Identitet och skönlitteratur : en diskursanalys av identitetsperspektivet i litteratur

Den här uppsatsen har sitt fokus på identitet inom skönlitteraturen och jag har studerat tvåskönlitterära texter. De texter som har analyserats är en roman av Jonas Hassen Khemiri och ennovell av Alejandro Leiva Wenger där olika uttryck för identitet har studerats och identifieratsmed diskursanalys. Huvudfrågorna har varit hur identitetsfrågor och relaterade fenomenkommer till uttryck i texterna och med vilka medel författarna skildrar dem. Detsammanfattande resultatet visar att litteraturen skildrar identitetsarbetet som i form av dialogmed ett inre jag och i form av kampen mot omvärlden. Litteraturen ger en mängd olikatolkningsmöjligheter och diskussionsunderlag till frågor om identitet.

Svenska för invandrarskap? : Språk, kategorisering och identitet inom utbildningsformen Svenska för invandrare

The overall purpose of this thesis and the four independent studies it builds upon is to examine how categorizations and identity positions are constructed and negotiated in the educational program Swedish for immigrants (SFI) both historically and among participants in the program at the beginning of the 21th century. The analytical focus is on the discourses that frame the development of the SFI program with a specific interest in categorizations and identity in relation to gender, language and national belonging. The empirical material includes historical texts (curricula, commission reports, public inquiries, political propositions, laws) from 1965 to 2010, as well as approximately 95 hours of audio and video recorded data and ethnographic field notes from five SFI classrooms. The results are presented primarily in the four articles but partly also in the thesis itself. Our analysis in the first study, that takes a sociohistorical perspective as a point of departure, indicates shifts in discourses with regards to the categories and aims of the educational program, thus, making certain identity positions more accessible than others at specific times. Using the approach of nexus analysis, the theoretical framework employed in the second study approaches language policies n terms of a dialectical elationship between policy and the learning that takes lace in the language focused classroom. Feminist and postcolonial frameworks re employed ore pecifically in the third and fourth studies. The historical nalysis presented in article three shows how the categories of “immigrant” and Swedes” ave been produced and negotiated in discourses on gender and gender quality in the SFI program since the early 1970s. The fourth study highlights he omplex relationship between gender equality and integration policies, as well as he perception of gender equality as a central part of Swedishness”, negotiated in he everyday conversations in the SFI classroom. Overall, the results illuminate he circulation of discourses both cross ime and between policy and classrooms. oreover, it contributes to a critical discussion about the intersection of language, ender and national elonging in the negotiation of boundaries between insiders and outsiders in Swedish society.

Rätten till min egen identitet? : En etisk studie om barns sociala status, rättigheter och möjlighetertill identitetsskapande i vår samtid

Syftet med studien är att i utvalt material, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s barnkonvention samt Parliament of the World´s Religions dokument om global etik (DTGE), lokalisera en formulerad värdegrund rörande individens möjlighet till identitetsut-veckling, avsedd att tillämpas globalt i vår samtid. Jag har som ambition att försöka räta ut en del frågetecken rörande vilka rättigheter och möjligheter individen har enligt dokumenten till sin egen identitetsformering. Dessutom undersöker jag om materialets värdegrund kan kopp-las till problematiken om hur individens rätt till identitetsformering påverkar dennes formule-rade rätt till religionsfrihet och religioner. Studien är en litteraturstudie och metoden jag använt är en kombination av innehållsanalys och idéanalys som bearbetar material i form av litteratur och dokument rörande identitetsut-veckling. Materialet analyseras med hjälp av teoretiska redskap hämtade från tre författares olika synsätt på identitetsformering samt kringliggande problematik i ämnet. Då min studie även är av komparativ art har jag selekterat analysverktygen liksom primärkäl-lorna, efter tanken att med olika teoretikers perspektiv bemöta och besvara mina breda fråge-ställningar. Resultaten av analysen visar att alla människor inte har getts möjligheten till egen identitetsformering. Vilka av materialets värderingar angående individuell rätt till identitets-formering som kan kopplas till religionsfrihet eller religioner, var betydligt svårare att utröna, då dokumenten är mycket försiktiga i sin formulering rörande olika religioners inverkan på individens identitetsformeringsmöjligheter.

