962 resultados para Bates, Joshua, 1788-1864
Resumo:
Series title also at head of t.-p.
Resumo:
"The list has been compiled from the original bills and arranged for publication by Albert Carlos Bates, a member of the Acorn club."--Foreword.
Resumo:
Shaw & Shoemaker
Resumo:
Mode of access: Internet.
Resumo:
Aussie Post, the flagship of ocker Australiana, folded in January 2002. Post began life as the Australasian, a middlebrow magazine steeped in a nineteenth century civics of stable citizenship with a modicum of diversionary leisure. The transformation began when the Australasian became Australasian Post in 1946 under George Johnston's brief 15-week editorship. Johnston's idealistic vision of Post as a voice of post-war Australian modernity was soon overtaken by commercial imperatives as Post's identity wavered between its civic antecedents and a new low-brow populism, a niche it had finally settled into by the mid-1950s. This tension between staid civics and risqué populism shaped the magazine's long evolution into its final realisation of the pictorial general interest genre. This paper, based on a close examination of the magazines themselves, tracks Post's generic evolution and focuses on the struggle to redefine the magazine’s identity during the post-war period when the axis of Australian identity was reluctantly shifting from the staid traditions of Rule Britannia to the flashy modernity of Pax Americana.
Resumo:
This thesis investigates whether receiving an important award in academia raises recipients’ subsequent research productivity and status compared to a synthetic control group of non-recipient scholars with similar previous research performance. It examines the case of being awarded the John Bates Clark Medal and becoming a Fellow of the Econometric Society finding evidence of positive incentive and status effects that raise both productivity and citation levels.
Resumo:
Sommaren 1788 drabbades den svenska flottan av en svårartad febersjukdom. Febern, som senare definierats som febris recurrens el. återfallsfeber, hade sitt ursprung i den ryska flottan. Besättningen ombord skeppet Vladislav, krigsbytet från slaget vid Hogland, bar på ett stort antal smittade klädlöss. Efter flottans ankomst till Sveaborg spred sig sjukdomen snabbt bland manskapet, men även bland fästningens garnison. Förhållandena inom militären, både inom lantarmén och framför allt inom flottan, var gynnsamma för epidemiers spridning. De trånga utrymmena, den ensidiga kosten, det undermåliga dricksvattnet, den bristande hygienen: allt gynnade uppkomsten och spridningen av olika epidemier. Manskapets försämrade allmäntillstånd gjorde, att sjukdomarna blev mera förödande än vad de i andra förhållanden skulle ha varit. Bristen på manskap och material under Gustav III:s ryska krig var enormt, bl.a. var bristen på medicinsk personal och -utrustning skriande. Då flottan och armén drabbades av en epidemi av katastrofala dimensioner stod myndigheterna hjälplösa. Epidemin visaqr tydligt hur illa förberett hela kriget var och hur misskött flottans sjukvård var. På Sveaborg var förhållandena fruktansvärda. Halva garnisonen uppges ha avlidit, och det låg travar av lik överallt. Kaserner m.fl. byggnader adapterades till provisoriska lasarett och det rådde brist på allt. De medicinska myndigheterna representerades av den till fästningen skickade andra fältläkaren, som tillsammans med läkarna på fästningen gjorde sitt bästa i enlighet med tidens vårdmetoder. Då den svenska örlogsflottan i november seglat över tilll Karlskrona spred sig epidemin i staden. Sjukdomen grasserade också bland de civila. Då sjukdomens orsak och utbredningssätt var okända, kunde man varken hindra epidemin från att spridas eller genomföra adekvata vårdmetoder. Tvärtom, med de hemförlovade båtsmännen spred sig sjukdomen även till de övriga delarna av riket. Under 1789 var flottan p.g.a. de många sjukdomsfallen närmast operationsoduglig. Under vårvintern och våren 1790 avtog epidemin. Epidemin var ett svårt medicinskt problem. För att utreda situationen i Karlskrona skickade den tillförordnade regeringen, utredningskommissionen och Collegium medicum sina egna representanter till staden. De olika läkarnas sjukdomssyner grundade sig främst på tron om sjukdomars uppkomst genom miasma och förbättrandet av luftkvaliteten sågs som en väsentlig vårdform. I arbetet jämförs de olika myndigheternas och några av de på platsen varande läkarnas syn på sjukdomens art, dess orsaker och ursprung. De flesta härleder sjukdomen till den ryska flottan, och nämner någon form av smitta. Som främsta sjukdomsorsak nämns dock miasma och de rekommenderade vårdformerna representerade den humoralpatologiska synen. Förste amiralitetsläkaren Arvid Faxe representerar dock en annan åsikt, i det att han enbart tror på sjukdomens överföring via smitta. Epidemin var också ett politiskt problem. Epidemin var en lokal angelägenhet ända till dess att flottans operationer hämmades av manskapsbristen, varefter den blev ett ärende på högsta nivå. Kungen ingrep sommaren 1789 genom att grunda en kommision med rätt vidsträckta befogenheter. I Karlskrona verkar de militära myndigheterna och läkarna ha misstrott och skuldsatt varandra för katastrofen, och förhållandet mellan de till staden sända utredarna och militärerna var likaså inflammerat. Genom källorna återspeglas rivalitet, avund och inbördes konkurrens. Personalbristen var svår, och den skyldiga söktes utanför den egna kretsen. Den danskfödde apotekaren med sina påstott otjänliga mediciner blev en ypperlig syndabock. Örlogsflottan beräknas i sjukdomar ha förlorat omkring 10.000 man i döda, huvudsakligen i Karlskrona (civila inberäknade). Armén och Skärgårdsflottan uppges likadeles ha mist omkring 10.000 man, medan antalet i strid stupade armésoldater endast var ca 1500. Sammanlagt antas alltså ca 20.000 människor ha mist livet; både i återfallsfeber, men även i andra, samtidigt grasserande farsoter. I denna siffra är inte de övriga delarna av riket inberäknade. Epidemin i fråga kan alltså på goda grunder anses vara det svenska 1700-talets största medicinska katastrof.
Resumo:
Page 58 of the "American Jewish Cavalcade" scrapbook of Leo Baeck in New York found in ROS 10 Folder 3
Resumo:
Page 8 of the "American Jewish Cavalcade" scrapbook of Leo Baeck in New York found in ROS 10 Folder 3
Resumo:
Mrs. Monasch is shown as a young woman wearing a gray translucent shawl and a lace bonnet with ornate flaps coming down over the ears. Some of her black hair is showing. She is shown in a 3/4 view; the eyes are lustrous, the corners of the mouth are raised in a half smile. On backing of original frame: "Zum Andencken von Ihren Schwiegersohn, J. Wollstein d. 20th February 1839" (In memory of your son-in-law J. Wollstein Feb 20th, 1839).
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Digital image
Resumo:
Parte 1 - Atos do Poder Legislativo