Kulturell kompetens : för en mer individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle

Syftet med denna studie var att belysa kulturell kompetens och dess innebörd för sjuksköterskan. Syftet var även ta reda på hur sjuksköterskan kan förbättra sin kulturella kompetens för att kunna ge en individanpassad omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Till resultatet användes 12 artiklar som var kvalitativa och kvantitativa. Kulturell kompetens innebar för sjuksköterskan att ha kunskap om olika kulturer för att kunna integrera patientens kultur i omvårdnaden. Det krävdes medvetenhet och förståelse för hur den egna kulturen påverkade den enskilda individen. Lyhördhet inbegrep respekt och uppskattning av mångfald. Det framkom att trots sjuksköterskors användning av helhetssyn i omvårdnaden så är den kulturella kompetensen generellt låg. Sjuksköterskans kulturella kompetens förbättrades genom de erfarenheter som gavs i kulturella möten och genom att interagera med människor med olika kulturella bakgrunder. Genom utbildning kunde en kunskapsbas byggas upp. Skapandet av gemensamma arbetsmodeller och riktlinjer hjälpte sjuksköterskan att försäkra sig om att den vård som gavs var kulturellt kompetent. Studien visade att sjuksköterskans kulturella kompetens har betydelse och påverkar hur individanpassad omvårdnaden blir. Förbättring byggde på önskan och motivation att vilja bli bättre. Processen till att bli mer kulturellt kompetent startade under utbildningen till sjuksköterska och innebar ett livslångt lärande.

Individualisering i moderna språk : En kvalitativ studie om hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material. Individualisering beskrivs i den andra modellen som ett förhållningssätt, att beakta elevernas olikhet, och utformas under en rad olika inslag, från planering till utvärdering. I den tredje modellen nås individualisering i helklassundervisning genom varierande arbetsformer samt lärarens kontakt med eleverna under lektionen. Att läraren snarare ansluter sig till en av dessa tre modeller tycks hänga samman med vilka behov och risker denne förknippar med individualisering.

Från våtmark till våtmark i Ängelholms kommun : Fallstudie kring två våtmarker

Huvudsyftet med denna uppsats är redogöra hur två våtmarker i Ängelholms kommun har kommit till och dess nytta för miljön. För att kunna besvara denna fråga har jag noga studerat beslutsgången, gjort fältstudier, talat med markägare tagit del av opublicerat material och studerat äldre och nya kartor över de båda våtmarkerna, båda belägna i trakten av Höja, ungefär fem kilometer sydost om Ängelholm, och även gjort fältstudier. Utöver detta har jag visat hur Ängelholms och Åstorps kommun arbetar för att främja anläggningen av våtmarker. Båda intresserar sig för att minska övergödningen och med våtmarker så åstadkommer de detta. Utöver vattenrenare så är våtmarker också av intresse rent utbildningsmässigt och bra för att få en heterogen landskapsbild. Slutsatser Det är skillnad på storleken av våtmarker i nordvästra Skåne gentemot i Danmark. Detta beror på att Danmark tidigare var indelade i amt som hade hand om vattenfrågor och kunde genomdriva våtmarksanläggningar i större utsträckning. Våtmarkerna i Skörpinge och Höja fungerar båda som naturliga reningsverk av närsalter. Våtmarken i Skörpinge bör vara mer effektiv när det gäller rening av närsalter då denna har större antal hektar avrinningsområde i förhållandet till våtmarksareal. Till detta skapar våtmarkerna en biologisk mångfald, Våtmarken i Höja visade sig vara väldigt effektiv, 43,4%, när det gällde rening av kväve. Men siffrorna är troligen missvisande i och med att det gjorde för få stickprov under för kort tidsrymd. Andra studier visar en reningseffektivitet på mellan 2 – 20 %. Det som skiljer våtmarkerna åt är dels formen och utförandet och dels antalet markägare. Våtmarken i Höja ägs av bara en markägare medan den andra ägs av fyra. Till detta krävdes det ett godkännande från Miljödomstolen för att våtmarken i Skörpinge skulle få anläggas. Båda våtmarkerna tog lika lång tid att anlägga, ungefär två år. Hur lång tid det tar att anlägga en våtmark kan bero på om markägare vill ha bidrag eller inte och i så fall från vilket myndighet. Så det kan säkerligen ta kortare tid att anlägga en våtmark. För att följa upp nyttan av våtmarkerna i Höja och Skörpinge bör det göras fler stickprov under längre tid och med dessa avgöra hur effektiva våtmarkerna egentligen är. Till detta bör det göras en inventering av flora och fauna för att undersöka den biologiska mångfalden.  

Ricoeur och narrativen ur ett utbildningsvetenskapligt perspektiv

Inom ramen för denna text frågar jag mig hur Ricoeurs sätt att se på narrativen (livsberättelsen) kan användas i ett projekt om pedagogiskt ledarskap där livsberättelsen är central. Projektet, som delas med tre kollegor inom forskningsprofilen Utbildning och lärande vid Högskolan Dalarna, ifråga är ett empiriskt skolforskningsprojekt där ledmotiven pedagogiskt ledarskap och meningsfullt mångfaldsfrämjande är centrala och vars syfte är att belysa på vilka sätt lärares ledarskap kan leda till meningsfullt mångfaldsfrämjande av klassrummets mångfald. Metodologiskt tar denna ansats sin utgångspunkt i den forskningskontext som projektet skriver fram som ”ett normkritiskt förhållningssätt” och ”ifrågasättande av förgivettagna föreställningar”. Datainsamlingen baseras förutom observationer på livsberättelser från lärare i en vardagsnära skolkontext.

