Kirkkonummen Syväjärven perustila : Kirkkonummen järvikohtainen järvikunnostusohjelma

Kirkkonummen kunta on ollut mukana Uudenmaan ympäristökeskuksen aloittamassa kuntakohtaisessa järvikunnostusohjelmassa vuodesta 2006 asti, jolloin tehtiin Kalljärven perustilan selvitys. Tämän jälkeen Uudenmaan ELY-keskuksen ja Kirkkonummen kunnan neuvotteluiden seurauksena päätettiin selvittää myös Djupströmin eli Syväjärven perustila. Syväjärvi on kerättyjen tietojen valossa matala ja rehevä järvi. Käyttökelpoisuusluokituksessa 2000–2003 se oli luokassa 4 välttävä. Järven suurimmat ongelmat näyttäisivät kohdistuvan veden korkeisiin ravinnepitoisuuksiin ja talviaikaisiin happivajeisiin tai suoranaisiin happikatoihin. Järvi luokitellaan nykyisten ravinnepitoisuuksien perusteella erittäin reheväksi. Toisaalta korkeat fosfori- ja typpitasot eivät näy suoraan leväkukintojen määrissä. Syväjärvellä särki oli sekä biomassaosuudeltaan että lukumäärältään selkeästi yleisin laji. Särjen osuus saaliin painosta oli 48 ja lukumäärästä 60 prosenttia. Ahvenkalojen osuus saaliin biomassasta oli 18 % ja yksilömäärästä 35 %. Särkikalojen biomassaosuus, 82 %, saaliista oli hyvin korkea, mikä kyllä kuvaa Syväjärven tyyppisten, matalien ja rehevien järvien kalakannan rakennetta. Matalassa ja ravinteikkaassa järvessä, jossa auringon valo pääsee kasvukaudella tunkeutumaan järven pohjaan asti, on vesikasvien runsastumiselle hyvät olosuhteet. Tämän vuoksi Syväjärvessä on paikoin erittäin tiheää vesikasvillisuutta, jonka seurauksena on ollut vesialueiden umpeenkasvua. Syväjärveen kohdistuu melko paljon virkistyskäyttöpaineita. Järven valuma-alueella ja sen läheisyydessä on viime vuosina ollut paljoin uudisrakentamista ja lisäksi järvellä on vilkas uimaranta. Vedenlaatutulosten perusteella järven vedenlaatu näyttäisi kuitenkin heikentyneen vuosien mittaan. Jotta järven virkistyskäyttöarvoa saataisiin parannettua, tulisi järvelle aloittaa kunnostussuunnittelu.

Lytrodoxia Jesu 3

Invokaatio: Immanuel!

Vindicias Providentiae divinae contra exceptiones deistarum, continens

Invokaatio: D.D.

De Sancti Olavi Norvegia regis pravo religionis zelo

Invokaatio: Q.B.V.

De tumultu rustico Ostrobotniae civium, klubbe-kriget vulgo dicto 1

Invokaatio: D.D.

De domo tineae

Invokaatio: Jesu mecum hic!

De praestantia corporis humanis

Invokaatio: A.F.J.

De notione temporis

Invokaatio: Q.F.F.q.S.

Företagsformens betydelse för nyföretagande : En jämförande studie mellan ekonomiska föreningar och aktiebolag

Syftet med denna studie är att undersöka nyföretagares motivgrund för val av företagsform avseende formerna ekonomisk förening och aktiebolag. Syftet är också att söka belysa några av de skillnader i bemötande som finns gentemot företagare vilka bedriver sina verksamheter i formerna ekonomisk förening respektive aktiebolag. Bakgrunden till studien är en rådande uppfattning om att ekonomiska föreningar ibland inte bemöts och behandlas på samma sätt som andra företagsformer vid kontakt med intressenter. Många ekonomiska föreningar är verksamma inom den s.k. sociala ekonomin och då den sociala ekonomin i Sverige är en växande sektor, både vad gäller antal sysselsatta och omsättning, där den sistnämnda uppgår till ca 350 miljarder om året, är ämnet intressant att undersöka.  I studien genomfördes djupintervjuer med företagsrepresentanter från åtta ekonomiska föreningar samt sju aktiebolag samt ett företag med erfarenhet från bådadera. Respondenterna fick bl.a. besvara frågor med avseende på vilka motiv de haft för valet av företagsform, hur de upplevt bemötande från intressenter samt vilka för- och nackdelar de upplever sig ha fått av sitt val.  Från svaren framkommer att flera av de som driver ekonomiska föreningar gör detta för att de känner att det är bra alternativ om man vill driva företag tillsammans samt om man vill ha en, vad de uppfattar, mer demokratisk form för sitt företagande. Formen sågs också som ett hjälpmedel för att skapa delaktighet och ett bättre samarbete. Med formen ekonomisk förening kom även nackdelar som inte upplevdes hos aktiebolagens företrädare. De främsta nackdelar som framkom var att vissa intressenter, t.ex. banker och kreditinstitut bemöter ekonomiska föreningar med skepsis; det finns en osäkerhet kring vad formen medför och innebär. Det framkom även att viktiga intressenter och aktörer har en okunskap om ekonomiska föreningar vilket kan påverka bemötandet negativt. I vissa fall lämnar inte affärssystem och rutiner något utrymme för att hantera ekonomiska föreningar.

