65 resultados para Gävle-Dala järnväger.
Resumo:
Microfilm.
Resumo:
Followed by his Jāmiʻ al-asrār.
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Föreliggande undersökning genomförs i samarbete med uppdragsgivaren och HR-företaget Dala HR Partner. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur logotyp och grafisk profil bör se ut för att på bästa sätt förmedla företagets mål och värderingar, seriös, kompetent, effektiv och trygg. En visuell innehållsanalys utfördes med syftet att få en bättre förståelse för hur andra HR-företag profilerar sig. Semi-strukturerade intervjuer utfördes med Dala HR Partners målgrupp samt en kompletterande enkätundersökning med personer med erfarenhet inom grafisk design för att få åsikter både från lekmän och yrkeserfarna. De olika materialinsamlingsmetoderna gav oss bra underlag till framtagningen av logotyp och grafisk profil som på bästa sätt skulle förmedla Dala HR Partners mål och värderingar, samt uppfylla de komponenter som utgör en fullständig grafisk identitet. Från undersökningen har det framgått att det är viktigt med en tanke bakom det visuella materialet för att egenskaperna ska förmedlas på bästa sätt. Valet av exempelvis färg och form har betydelse i hur företagets värderingar kommuniceras. Resultat av den slutgiltiga logotypen och grafiska profilen visar att de i stor utsträckning förmedlar Dala HR Partners värderingar och mål, seriös, kompetent, effektiv och trygg, vilket var målet med den här undersökningen och vårt examensarbete.
Resumo:
Gävle hamn under andra världskriget är ett tidigare outforskat område. I denna uppsats undersöks hur hamnens verksamhet samt ekonomi påverkades under krigsåren 1939-1945. Uppsatsen fokuserar på stuveriarbetarförbundet samt den kommunala hamnstyrelsen. Vidare så undersöks huruvida det fanns dokumenterade åsikter angående Nazityskland och eventuella moraliska dilemman som uppstod i samband med handeln mellan Gävle hamn och Nazityskland. Resultatet visar att Nazitysklands ockupation av Danmark och Norge, samt spärren i Skagerack, som innebar ett stop för sjöfart mellan Östersjön och Atlanten, påverkade Gävle hamns verksamhet i stor utsträckning. Detta ledde till att Nazityskland var den enda möjliga stora handelspartnern för svenska Östersjöhamnar, vilket innebar att ekonomin och verksamheten i Gävle hamn upplevde störst nedgång efter att Nazitysklands krigslycka hade vänt. Dokumenterad kritik från stuveriarbetarförbundet mot Nazityskland var sparsam till mängden, men ökade något mot slutet av kriget.
Resumo:
(English)The Swedish industrial sector has overcome the oil crisis and has maintained the energy use constant even though the production has grown. This has been achieved thanks to the development of several energy policies, by the Swedish government, towards the 2020 goals. This thesis carries on this path and performs an energy audit for an old industrial building in Gävle (Sweden) in order to propose different energy efficiency measures to use less energy while maintaining the thermal comfort. The building is in quite a bad shape and some of the areas are unused making them a waste of money. By means of the invoices provided by different companies, the information from the staff and some measures that have been carried out in-situ, the energy balance has been calculated from where conclusions have been drawn. Although it is an industrial building, the study is not going to be focused in the industrial process but in the building’s envelope and support processes, since the unit combines both production and office areas. Therefore, the energy balance is divided in energy supplies (district heating, free heating and sun irradiation) and energy losses (transmission, ventilation hot tap water and infiltrations). The results show that the most important supply is that of the DH whereas the most important losses are the transmission and infiltration. Thus, the measures proposed are focused on the reduction of this relevant parameters. The most important measures are the renovation of the windows, heating systems valves and the ventilation. The glazing of the dwelling is old and some of it is broken accounting for quite a large amount of the losses. The radiator valves are not properly working and there does not exist any temperature control. Therefore the installation of thermostatic valves turns out to be a must. Moreover, some part of the building has no mechanical ventilation but conserves the ducts. These could be utilized if they are connected to the workshop’s ventilation which is capable of generating sufficient flow for the entire building. Finally, although other measures could also be carried out, the ones proposed appear to be the essential ones. A further analysis should be carried out in order to analyze the payback time or investment capability of the company so as to decide between one measure or another. A market study for possible new tenants for the unused parts of the building is also advisable.
Resumo:
In this paper, I discuss the representation of Sweden and Swedes in the Íslendingasögur, with an emphasis on identifying patterns across the works, both in terms of narrative structure and content. The aim in doing so is to shed light on modes of representing non-Icelanders in the Íslendingasögur, as well as on medieval Icelandic conceptions of Sweden as a distinct region within Scandinavia. I also aim here to add to a longer-term project that examines the place of foreign visitors to Iceland in the saga corpus more generally. As the scope of this paper is limited to Swedish characters, I am cautious about drawing broad conclusions about their representation – observations given here will need to be framed by a wider study, and one that reads for the characterisation of Swedes in the context both of other genres of saga literature and representations of characters from other regions beside Sweden. However, it is clear that some similarities exist in saga episodes involving Swedish characters: in four of the Íslendingasögur, Swedes are given roles as intruders or outsiders who threaten the community of the saga and whose deaths bring about a change in the for- tunes of their killers.
