Baking Dalarna's biking cake : Collaboration as a means for destination competitiveness, a case study of “Biking Dalarna"

In the contemporary tourism industry, the competitive game is between destinations. Tourism operations struggle to remain competitive on the international market and their success depends to a large extent on other complementary and competing tourism organizations at the destination. It is the sum of the total tourism offerings at the destination which determines its attractiveness. This research explores tourism collaboration process as a means of generating destination competitiveness. The focus of the research is on the enhancing factors which contribute to the success of the collaboration and to the development of quality tourism products. The research studies the case of Biking Dalarna, a collaboration of different organizations at five biking destinations in Dalarna, Sweden. Its purpose is to develop biking tourism in the region and to make Dalarna into Sweden’s leading biking destination. It is a qualitative research; the empirical data was collected through in depth interviews with representatives of six Biking Dalarna member organizations. The qualitative data collected from the participants provides inside look into the members reflections and experience of collaborating. The findings of this research demonstrate how collaboration has improved the biking product in Dalarna and promoted solutions to development problems. The research finds the good relationship between the collaborating actors and the involvement and leadership of the regional tourism management organization as the most contributing factors to the success of Biking Dalarna. The research also suggests that a third desired outcome of collaboration, improved marketing attributes was yet to be achieved in the case of Biking Dalarna.

Energieffektivisering i småhus i Dalarna

En undersökning av byggnadsbeståndet i landet visar att permanentbodda småhus står för 70 % av det totala antalet byggnader, eller 54 % av den totala byggnadsarean. Inkluderas även fritidshus är siffran uppe i 92 % sett till antalet byggnader och det är tydligt att energieffektivisering i våra småhus spelar en nyckelroll i möjligheterna att nå uppsatta mål för minskad energianvändning i byggnadssektorn. Dalarna är ett län med en större andel småhus än genomsnittet för hela landet, med en stor mängd småhus byggda fram till 1960, samt mellan 1971-1980. Några anledningar att fokusera energieffektiviseringsarbete på småhusen byggda mellan 1971-1980 är dels att det är den åldersgrupp som innefattar näst flest hus (näst efter småhus uppförda fram till 1940) och dels att dessa småhus är tillräckligt nya för att innehålla många orenoverade objekt. Åldersspannet är även relativt snävt (endast 10 år) vilket innebär att byggtekniken som använts i dessa hus troligtvis är relativt lika. Å andra sidan förbrukar de äldre småhusen betydligt mer energi (köpt energi per m2) vilket är en anledning att titta även på äldre hus då potentialen för minskad energianvändning kan vara högre trots att de kanske redan är renoverade i en större utsträckning.

Profiling visitors to Dalarna Museum : What are the motivational factors that influence visitors' frequency of visits

Prior studies on museum visitors are extensively centred on national museums, the studies on regional museums are scarce. To fill in the academic gap, a research is proposed concerning the visitors of Dalarna Museum, a regional museum in Sweden. With an aim to profile visitors’ demographic characteristics and investigate the motivational factors that influence visitors’ frequency of visits, a face-to-face questionnaire survey was implemented at Dalarna Museum. To get visitors’ demographic characteristics, a few closed and open questions are devised to profile visitors’ gender, age, occupation, income, education, number of children and residence place. To investigate the motivational factors that influence visitors’ frequency of visits, a seven-point Likert questionnaire is employed with 17 motivational factors included. During a 12-day data collection, 372 visitors were invited to participate in the questionnaire survey, whereof 357 had filled in the questionnaire, generating a response rate that is as high as 96 percent. After data cleansing, there are 355 completed and valid responses in total. According to the results, some of visitors’ demographic characteristics are similar including gender, age, occupation, income, and number of children. However, the characteristics regarding visitors’ residence places and educational attainments are different comparing the frequent visitors to occasional visitors. Through running a multiple regression analysis, 13 out of the 17 motivational factors are detected having significant influences on visitors’ frequency of visits to Dalarna Museum, of which the most influential one is visitors’ day-outs with their friends and relatives.