Religionskunskapens förändring : Analys av läroböcker i religionskunskap för gymnasiet

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna.

Lack of galactose-alpha-1,3-galactose expression on porcine endothelial cells prevents complement-induced lysis but not direct xenogeneic NK cytotoxicity

The galactose-alpha-1,3-galactose (alphaGal) carbohydrate epitope is expressed on porcine, but not human cells, and therefore represents a major target for preformed human anti-pig natural Abs (NAb). Based on results from pig-to-primate animal models, NAb binding to porcine endothelial cells will likely induce complement activation, lysis, and hyperacute rejection in pig-to-human xenotransplantation. Human NK cells may also contribute to innate immune responses against xenografts, either by direct recognition of activating molecules on target cells or by FcgammaRIII-mediated xenogeneic Ab-dependent cellular cytotoxicity (ADCC). The present study addressed the question as to whether the lack of alphaGal protects porcine endothelial cells from NAb/complement-induced lysis, direct xenogeneic NK lysis, NAb-dependent ADCC, and adhesion of human NK cells under shear stress. Homologous recombination, panning, and limiting dilution cloning were used to generate an alphaGal-negative porcine endothelial cell line, PED2*3.51. NAb/complement-induced xenogeneic lysis of PED2*3.51 was reduced by an average of 86% compared with the alphaGal-positive phenotype. PED2*3.51 resisted NK cell-mediated ADCC with a reduction of lysis ranging from 30 to 70%. However, direct xenogeneic lysis of PED2*3.51, mediated either by freshly isolated or IL-2-activated human NK cells or the NK cell line NK92, was not reduced. Furthermore, adhesion of IL-2-activated human NK cells did not rely on alphaGal expression. In conclusion, removal of alphaGal leads to a clear reduction in complement-induced lysis and ADCC, but does not resolve adhesion of NK cells and direct anti-porcine NK cytotoxicity, indicating that alphaGal is not a dominant target for direct human NK cytotoxicity against porcine cells.

Using ground-penetrating radar, topography and classification of vegetation to model the sediment and active layer thickness in a periglacial lake catchment, Western Greenland, link to shapefiles

The geometries of a catchment constitute the basis for distributed physically based numerical modeling of different geoscientific disciplines. In this paper results from ground-penetrating radar (GPR) measurements, in terms of a 3D model of total sediment thickness and active layer thickness in a periglacial catchment in western Greenland, is presented. Using the topography, thickness and distribution of sediments is calculated. Vegetation classification and GPR measurements are used to scale active layer thickness from local measurements to catchment scale models. Annual maximum active layer thickness varies from 0.3 m in wetlands to 2.0 m in barren areas and areas of exposed bedrock. Maximum sediment thickness is estimated to be 12.3 m in the major valleys of the catchment. A method to correlate surface vegetation with active layer thickness is also presented. By using relatively simple methods, such as probing and vegetation classification, it is possible to upscale local point measurements to catchment scale models, in areas where the upper subsurface is relatively homogenous. The resulting spatial model of active layer thickness can be used in combination with the sediment model as a geometrical input to further studies of subsurface mass-transport and hydrological flow paths in the periglacial catchment through numerical modelling.

Glutamic acid 286 in subunit I of cytochrome bo3 is involved in proton translocation

Glutamic acid 286 (E286; Escherichia coli cytochrome bo3 numbering) in subunit I of the respiratory heme-copper oxidases is highly conserved and has been suggested to be involved in proton translocation. We report a technique of enzyme reconstitution that yields essentially unidirectionally oriented cytochrome bo3 vesicles in which proton translocation can be measured. Such experiments are not feasible in the E286Q mutant due to strong inhibition of respiration, but this is not the case for the mutants E286D and E286C. The reconstituted E286D mutant enzyme readily translocates protons whereas E286C does not. Loss of proton translocation in the D135N mutant, but not in D135E or D407N, also is verified using proteoliposomes. Stopped-flow experiments show that the peroxy intermediate accumulates in the reaction of the E286Q and E286C mutant enzymes with O2. We conclude that an acidic function of the 286 locus is essential for the mechanism of proton translocation.