Resumo:
Designed octapeptides Boc-Leu-Val-Val-Aib-(D)Xxx-Leu- Val-Val-OMe ((D)Xxx = (D)Ala, 3a; (D)Val, 3c and (D)Pro, 5a) and Boc-Leu-Phe-Val-Aib-DAla-Leu-Phe-Val-OMe (3b) have been investigated to construct models of a stable type I' beta-turn nucleated hairpin and to generate systems for investigating helix-hairpin conformational transitions. Peptide 5a, which contains a central Aib-(D)Pro segment, is shown to adopt a stable type I' beta-turn nucleated hairpin structure, stabilized by four cross-strand hydrogen bonds. The stability of the structure in diverse solvents is established by the observation of all diagnostic NOEs expected in a beta-hairpin conformation. Replacement of (D)Pro5 by (D)Ala/(D)Val (3a-c) results in sequences that form beta-hairpins in hydrogen bonding solvents like CD3OH and DMSO-d(6). However, in CDCl3 evidence for population of helical conformations is obtained. Peptide 6b (Boc-Leu-Phe-Val-Aib-Aib-Leu-Phe-Val-OMe), which contains a centrally positioned Aib-Aib segment, provides a clear example of a system, which exhibits a helical conformation in CDCl3 and a significant population of both helices and hairpins in CD3OH and DMSO-d(6). The coexistence of multiple conformations is established by the simultaneous observation of diagnostic NOEs. Control over stereochemistry of the central beta-turn permits generation of models for robust beta-hairpins and also for the construction of systems that may be used to probe helix-hairpin conformational transitions. (c) 2006 Wiley Periodicals, Inc.
Resumo:
Fishing gears and methods that target the Clupeids are atalla lift net, light attraction, midwater trawl and dala (Clupeid beach seine).Dala fisheries have been the most lucrative fishing gear on Clupeids within the recent past. However, it has been declared as 100% illegal gear having a mesh size of 0.1 mm, because it catches indiscriminately undersized (juveniles/larvae) commercial fish. The ban on the gear was therefore mounted through promulgation and implementation of special fisheries laws for Kainji Lake (Nigeria). Although, the use of Dala fishing gear and method has decreased due to this management approach, its use is currently increased again. It is therefore suggested that the ban on the use of Dala may not be the answer to indiscriminate fisheries, but modification of the gear and methods for harvesting Clupeids should be the main objective
Resumo:
O presente estudo tem por objetivo compreender, no contexto geopolítico de Timor-Leste, quais as imagens, funções e estatutos das línguas que aí circulam e, simultaneamente, percecionar de que modo a Escola gere essa pluralidade linguística. Para o efeito, tivemos em conta as representações/imagens relativamente às línguas, às suas funções e estatutos, não só dos alunos e dos diferentes atores educativos (professores, diretores de escola e formadores do 1.º e 2.º ciclo), mas também aquelas que circulam em contexto social alargado, onde incluímos os intervenientes e os responsáveis pelas políticas educativas e outros elementos da população. Foi deste modo que procurámos perceber de que forma tais representações se influenciam reciprocamente e se refletem na Escola. O estudo realizado foi de cariz etnográfico. Assim, o investigadorobservador, colocado no terreno, foi produzindo um diário do observador e recolhendo informação etnográfica, através da sua convivência com a sociedade timorense (escritos do quotidiano, questionário à polícia, observação de aula, entre outros), auscultando as “vozes” quer dos alunos (por meio de biografias linguísticas e desenhos), quer dos atores educativos (através de biografias linguísticas e entrevistas), quer ainda dos intervenientes nas políticas educativas (com recurso a entrevistas) e de alguns jovens timorenses, recorrendo de novo às entrevistas. Simultaneamente, foi feita uma recolha documental, ao longo de todo o período em que o estudo decorreu, que integrou fontes escritas (documentos oficiais, como sejam os documentos reguladores das políticas linguísticas e os manuais, fontes não oficiais, incluindo documentos vários e testemunhos e fontes estatísticas, como os Censos) e fontes não escritas (imagens e sons registados, estes posteriormente transcritos). Todos estes dados foram classificados em dados primários e secundários, em função da sua relevância para o estudo. Para a sua análise socorremo-nos da análise de conteúdo para as biografias, as entrevistas e os manuais de língua portuguesa, estes no quadro de uma abordagem para a diversidade linguística e cultural, de uma análise documental para os documentos reguladores do Sistema Educativa e outros documentos oficiais relativos às línguas e, finalmente, recorremos a uma análise biográfica (Molinié, 2011) para os desenhos realizados pelos alunos. Os resultados obtidos vieram evidenciar o multilinguismo social e escolar que se vive no país, as imagens e as funções que as línguas desempenham nestes dois contextos, o escolar e o da sociedade alargada, permitindo-nos compreender que a Escola não é apenas um microcosmos dentro da sociedade, mas um espaço de encontro, por vezes de confronto, entre diversas línguas, culturas e identidades. Ela é também espaço onde as