"Ungerska för rötternas skull" : Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland

This thesis is a comparative sociolinguistic study which describes and compares language choice among people with Hungarian background in Sweden and Finland and studies their views on the importance of the Hungarian language and Hungarian cultural heritage for identity. The future prospects of language maintenance and language shift and differences between the Swedish-Hungarians and the Finnish-Hungarians are discussed. A survey was completed among 50 Swedish-Hungarian informants and 38 Finnish-Hungarian informants during 2006. The survey was supplemented by in-depth interviews with 15 informants during 2007. The majority language, either Swedish or Finnish, is much more active in the second-generation Hungarians’ lives than Hungarian is. Hungarian is mostly used in the domain of family relations. The language choices made today are dependent on the informant’s situation during childhood, particularly the parents’ usage of the language and the ability to learn and use Hungarian, chiefly gained through contact with the parents’ mother country and other Hungarian speakers. For some informants, having Hungarian roots forms the sole foundation for belonging, while for others it is this heritage combined with the culture, the ability to use the language or specific character traits. The Hungarian background is most often seen as a treasure offering diversity in life. Finnish-Hungarians are generally more positive about their Hungarian background, have better competence in the language and a greater awareness of the culture than Swedish-Hungarians. The Hungarian language plays a central though often symbolic role. The most important conditions for minority language preservation are language competence together with the desire and opportunity to use it; whereof the largest deficit among second-generation Hungarians is knowledge of the Hungarian language. Only one-fourth of the informants have all of the conditions necessary to be able to maintain the language, which means that Hungarian is an endangered minority language in Sweden and Finland.

Etnisk identitet i en föränderlig värld : Upplevelser av etnisk identitet hos unga vuxna med utländsk bakgrund

Studiens syfte är att uppnå en förståelse över om och hur unga vuxna med utländsk bakgrund upplever att deras syn på sin etniska identitet har påverkats av en uppväxt i ett samhälle där de parallellt tillhör en majoritets- och minoritetsbefolkning. Studien syftar även till att undersöka om och hur deras etniska identitet har påverkat relationen till deras familj. Kvalitativa datainsamlingsmetoder har använts i form av en fokusgruppsintervju samt fyra individuella intervjuer. Materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier om etnisk identitet. Utifrån insamlad empiri och analys av resultatet så dras slutsatsen att synen på den etniska identiteten är starkt situationsanpassad. Majoriteten av informanterna uttryckte en känsla av en "både och" identitet, där de upplevde två etniska identifikationer. Informanterna växlar mellan dessa identiteter beroende på vad som är mest passande utifrån aktuell situation. Studiens resultat visar även att familjen tycks spela en betydande roll för individernas syn på sin etniska identitet.

Identitet i religionskunskapsämnet : Olika tolkningar och dess implikationer i förhållande till styrdokumenten

Syftet med litteraturstudien är att göra en begreppsanalys av begreppet identitet samt att diskutera detta i relation till styrdokumenten för religionskunskapsämnet i åk 7-9 och gymnasiet. Detta har gjorts utifrån fyra frågeställningar. Vilka olika innebörder, synonymer och asymmetriska motbegrepp kan identifieras i primärkällorna? Vilka andra begrepp finns i samma semantiska fält som begreppet identitet i primärkällorna? Hur har författarna i samtida forskning använt begreppet identitet i sin forskning? Vad implicerar de olika tolkningarna och användningarna av begreppet identitet i förhållande till aktuella styrdokument? Metoden för undersökningen har varit begreppsanalys där både samtida forskning och deras primärkällor har analyserats. Detta mot en teoretisk utgångspunkt som utgjorts av socialkonstruktionism och essentialism. Undersökningen visar att en essentialistisk tolkning av identitet är problematisk som utgångspunkt för lärare i religionskunskapsämnet.