Synen på mångfaldsarbete och mångkulturalitet inom en konfessionell skola

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantänker kring mångfald och mångkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som är iprincip etnisk monokulturell vad gäller personal och elevsammansättning. Tyngdpunkten liggerpå hur pedagogerna ser på sina möjligheter att arbeta med dessa frågor dessutom görs avförfattaren en jämförelse med den forskning som finns inom detta område.

Lady Gaga, allt handlar om strategi? : En studie kring vem eller vilka personer och vilka faktorer som skapade superstjärnan Lady Gaga

De frågeställningar som jag har utgått från är vem eller vilka personer, och vilka andra faktorer skapade superstjärnan Lady Gaga? Har Lady Gaga blivit framgångsrik på egen hand eller huvudsakligen som ett resultat av andra personer och deras inverkan? Syftet är att analysera bakgrunden till Lady Gagas enorma succé och utforska möjliga orsaker och förklaringar till den, för att sedan kunna använda och föra vidare kunskapen om dessa framgångsstrategier i musikbranschen. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med fallstudien som metod. Intervjuerna är gjorda i New York, USA och omfattar inflytelserika personer från musik-, konst- och modevärlden, med inriktning på vilka faktorer och personer som varit viktiga och avgörande för Lady Gagas karriär. Analysen är baserad på en teori om Lady Gagas strategier kallad 4E efter ledorden emotions (känslor), erfarenhet, engagemang och exklusivitet. Intervjuerna och fallstudien bekräftar 4E-teorin på alla fyra punkter. Analysen visar att två ytterligare viktiga faktorer är vikten av stödjande grupper runt en ny okänd artist och New Yorks mångfald av artister, musiker och konstnärer.

Invandrares upplevda integration - En studie om fem personers upplevelse av integration i Östersunds kommun

Studiens syfte är att undersöka fem personers upplevelser av integration i Östersunds kommun. Alla fem personer är födda och uppvuxna i ett annat land än Sverige och har kommit till Sverige för ungefär två år sedan. Studien lägger stor vikt på den enskildes subjektiva känslor i möten och interaktioner som äger rum i olika sociala sammanhang som t.ex. vardagssituationer eller myndighetskontakter. Studien analyserar och diskuterar huruvida personer med s.k. invandrarbakgrund känner sig integrerade och som en likvärdig del av samhället. Den tar kritiskt ställning till olika teoretiska ansatser om integration och kommer fram till att synen på personer med s.k. invandrarbakgrund måste förändras från problemsyn och krav på assimillering till resurssyn och mångfald som ska gälla på alla livsområden. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer inom följande områden: känslan av bemötandet av lokalbefolkningen, vänskapskontakter med lokalbefolkningen, upplevelser av boendesegregation, bemötandet på skola och arbetsplats, upplevelser av fördomar och diskriminering samt bemötandet av myndigheter. Studien visar att upplevelsen av integration är subjektiv och individuell. Gemensamma upplevelser är brist på social kontakt med lokalbefolkningen samt en positiv bedömning av såväl svenska statens åtgärder mot diskriminering som också Östersunds kommun introduktionsstöd för invandrare.

Får jämställdheten plats? En studie av översiktsplaneringens behandling av sociala kategorier

Syftet med den här studien är att undersöka hur jämställdhet har behandlats i förhållande till övriga sociala kategorier i översiktsplaneringen. Vidare är syftet att undersöka om detta skiljer sig åt mellan olika typer av kommuner och över tid. Studien bygger på en intersektionell ansats och urvalet bygger på tidigare teorier kring genuskontrakt där fem kommuner i varje genuskontraktstyp inkluderas. Kommunernas översiktsplaner, både aktuella och äldre, studeras genom att genomföra en kvantitativ textanalys där sociala kategoriers utrymme undersöks och en diskursanalys där beskrivningen av sociala kategorier studeras. Resultatet visar att tio sociala kategorier inkluderas i översiktsplaneringen. Jämställdhet har gått från att få näst minst utrymme i de äldre översiktsplanerna till att idag få näst mest utrymme jämfört med övriga sociala kategorier. Jämställdhet beskrivs på liknande sätt som barn, funktionshindrade och äldre att gynnas av en nära, funktionsblandad stad med fungerande kollektivtrafik. Vilket genuskontrakt en kommun har påverkar främst hur kommunerna beskriver jämställdhet, mångfald och äldre.

Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum : Fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning

Charlotte Dahlström Att undervisa i ett mångkulturellt klassrum – fyra lärares erfarenheter av religionsundervisning. Pedagogiskt arbete III, 15 hp, Högskolan Dalarna. Temat för uppsatsen är religionsundervisning i ett klassrum med religiös mångfald sett ur perspektiv från fyra grundskolelärare. Studien fokuserar på vilka strategier lärarna har för att lära ut, hur de utnyttjar läroplanen, olika typer av läromedel samt om det finns utrymme för läraren att välja bort delar av innehållet i kursplanen när denne planerar sin undervisning. En kort presentation av de senaste två läroplanerna samt litteratur som behandlar religionsundervisning i skolan utgör bakgrunden till studien. Intervjuer med fyra lärare är det primära källmaterialet. Efter genomförd studie har det kommit fram att lärarna ser religiös mångfald i klassrummet som en stor fördel i undervisningen samt att läroplanen oftast ses som ett gott stöd vid själva planerandet av undervisningen. Vilka läromedel som används är högst individuellt och beror till stor del på lärarens egen förmåga att hålla sig ajour men även vilka ekonomiska förutsättningar ämnet ges. Avslutningsvis finns en bilaga med intervjufrågorna vilka ger en bild av vad informanterna fått ta ställning till när de intervjuats.