Dokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen på Mora lasarett : - en journalstudie

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen var bristfällig både vad gällde kvantitet och kvalitet. 13 av 38 journaler saknade helt anteckningar rörande smärta eller smärtbehandling. 16 journaler innehöll dokumentation av anamnes och eller status rörande smärta. Smärtbehandling fanns dokumenterad i 22 journaler, men bara en journal innehöll utvärdering av smärtbehandling. Slutsatsen var att 13 journaler av 38 helt saknade dokumentation rörande smärta eller smärtbehandling, trots att barnen hade en komplicerad fraktur. Övriga 25 journaler utom en hade bristfällig dokumentation enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

Pedagogisk måltid i förskolan : en arbetsuppgift eller en förmån för pedagogerna?

Syftet är att undersöka hur pedagogernas faktiska arbetssituation ser ut under den pedagogiskamåltiden i förskolan då Falu Kommun ser den pedagogiska måltiden som en kostnadsfrågamedan Borlänge Kommun ser pedagogerna som viktiga förebilder för barnen under måltiden.Vilken är pedagogernas arbetssituation i samband med den pedagogiska måltiden? Vilka direktivföljer pedagogerna i arbetssituationen under måltiden?Resultatet visar, genom observationer och intervjuer, att den faktiska måltidssituationen är enkomplex arbetssituation för pedagogerna då den både innebär pedagogiska moment somspråkutveckling, socialisering och hur man för sig vid matbordet samt praktiska moment somberör vård och omsorg. Dessutom ska pedagogerna äta själva och se till att de får i sig mat på ettsådant sätt att de orkar arbeta resten av dagen. Direktiven som följs är vaga. Den pedagogiskadelen hämtar pedagogerna från förskolans styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö98, mende praktiska förväntas ske av sig själv.Genom analys av resultatet drar vi slutsatsen att den pedagogiska måltiden förvisso är en förmånom man enbart ser till att pedagogerna får mat att äta utan att behöva betala för den men det ärinte någon mat eller någon måltidsituation som på något sett gynnar dem personligen. Denpedagogiska måltiden är ett redskap för pedagogerna som innebär att de kan genomföra enpedagogisk verksamhet i förskolan under hela dagen.

Lokal utveckling och företagssamverkan i träbranschen : Dokumentation och preliminär analys av ett 30-tal fall

Networks and cooperatives have become very common in the woodworking industry during the1990’s. As part of a research project on small enterprise development in the woodworking industry within the Target 6 area (in Sweden) of the European Community, this study follows the development of a dozen cooperative projects during the period 1997-2000. In order to broaden the knowledge base of the study, in 1998 we carried out a survey of cooperative ventures in the woodworking industry in the rest of the country, and collected information about their history, present situation and future strategy. Together with our own material we achieved a body of material consisting of some 30 cases which were subjected to exploratory analysis. We identified the following categories of projects and cooperative ventures; ”Local development projects”, ”Development networks”, ”Producer networks” and ”Development supporting networks”. Most of the producer networks were horizontally integrated but some of them were vertically integrated, along the processing chain from the forest to the customer. Nearly all the local development projects and the networks had been initiated within the last four years. It is, therefore, too early to make any conclusions about their success. Our main finding, so far, is that local development and the establishment of networks requires ”driving forces” in the form of committed individuals, time, money and project organisation. Most of the projects and networks were supported by public funds.

Tre sätt att tänka kring dokumentation : En studie av tre förskolors dokumentationsarbete

I detta arbete görs en jämförelse av tre förskolors dokumentationsarbete, förmedling av dokumentationen till barnens föräldrar och huruvida internet används som hjälpmedel för denna förmedling. De tre förskolorna skiljer sig åt i sina pedagogiska utgångspunkter, där den ena är en Reggio Emilia-inspirerad förskola, den andra en montessoriförskola och den tredje arbetar uttalat med portfoliometodik för sitt dokumentationsarbete. Undersökningen görs med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet av studien är att förskolorna använder sig av liknande dokumentationsmetoder men med vissa skillnader som kan återkopplas till förskolornas pedagogiska inriktningar. Montessoriförskolan är den som skiljer sig mest genom att till exempel inte ha sitt arbete med portfolio tillgängligt för barn och föräldrar under förskoleperioden, medan den Reggio Emilia-inspirerade förskolan och förskolan med portfoliometodik liknar varandra i sina valda former av synliggörandet av dokumenterat material. Endast förskolan med portfolioprofil använder sig av internet i sin dokumentationsförmedlingsprocess.

Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag : skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik

Syftet med artikeln är att belysa olika föreställningar kring specialpedagogers och speciallärares roller och uppdrag samt att förstå varför denna olikhet finns. Syftet är också att problematisera  dessa föreställningar  och synliggöra dilemman som kommer till uttryck i talet om de båda yrkesgruppernas roller och uppdrag.  Bakgrunden till studien är de skilda och ofta disparata uppfattningar som råder om vad yrkesgrupperna ska arbeta med, hur de ska genomföra sina uppdrag och varför. Konsekvenserna av detta kan leda till att uppdrag genomförs på ett sätt som inte står i överensstämmelse med styrdokumentens föreskrivna demokrati-, samhälls- och kunskapsuppdrag. Samtal har genomförts med specialpedagoger, speciallärare utbildade efter 2008 och rektorer. Den metodologiska ansatsen har varit kunskapande samtal. Kunskapande samtal utgår från ett kommunikationsteoretiskt perspektiv och bygger på Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Karen Barads teori om agentisk realism har använts för att förstå hur olika föreställningar kring roller och uppdrag uppstår, skapas och förändras i samspel med andras uppfattningar men även i samspel med exempelvis rum, texter och metoder. Olika föreställningar om roller och uppdrag belyses liksom dilemman som dessa föreställningar kan ge upphov till då yrkesrollerna möts i, och möter, en pedagogisk praktik. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare behöver finnas med i det kontinuerliga arbetet ute på skolor och förskolor men att det kan betyda olika slags organisatoriska lösningar för yrkesgrupperna. En fråga som uppstår är om de specialpedagogiska yrkesgrupperna alltid och i alla sammanhang bör finns så nära barnen/eleverna som möjligt eller om det finns grund för ett mer distanserat sätt att arbeta? Författaren föreslår att svensk förskola och skola bör utnyttja det faktum att det finns två olika specialpedagogiska yrkesgrupper och särskilja deras roller och uppdrag på ett tydligt sätt. Om specialpedagogik dessutom tar avstamp i ett kommunikationsteoretiskt perspektiv skapas förutsättningar och möjligheter för barns/elevers lärande utifrån ett inkluderande synsätt.

Das strukturierte Portfolio zur Dokumentation des orientierenden Praktikums für Lehramtsstudierende

Die Kompetenzorientierung der Lehrerbildung bezieht sich nicht nur auf die universitären Ausbildungsabschnitte des Lehramtsstudiums, sondern auch auf die praktischen Phasen. Daher ist es von Interesse, diese praktischen Phasen genauer zu untersuchen. Bisherige Forschungsarbeiten konzentrierten sich dabei vor allem auf die Kompetenzentwicklung (Bach, 2013; Gröschner & Schmitt, 2012; Schubarth et al., 2012) und auf die Betreuung im Schulpraktikum (Bach, 2013; Hascher, 2012; Schubarth et al., 2011). Die Untersuchung dieser Arbeit stellt die Praktikumsdokumentation in den Fokus, da diese ebenfalls zur Kompetenzförderung im Schulpraktikum beitragen kann. Dazu werden zwei Formen von Praktikumsdokumentationen gegenübergestellt. Dies sind einerseits die Praktikumsaufgaben, die als offene Reflexionsaufgaben formuliert werden und andererseits ein strukturiertes Arbeitsheft mit dem Ziel, die Beobachtungskompetenz der Studierenden anzuleiten und die Dokumentation der Beobachtungen zu strukturieren. Diese beiden Formen der Praktikumsdokumentation werden hinsichtlich der Akzeptanz, der Entwicklung der Kompetenzen, der Selbstwirksamkeitserwartung und des pädagogisch-psychologischen Wissens miteinander verglichen. Die Angaben von n = 66 Studierenden, die das Arbeitsheft im Orientierenden Praktikum nutzten, wurden in einem prä-post-follow-up-Design untersucht und zwei Referenzgruppen gegenübergestellt. Die erste Referenzgruppe (n = 64) hatte das Orientierende Schulpraktikum noch nicht absolviert. Die zweite Referenzgruppe (n = 105) hatte dieses beendet und mit den Praktikumsaufgaben gearbeitet. Mit Hilfe von Online-Fragebögen wurden Daten zu Rahmenbedingungen des Schulpraktikums, die selbsteingeschätzte Kompetenz der Studierenden, die Relevanz und Anwendungshäufigkeit der Kompetenzen (adaptierte Skala nach Gröschner, 2009), die allgemeine Selbstwirksamkeitserwartung (Jerusalem & Schwarzer, 1999), das pädagogisch-psychologische Wissen sowie die Akzeptanz erfasst. Die Ergebnisse zeigen keine Unterschiede in der Kompetenz- und Relevanzeinschätzung sowie bei der Selbstwirksamkeitserwartung und dem Wissen zwischen den Gruppen. Signifikant besser schätzten die Studierenden mit dem Arbeitsheft die Anwendungshäufigkeit der Kompetenzen und die Akzeptanz der Praktikumsdokumentation ein. Das neu entwickelte Arbeitsheft und die Praktikumsaufgaben fördern die Kompetenzentwicklung wahrscheinlich in vergleichbarem Maß. Die Studierenden akzeptieren das Arbeitsheft jedoch mehr, was eine wichtige Implementationsbedingung ist. Das Design der Studie sowie die Selbstselektion der Gruppen schränken die Aussagekraft der Studie ein. Zu betonen ist jedoch, dass im Rahmen dieser Studie erstmalig versucht wurde, eine längsschnittliche Interventionsstudie mit Praktikumsdokumentationen umzusetzen sowie die Gelingensbedingungen von Schulpraktika und Kompetenzentwicklung im Lehramtsstudium zu untersuchen.