Religion, skönlitteratur och identitet : En litteraturstudie om religionsämnet som arena för elevernas självreflexiva identitetsformering

I uppsatsen undersöks huruvida fiktionstexter kan vara en resurs för ungas identitetsskapande i religionsundervisningen på gymnasiet, och om det finns en didaktiskt konflikt mellan förmedlingen av kunskapsstoff och utvecklandet av en personlig livssyn. Undersökningen är en systematisk litteraturstudie och material har valts ut, kategoriserats och analyserats enligt den metoden. Materialet består av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De teoretiska perspektiv som anläggs i arbetet är framförallt sociologiska, filosofiska och psykologiska teorier om meningsskapande och identitetsutveckling samt litteraturvetenskapliga och religionssociologiska om fiktion och dess påverkan på människor. Undersökningen kommer fram till att fiktionstexter kan vara en positiv resurs för identitetsutvecklande, men att det behöver forskas mer om detta inom ramen för religionsdidaktik. Undersökningen visar också på att det finns en tydlig didaktisk konflikt mellan förmedlingen mellan kunskapsstoff och utvecklingen av en personlig livssyn eller identitet.

Satanism och identitet : En hermeneutisk analys av satanistiska texter

Syftet med denna studie är att göra en analys av två olika satanistiska rörelsers texter och deras syn på identitet och identitetsskapande. De rörelser som valdes till denna studie är The Church of Satan och The Greater Church of Lucifer. För att genomföra analysen valdes två böcker ut som representerar respektive rörelsers grundläggande filosofi, dessa var The Satanic Bible (1969, 2005) samt Wisdom of Eosphoros (2015). Analysens teori grundade sig på begrepp som är plockade från queerteorin, för att belysa synen på vad som är normalt och onormalt samt synen på sexualitet och genus. Utöver detta analyserades även rörelsernas syner på kärlek och relationer, innan rörelsernas budskap jämfördes för att se om det finns några korrelationer mellan de två. För att genomföra analysen valdes en kategoriseringsmetod som inspirerats av idé- och ideologianalys. Resultatet visade att båda rörelserna var kritiska till givna samhälleliga sanningar, och ställde sig kritiska till tanken om att det skall finnas några universella normer och moralregler. De båda förespråkade även den fria sexualiteten, där läggning och preferenser ses som irrelevanta. Hos satanismen gick det att återfinna normativa uttalanden kring genus, kön och könsroller, medan luciferianismen inte lägger någon vikt vid dessa kategorier. Dock lägger de båda rörelserna sitt huvudsakliga fokus på den enskilde individens autonomitet och självbestämmande, där man uppmanas att bryta mot alla konventioner som inte leder till den egna lyckan.

Illegitima arbetsuppgifter och identitet - En introduktion

Stressreaktioners styrka beror inte bara på hur mycket och hur ofta människor arbetar utan hör även samman med ett arbetsuppdrags sociala innebörd. Forskningen om illegitima arbetsuppgifter och stress inkluderar denna sociala aspekt, vilken antas vara relaterad till individens självuppfattning och identitet. I artikeln introduceras en modell om illegitima uppgifter som identitetsrelevanta stressorer. Dessutom redovisas en empirisk studie av tre yrkesgrupper kring sambandet mellan identitetsrelevanta stressorer och ohälsoreaktioner.

Sosiaalityö ja maahanmuuttajat. Lastensuojelun ammattilaisten ja asiakkaiden vuorovaikutus ja tulkinnat