Energy savings potential in existing houses : Energy simulation results for Dalarna's single-family housing stock

Vägar till en halverad energianvändning i Dalarnas byggnadsbestånd

Lågenergibyggande i Dalarna mars 2012

Inom ramen för projektet Energi- och miljökompetenscentrum vid Högskolan Dalarna har en kortare studie av lågenergibyggande i Dalarna gjorts. Syftet med rapporten är att ge en sammanställning av det aktuella läget på området i Dalarna. Det finns idag ett flertal bygginitiativ, både privata och allmännyttiga, i Dalarna där man ansträngt sig när det gäller energihushållning. En handfull av dessa kommer nog att uppfylla passivhuskraven enligt FEBY, exakt hur många går dock inte att säga pga infomationsbrist och med tanke på osäkerheten i energiberäkningarna. En annan slutsats är att medvetenheten om lågenergibyggande på kommunal och allmännyttig nivå är i allmänhet god och att energihushållning är ett område som ges stort fokus vid den nybyggnation som sker. När det gäller det privata byggandet av villor så sker det mesta av byggandet enligt hustillverkarnas typspecifikationer. Då tak, grund och ventilationssystem oftast i princip är samma som för passivhus kan det konstateras att egentligen ganska små förändringar i konstruktion och utförande av detta byggande skulle kunna ge hus enligt FEBYs passivhuskrav eller åtminstone minienergihuskrav.

Obstacles and Opportunities Foreign Graduates Meet In Dalarna Labour Market, Sweden

Foreign graduates have been part of the success stories of many developed countries. This is as a result of their immeasurable deposit of ideas, knowledge, and innovation in the host country. Though the process of these foreign graduates penetrating and integrating into the labour market of the host country could be slow and rough as they encounter some obstacles on the way; they still strive to break through and be part of the country’s workforce because they foresee some opportunities therein. This research study is about the obstacles and opportunities foreign graduates meet in Dalarna labour market. The study investigated and identified the obstacles and opportunities foreign graduates meet in Dalarna labour market. For a thorough execution of this research, we collected primary data by handing questionnaires to 65 foreign graduates searching for jobs in Dalarna region and interviewed eight people, among which seven were foreign graduates and one of them was a staff at Arbestförmedlingen (Employment Agency) to give us a general view of the Dalarna labour market. We read previous research works and related articles to understand the topic in order to get an overview of the terminologies and concept to apply. This study concluded that language is a major obstacle foreign graduates meet in the Dalarna labour market. Other possible obstacles include culture, poor integration policies, lack of a placement bureau, lack of trust, limited opportunities, favoritism, lack of jobs, lack of references and experience. On the other hand factors like job availability, outgoing labour force and unskilled labour are possible opportunities foreign graduates meet in the Dalarna labour market. Furthermore flexible work time, good working atmosphere, experience, social security/welfare, good standard of living, family friendly region, higher wages, job security and cheap cost of living are also possible benefits that foreign graduates get in Dalarna.

Spridning av innovation i högre utbildning : En studie av spridningen av Videochat vid Högskolan Dalarna

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera spridningen av en innovation, Videochat, inom Högskolan Dalarna för att utifrån det lägga förslag på fortsatt arbete för att öka spridningen av Videochat. Frågorna som legat till grund för uppsatsen är: Vad är Videochattens spridningstakt inom Högskolan Dalarna? På vilka grunder har Videochat anammats inom Högskolan Dalarna? I de fall man inte har anammat Videochat, på vilka grunder man gjort det valet? Var och hur kan åtgärder sättas in för att stimulera spridningen av Videochat? Undersökningen har baserats på ett webbaserat frågeformulär bland Högskolan Dalarnas undervisande personal och frågorna i formuläret utarbetades med hjälp av förberedande intervjuer med nyckelpersoner inom Högskolan Dalarna. Undersökningen visar att användningen av Videochat har spridits olika långt på de olika akademierna och på två av fyra akademier anses det finnas ett behov av särskilda åtgärder för att stimulera spridningstakten. Den främsta anledningen till att börja använda Videochat är möjligheten att föreläsa för nätstudenter och campusstudenter samtidigt. Undersökningen visar samtidigt att anledningarna för att använda Videochat skiljer sig mellan de olika akademierna. Ett antal åtgärder föreslås för att stimulera spridning på de två akademier med lägst andel användare av Videochat där de viktigaste går ut på att öka kunskapen om Videochat och dess fördelar.

