Denkbuch der pfarre und kirche zum Heiligen Laurenz im Schottenfelde; als beitrag zur kirchlichen topographie und als ehrenbuch der vorzüglichen wohlthäter dieser kirche. Mit einem anhange: Das stift Schotten.

Mode of access: Internet.

[Merkwürdigere schicksale des etiftes und der stadt Klosterneuburg, aus urkunden gezogen.]

Mode of access: Internet.

Das Stift Heiligenkreuz in Oesterreich V.U.W.W. /

Mode of access: Internet.

Standesverhaltnisse in Franenklostern und Stiftern der Diozese Munster und Stift Herford.

Thesis (doctoral)--Rheinische Friedrich-Wilhelms-Universitat zu Bonn.

Viljan visar vägen till identiteten : Berättelsetyper och teman i livsberättelser av kvinnliga teologer i Svenskfinland

Forskningens utgångspunkt var att tillföra information om kvinnliga teologers liv i Svenskfinland under en period då kyrkan hade omdefinierat sin syn på kvinnor som präster. Till forskningens intresseområden hörde frågan om hur situationen hade påverkat kvinnors motivation att välja teologiska studier och yrken samt hur situationen hade inverkat på kvinnliga teologer i arbetslivet. Forskningens uppgift är att ur ett identitetsperspektiv undersöka målgruppens egna skildringar av livet som kvinnlig teolog i Svenskfinland. Forskningsfrågan delades in i två delfrågor: 1)Hur har kvinnliga teologer kommit att välja studier, yrken och arbetsplats? 2)Vad har kvinnliga teologer upplevt i sina studier och arbetsliv? Forskningens material samlades in hösten 2003 genom en förfrågan per brev och genom en tidningsnotis i tidningen Kyrkpressen. Materialet bestod av livsberättelser som kvinnliga teologer i olika yrkesgrupper hade skrivit utgående ifrån rubriken ”Mitt liv som kvinnlig teolog i Svenskfinland”. Cirka 250 kvinnor hade avlagt teologisk examen på svenska i Finland. Antalet personer som deltog i undersökningen med sin livsberättelse var 27. Materialet analyserades kvalitativt och induktivt med en narrativ analys som tog fasta på teman och berättelsetyper i olika livsskeden: val av studier, studietid, val av karriär och erfarenheter från arbetslivet. Analysresultatet var att studievalets beskrivning kunde tolkas som en valsituation där egenskaper jämfördes med yrkesrollen, som en socialisationsprocess, som ett alternativ till tidigare studieinriktning eller som en process där kvinnoprästdiskussioner, intresse för teologi och teologuppgifter fick informanten att välja teologin. Teman från studietiden handlade om studiers fördröjning, om yrkesinriktning, om studier som förberedelse för arbetslivet och om kvinnoprästdiskussionens inverkan på yrkesinriktningen. Val av arbetsplatser och yrken beskrevs utgående ifrån kvinnliga teologers förändrade position, moderskapets inverkan på karriären, en strävan att hitta en arbetsplats som passade informanten, erfarenheter från en enda arbetsplats och karriärsbyte. Lektorer tog fasta på välsignelseaktens betydelse, kyrkoherdens stora inflytande på arbetets karaktär samt hur situationen förändrades då kvinnor tilläts bli präster. För en del präster innebar prästrollen att andra människor betonade att de var kvinnor. Några informanter hade behov av stöd både från Borgå stifts ledning och från andra kvinnliga präster under den första tiden med kvinnliga präster. Till en början upplevdes ledningens stöd inte alltid som tillräckligt men det förbättrades med tiden. Informanterna berättade inte så mycket om läraryrket. Inom forskning verkade teologtiteln vara naturlig, medan informanter med erfarenhet av annat än teologyrken ibland hade stött på reaktioner på sitt yrkesval eller sin arbetsroll. Finlandssvenskheten upplevdes av olika informanter både som tryggt och inskränkt. Eventuella kontakter till finska stift upplevdes positivt även om det egna sammanhanget upplevdes som viktigt. Trivsel på arbetsplatsen orsakades av subjektiva belöningar och i en del fall av att arbetet motsvarade informantens yrkesinriktning. Att vara kvinnlig teolog innebar ibland att informantens yrkesval tolkades av andra som ett ställningstagande för någon ideologi i kvinnoprästfrågan.

On the Parameterized Complexity of the Maximum Edge 2-Coloring Problem

We investigate the parameterized complexity of the following edge coloring problem motivated by the problem of channel assignment in wireless networks. For an integer q >= 2 and a graph G, the goal is to find a coloring of the edges of G with the maximum number of colors such that every vertex of the graph sees at most q colors. This problem is NP-hard for q >= 2, and has been well-studied from the point of view of approximation. Our main focus is the case when q = 2, which is already theoretically intricate and practically relevant. We show fixed-parameter tractable algorithms for both the standard and the dual parameter, and for the latter problem, the result is based on a linear vertex kernel.

Subexponential Algorithm for d-Cluster Edge Deletion: Exception or Rule?