questões do plurilinguismo são mais desafiantes na medida em que as línguas não são apenas objeto de ensino aprendizagem, mas desempenham igualmente funções importantes na aquisição dos saberes escolares, na interação social e no desenvolvimento cognitivo dos alunos. Nestes contextos, ocorrem duas situações relevantes, uma é o facto de a Escola ser um lugar onde os repertórios linguísticos plurilingues dos alunos entram em contacto com as línguas de escolarização, o português, o tétum e o malaio indonésio e outra é que saberes escolares e saberes culturais utilizam línguas diferentes, isto é, os primeiros são veiculados em tétum e português, eventualmente em malaio indonésio, mas os saberes culturais são expressos nas línguas autóctones, ameaçadas, porém, por uma crescente expansão do tétum. Contudo, estas línguas criam também espaços privados, identitários e de coesão social dentro da grande cidade que é Díli. São línguas “secretas” e “de defesa.” Por fim, referiremos a urgência para que se tomem medidas no sentido de se criar um consenso sobre a normalização do tétum, que conduza à sua aplicação em contexto educativo e ao seu desenvolvimento funcional, isto é, que leve à planificação do seu estatuto. Visa-se, com este estudo, contribuir para que os atores, acima referidos, possam «repensar» a Escola, em Timor Leste, e, em particular, no que diz respeito à gestão das línguas que nela circulam, através de uma política linguística (educativa) que beneficie o Sistema Educativo, com eventuais repercussões no âmbito do currículo, da produção de materiais e da formação de professores. Face aos resultados obtidos, ainda que consideremos este estudo como parcelar, pelo facto de ter decorrido, sobretudo, na capital timorense, permitimo-nos sugerir a necessidade de esbater fronteiras entre o espaço escolar e as realidades dos alunos, encontrando uma gestão escolar deste plurilinguismo que crie um currículo mais integrador dos saberes linguísticos dos alunos.
Resumo:
La notion d’aléa moral est le gold standard de la politique de la demande en santé et justifie les politiques de partage des coûts visant à faire payer le patient. Sous l’effet des critiques théoriques dont elle a fait l’objet, la notion d’aléa moral a été progressivement vidée de son ambition originelle pour en appeler à la moralisation du comportement du patient. Elle a débouché sur une segmentation des patients distinguant ceux qui doivent être mis à contribution financière au non de la responsabilité individuelle et ceux qui doivent être protégés de cette responsabilisation. Ce texte montre que la constitution d’ordres de priorité en matière de santé est peu compatible avec l’approche en termes d’aléa moral. Les ordres de priorité ne répondent pas à une conception instrumentale. Ils reposent sur des valeurs sociétales partagées et des préférences éthiques qui sont en opposition avec la conception standard de la responsabilité et la promotion de l’individualisme.
Resumo:
Syftet med denna uppsats är att utröna om risken att avlida i förtid var större i Falun än på tre andra jämnstora orter i Mellansverige med i övrigt likartade miljömässiga förutsättningar, mellan åren 1750 till 1770. Det använda källmaterialet är Tabellverkets folkbokförings- och mortalitetstabeller för åren 1750 till 1770. Dödsfall i miljörelaterade sjukdomar för Falun har jämförts med orterna Mora, Gefle och Hedemora. Miljön i Falun skiljde sig från de andra orterna främst på grund av den massiva exponeringen av svaveldioxid och metallhaltiga partiklar, som förekom som ett resultat av gruvverksamheten och den efterföljande kopparframställningen. Gefle var en tätort med stadens problem medan Mora var ett agrart samhälle och Hedemora var både och. Resultatet visar, att risken att avlida i bröst- och lungrelaterade sjukdomar var signifikant högre i Falun än i Mora och Hedemora. Även i Gävle var risken mindre än i Falun, dock ej lika tydligt, vilket sannolikt är en följd av att Gävle var en tätort, som allmänt gav en högre dödlighet. Även den allmänna risken att avlida i förtid var högre i Falun än för de andra orterna. Undersökningen visar också på den risk, som fanns, att avlida i förtid, som de olika epidemierna gav upphov till och den stora inverkan det får. Medelåldern var högre i Falun än för de andra undersökta orterna men detta förklaras främst och rimligast av demografiska skillnader
Resumo:
Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter – Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan. Mest engagerade är de statliga skolmyndigheterna, som också efterlyser mer konkreta formuleringar om kosten i läroplanen. De intervjuade rektorerna delar inte denna uppfattning. Kostcheferna vill ha in mer kostkunskap i skolans undervisning. Det råder oenighet även om godis- och läskförsäljning i skolan. Satsningen på ekologiska alternativ går dåligt: Ingen skola serverar ekologiska livsmedel; ingen av kommun-erna gör för närvarande en satsning på detta, trots de statliga direktiven. Helhetsbilden är ändå att skolorna arbetar med kost- och hälsofrågorna i ett bredare, större (mer abstrakt) perspektiv, t.ex. inom ämnen som Livskunskap och Samhällskunskap, där de globala miljöfrågorna diskuteras.