Making Learning Possible : Nätbaserad utbildning vid Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna (HDa) har gjort ett strategiskt/medvetet val genom att betona den pedagogiska utvecklingen för nästa generations lärande (NGL) och har under flera år utvecklat nätbaserade kurser. NGL centrum är ett nav i den pedagogiska utvecklingen på HDa. Vår roll är att möjliggöra studenters lärande. (Ramsden 2003). Vid vår högskola fokuserar vi på olika datorsystem som stödjer lärandet och möjliggör synkron interaktion och kommunikation, både vid seminarier och under föreläsningar. Vi har valt och utvecklat system som stödjer lärandet och kontakten mellan studenter och lärare på ett bra sätt, fokus ligger inte nödvändigtvis på den nyaste teknologin. Vi anser att det är viktigt att skapa förutsättningar för sociokulturella miljöer vid nätbaserade utbildingar och därför är seminarier och samtal mycket viktiga i våra utbildningar. (Säljö 2000). Vi har definierat tre huvudbehov för lärandeprocessen och vi har valt system för informationsutbyte (Fronter), Adobe Connect för seminarier och Videochat - vårt egenutvecklade system för föreläsningar. Vi vet sedan många år att föreläsningar hjälper studenterna att förstå litteraturen bättre. Ett LMS (Fronter) är ett sätt att samla information såsom scheman och uppgifter. Där sker diskussioner om innehåll och kursupplägg, inlämningar, nyheter och meddelanden. När det gäller föreläsningar har vi valt att använda ”live-streaming” med möjlighet att spela in föreläsningen. Vi betraktar varken Adobe Connect eller vår Videochat som virtuella verktyg. De möten som genomförs med dessa verktyg är på riktigt. Studenter och lärare vittnar ofta om att de interagerar mer i ett seminarium via Connect än vad som sker i en fysisk föreläsningssal och bekräftar den pedagogiska närheten. HDa har system som är säkra men vi tror samtidigt på öppenhet och lättillgänglighet. Vi välkomnar gäster in i systemen för att skapa transparens. Läraren har möjlighet att låsa mappar i vårt LMS och göra dem både säkra och privata. Vi vill berätta och visa för intresserade konferensdeltagare hur vi på Högskolan Dalarna jobbar generellt med nätbaserade verktyg men också visa på mer specifika lösningar som har uppskattats av våra studenter och lärare.   References Ramsden, Paul (2003). Learning to teach in higher education. 2. ed. London: RoutledgeFalmer Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. [Learning in practice - A sociocultural perspective]. Stockholm: Prisma

Könsfördelningen i energiproduktionsbolag i Dalarna : Förstudie om kvinnors upplevelser i en mansdominerad värld

Behovet att förbättra jämställdheten finns över hela Sverige och arbetsmiljöverket har tjugofem miljoner kronor för de följande två åren till förbättringsåtgärder. De fjorton strategier som finns i Dalarna för jämställdhet har inte implementerats helt. Behov finns att undersöka kvinnors upplevelse inom mansdominerade arbetsplatser. Fem kvinnor blev intervjuade inom energiproducentbolag i Dalarna. Resultatet visar att kvinnorna trivs på sina arbetsplatser trots en ständigt påslagen riskkalkylering vid kontakt med sina manliga kollegor. Deras erfarenhet avspeglar sig med att de lämnar flera praktiska strategier till förbättringar.    

Multimodal Literacy as a form of Communication : What is the state of the students at Dalarna University multimodal literacy?

Literacy is an invaluable asset to have, and has allowed for communication, documentation and the spreading of ideas since the beginning of the written language. With technological advancements, and new possibilities to communicate, it is important to question the degree to which people’s abilities to utilise these new methods have developed in relation to these emerging technologies. The purpose of this bachelor’s thesis is to analyse the state of students’ at Dalarna University mulitimodal literacy, as well as their experience of multimodality in their education. This has led to the two main research questions: What is the state of the students at Dalarna University multimodal literacy? And: How have the students at Dalarna University experienced multimodality in education? The paper is based on a mixed-method study that incorporates both a quantitative and qualitative aspect to it. The main thrust of the research paper is, however, based on a quantitative study that was conducted online and emailed to students via their program coordinators. The scope of the research is in audio-visual modes, i.e. audio, video and images, while textual literacy is presumed and serves as an inspiration to the study. The purpose of the study is to analyse the state of the students’ multimodal literacy and their experience of multimodality in education. The study revealed that the students at Dalarna University have most skill in image editing, while not being very literate in audio or video editing. The students seem to have had mediocre experience creating meaning through multimodality both in private use and in their respective educational institutions. The study also reveals that students prefer learning by means of video (rather than text or audio), yet are not able to create meaning (communicate) through it.