The correlation clustering problem is a fundamental problem in both theory and practice, and it involves identifying clusters of objects in a data set based on their similarity. A traditional modeling of this question as a graph theoretic problem involves associating vertices with data points and indicating similarity by adjacency. Clusters then correspond to cliques in the graph. The resulting optimization problem, Cluster Editing (and several variants) are very well-studied algorithmically. In many situations, however, translating clusters to cliques can be somewhat restrictive. A more flexible notion would be that of a structure where the vertices are mutually ``not too far apart'', without necessarily being adjacent. One such generalization is realized by structures called s-clubs, which are graphs of diameter at most s. In this work, we study the question of finding a set of at most k edges whose removal leaves us with a graph whose components are s-clubs. Recently, it has been shown that unless Exponential Time Hypothesis fail (ETH) fails Cluster Editing (whose components are 1-clubs) does not admit sub-exponential time algorithm STACS, 2013]. That is, there is no algorithm solving the problem in time 2 degrees((k))n(O(1)). However, surprisingly they show that when the number of cliques in the output graph is restricted to d, then the problem can be solved in time O(2(O(root dk)) + m + n). We show that this sub-exponential time algorithm for the fixed number of cliques is rather an exception than a rule. Our first result shows that assuming the ETH, there is no algorithm solving the s-Club Cluster Edge Deletion problem in time 2 degrees((k))n(O(1)). We show, further, that even the problem of deleting edges to obtain a graph with d s-clubs cannot be solved in time 2 degrees((k))n(O)(1) for any fixed s, d >= 2. This is a radical contrast from the situation established for cliques, where sub-exponential algorithms are known.

Das Bistum Münster 10. Das Augustinerchorherrenstift Bernried

Das Augustinerchorherrenstift Bernried ist eine Gründung des 12. Jahrhunderts und beheimatete bis zur Säkularisation 1803 einen Augustinerchorherrenkonvent. Die Stiftung des Grafenpaares Otto und Adelheid von Valley gehörte zu den neuen geistlichen Niederlassungen, die im Zuge der Reformbewegung der Regularkanoniker fundiert wurden. Für die Region um Bernried am Starnberger See wirkte das Stift als gestalterische Kraft über sechs Jahrhunderte hinweg. Großen Aufschwung nahm das Stift erneut im 18. Jahrhundert, als herausragende Pröpste gerade die musikalische Entwicklung des Konventes förderten: einige Pröpste wirkten als Komponisten; von den Musikalien haben sich zahlreiche Handschriften und Instrumente erhalten. Nach dem bewährten Schema der Germania Sacra skizziert die Autorin Walburga Scherbaum kenntnisreich die Geschichte, die Verfassung, das geistige und religiöse Leben, die Besitzgeschichte und vor allem das Personal des Stiftes von seiner Gründung bis zur Aufhebung. Mit diesem Werk werden die Bemühungen der Germania Sacra um die geistlichen Institutionen im Alten Reich um eine weitere geistliche Niederlassung im bayerischen Raum neben Raitenhaslach (Germania Sacra N. F. 11), Dietramszell (Germania Sacra N. F. 24), Benediktbeuern (Germania Sacra N. F. 28) und Wessobrunn (Germania Sacra N. F. 39) bereichert.

Das Bistum Konstanz 6. Das reichsunmittelbare Prämonstratenserstift Marchtal

Im sechsten Band der Germania Sacra zum Bistum Konstanz behandelt Wilfried Schöntag das 1171 gegründete Prämonstratenserstift Obermarchtal bis zu seiner Aufhebung 1803 und bietet zugleich einen ersten Einstieg in die Geschichte der Schwäbischen Zirkarie. Während das Stift im 13. und in der ersten Hälfte des 14. Jahrhunderts mit politischen und wirtschaftlichen Schwierigkeiten zu kämpfen hatte, konnten die Prämonstratenser später eine geschlossene Niedergerichtsherrschaft aufbauen, die Ende des 15. Jahrhunderts Grundlage für die Reichsunmittelbarkeit wurde. Die nach 1570 von Prémontré aus betriebene Reform zeitigte nach 30 Jahren auch in Marchtal große Erfolge und führte zu einer neuen Spiritualität und zu einer Konsolidierung der Wirtschaft. Das 17. Jahrhundert ist als das große Jahrhundert der Marchtaler Äbte und Konventualen anzusehen. In der Zirkarie und im Schwäbischen Reichsprälatenkollegium dominierte Abt Nikolaus Wirieth (1661–1691). Er begann 1668 mit dem Bau der neuen barocken Stiftskirche. Neben der Besitz- und Verwaltungsgeschichte stellen die Viten der Pröpste, Äbte und Konventualen, die Bildungsgeschichte sowie die Bau- und Kunstgeschichte Schwerpunkte der Arbeit dar. Da die liturgischen und spirituellen Fragen auf den Sitzungen der Zirkarie festgelegt worden sind, sind diese Passagen auch für die anderen Stifte der Zirkarie von Bedeutung.

Habes hoc in libro candide lector Hebraicas institutiones in quibus quicquid est grammatices Hebraicae facultatis edocetur ad amussim, de literis, punctis, accentibus, nomine, et nominum speciebus : ... quas nuper aedidit ... Sanctes Paginus ...

[David Kimchi]

Über die im Jahre 1902 beobachteten Schädiger und Krankheiten der Zuckerrübe und einiger anderer landwirtschaftlicher Kulturpflanzen

Von U. Stift

Josef Kainz, Kniestück

Signatur des Originals: S 36/F04831