binary and ternary alloys have been used to evaluate the v-Ag atom binding energy as 0.21 eV. It is proposed that, Ag and Zn being similar in size, the relative vacancy binding results from valency effects, and that in Al-Zn-Ag alloys clusters of Zn and Ag may form simultaneously, unaffected by the presence of each other. © 1970 Chapman and Hall Ltd.

Resistometric studies of solute-vacancy interactions and clustering kinetics in an FCC matrix [AlZn Alloy with Ag, Ce, Dy, Li, Nb, Pt, Sb, Y, or Yb]

Al-4.4 a/oZn and Al-4.4 a/oZn with Ag, Ce, Dy, Li, Nb, Pt, Y, or Yb, alloys have been investigated by resistometry with a view to study the solute-vacancy interactions and clustering kinetics in these alloys. Solute-vacancy binding energies have been evaluated for all these elements by making use of appropriate methods of evaluation. Ag and Dy additions yield some interesting results and these have been discussed in the thesis. Solute-vacancy binding energy values obtained here have been compared with other available values and discussed. A study of the type of interaction between vacancies and solute atoms indicates that the valency effect is more predominant than the elastic effect.

Crystal And Molecular-Structure Of 8-Acetoxy-6-(2,4-Dimethoxy-5-Bromophenyl)-3-Methyl-Tricyclo[5,2,1,03,8 ]Decan-2-One

The crystal and molecular structure has been determined by the heavy-atom method and refined by the least-squares procedure to R= 8"3 % for 2033 photographically observed reflexions. The compound crystallizes in the space group P]" with two molecules in a unit cell of dimensions a = 11"68 + 0-02, b = 12"91 +0"02, c= 10"43+0"02/~, e= 114"7+ 1, fl=90-2+ 1 and 7,= 118.3+ 1 °. The unit cell also contains one molecule of the solvent, benzene. The 'cage' part of the molecule exhibits a large number of elongated bonds and strained internal valency angles. The bridgehead angle in the bicyclic heptane ring system is 89 °. The acetate group at C(16) and the methyl group at C(15) are cis to each other.