Tutkimuksen tavoitteena oli tuottaa tietoa siitä, mitä maahanmuuttajia koskevat erityiskysymykset suomalaisessa lastensuojelun sosiaalityössä ovat ja miten näitä kysymyksiä lastensuojelussa käsitellään. Teoreettismetodologisena viitekehyksenä on sosiaalinen konstruktionismi. Etnisten suhteiden tutkimusperinteessä työ paikantuu keskusteluun, jossa kulttuuri ja etnisyys nähdään sosiaalisesti rakentuvina ja muuntuvina. Analyysissä sovelletaan diskurssianalyyttistä metodologiaa. Tutkimus rakentuu yhteenveto-osiosta ja neljästä artikkelista. Maahanmuuttajasosiaalityötä ja lastensuojelua tarkastellaan sosiaalityöntekijöiden, muiden ammattilaisten ja asiakkaiden kielenkäytön kautta. Aineisto koostuu 11 lastensuojelun asiakaskeskustelusta ja niiden jälkeen keskustelun osapuolille tehdyistä haastatteluista, joita on yhteensä 35. Tutkimuksessa analysoidaan seuraavia kysymyksiä: Miten sosiaalityöntekijät tulkitsevat maahanmuuttajasosiaalityön erityisyyttä oman ammatillisen tehtävänsä näkökulmasta? Minkälaisia ominaisuuksia sosiaalityöntekijät rakentavat maahanmuuttaja-asiakkaille? Miten lastensuojelun keskusteluissa puhutaan monikulttuurisuuteen liittyvistä teemoista, kuten erilaisuudesta ja samanlaisuudesta sekä kulttuuri- ja rasismikysymyksistä? Miten maahanmuuttajalasten ja -nuorten osallisuus lastensuojelun asiakaskeskusteluissa rakentuu aikuisten ja lasten itsensä tuottamana? Mitä ja miten maahanmuuttajalapset ja -nuoret puhuvat kokemuksistaan lastensuojelussa ja suomalaisessa yhteiskunnassa? Maahanmuuttajien erityiskysymyksiä ovat kieleen, kulttuuriin ja valtayhteiskunnan toimintaan liittyvät ymmärtämisvaikeudet, kokemukset arkipäivän rasismista sekä perheen ja yhteisön merkittävä, osin ristiriitainen rooli. Lapsilla ja nuorilla kulttuuri on muuntuvaa ja jatkuvien neuvottelujen kohteena. Aineiston lastensuojelutilanteiden taustalla on usein kouluympäristöön liittyviä vaikeuksia. Haastatteluissa lapset kertovat kokemuksistaan ja toimijuudestaan perheeseen, yhteisöön ja kouluun paikantuvissa tilanteissa. Asiakaskeskusteluissa lasten puhuja-asema on usein heikko, jos aikuiset eivät aktiivisesti vahvista sitä. Jotkut lapset ottavat itse vahvan puhuja-aseman. Asiakaskeskusteluissa maahanmuuttajien erityiskysymyksistä puhutaan harvoin eksplisiittisesti. Haastatteluissa sosiaalityöntekijät enemmän tai vähemmän tietoisesti paikantavat maahanmuuttajasosiaalityötä vieraannuttavaan, sopeuttavaan, tasa-arvoistavaan, kulttuuritietoiseen, rasismitietoiseen ja osallistavaan kehykseen. Kehykset nostavat sosiaalityön tavoitteista, menetelmistä ja asiakkaasta keskeisiksi erilaisia asioita. Tulkinnat ovat muuntuvia, vaikka osoittavat myös tiettyä säännönmukaisuutta. Kulttuuri on keskeinen käsite erilaisuuden ja samanlaisuuden ymmärtämiseksi. Sekä työntekijät että asiakkaat perustelevat toivottavia elämäntapoja "omalla kulttuurillaan" ja selittävät ongelmia ”erilaisella kulttuurilla”. Kulttuurin käsitettä voidaan myös käyttää työvälineenä asiakaskeskusteluissa avattaessa asiakkaan omaa näkökulmaa korostavaa dialogia. Perheen ja kulttuurisen yhteisön merkitys on tärkeää arvioida lapsen ja nuoren hyvinvoinnin ja kulttuurisen identiteetin kehittymisen näkökulmasta. Sosiaalityöntekijöillä on merkittävä välittäjän rooli yhtäältä valtayhteiskunnan ja maahanmuuttaja-asiakkaiden, toisaalta vanhempien, yhteisöjen sekä lasten ja nuorten välillä. Lastensuojelussa haasteena on arkipäivän rasismin tiedostaminen sekä siihen pureutuvien työmenetelmien kehittäminen.