Utredning om integrering av hållbar utveckling i sjuksköterskeprogrammet, Högskolan Dalarna

Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU

Sustainability and research integrated in engineering courses at Dalarna University, Sweden

Högskolepedagogik, högskolepedagogisk utbildning, BHU

Constructive alignment in Computer Engineering and Informatics departments at Dalarna University : An empirical investigation

Background: Constructive alignment (CA) is a pedagogical approach that emphasizes the alignment between the intended learning outcomes (ILOs), teaching and learning activities (TLAs) and assessment tasks (ATs) as well as creation of a teaching/learning environment where students will be able to actively create their knowledge. Objectives: This paper aims at investigating the extent of constructively-aligned courses in Computer Engineering and Informatics department at Dalarna University, Sweden. This study is based on empirical observations of teacher’s perceptions of implementation of CA in their courses. Methods: Ten teachers (5 from each department) were asked to fill a paper-based questionnaire, which included a number of questions related to issues of implementing CA in courses. Results: Responses to the items of the questionnaire were mixed. Teachers clearly state the ILOs in their courses and try to align the TLAs and ATs to the ILOs. Computer Engineering teachers do not explicitly communicate the ILOs to the students as compared to Informatics teachers. In addition, Computer Engineering teachers stated that their students are less active in learning activities as compared to Informatics teachers. When asked about their subjective ratings of teaching methods all teachers stated that their current teaching is teacher-centered but they try to shift the focus of activity from them to the students. Conclusions: From teachers’ perspectives, the courses are partially constructively-aligned. Their courses are “aligned”, i.e. ILOs, TLAs and ATs are aligned to each other but they are not “constructive” since, according to them, there was a low student engagement in learning activities, especially in Computer Engineering department.

Reglerad miljöredovisning : Tillståndspliktiga företag i Dalarna 2013

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad. Urvalet är de tillståndspliktiga företagen i Dalarna.Varje företag kan ha flera enheter som är tillståndspliktiga och vårt urval,Dalarna, blir 209 enheter varav 116 är stora enheter.Slutsats: Företagen i Dalarna uppfyller inte lagen om reglerad miljöredovisning tillfullo. Endast 18 av 116 stora enheter uppfyller alla fyra punkterna.Däremot är det 61,2 procent av de stora enheterna som får tre poäng.Som en jämförelse med Ljungdahls studie där nästan 27 procent når trepoäng ser vi en klar förbättring. De faktorer som kan förklara företagenstillämpning av lagen i vår undersökning är omsättning, de som anlitarrevisionsbyrån PwC samt branschtillhörighet avlopp och avfall. Av defyra hypoteser som vi använder är det en som stämmer, två som förkastasoch en som vi inte med säkerhet kan avgöra om den ska vara kvar ellerförkastas.

Student satisfaction in tourism education : The case of Dalarna University, Borlänge, Sweden

The students' expectations must be met to ensure their overall satisfaction. Because of this student satisfaction has become a measurement tool with which the universities can compete against each other in order to attract potential students and also a higher level of internal and external funding. This thesis deals with students' overall satisfaction in tourism education at Dalarna University in Sweden. It is important to understand what it takes for the universities to be able to produce a motivated workforce for the communities and how satisfied students could help in achieving this goal. Sweden was selected because of the recent introduction of tuition fees, in 2010, which has made it even more crucial to understand the factors affecting students' satisfaction. The method chosen for conducting this study was a questionnaire where the students of Dalarna University were asked to rate different aspects of their overall experience on a Likert scale. The research was conducted via Facebook and email questionnaire. The results show different levels of satisfaction based on the tourism programmes and gender for example. The major finding from this research implicate that the social conditions and surrounding city categories are the most influential when it comes to the overall satisfaction of students at Dalarna University. The results give the university and the city of Borlänge an insight on issues that really matter to the students and how to improve them.