Kan egenvårdsutbildning ge kunskaper som leder till ökad livskvalitet och att fler patienter slutar röka? : En jämförelse av två olika omhändertagandenav KOL patienter i primärvården.En kvasiexperimentell studie

Syftet med studien var att jämföra livskvalitet, kunskap om KOL och antal patienter som inlett ett rökstopp där en grupp erhöll standard vård och en annan grupp förutom standard vård även fick ett strukturerat omhändertagande på en distriktssköterskeledd KOL- mottagning med undervisning i egenvård.Studien genomfördes med kvasiexperimentell design. Urvalet var 52 patienter från primärvården med diagnosen KOL. Patienterna matchades utifrån kön, sjukdomens svårighetsgrad och slumpades sen till två grupper, en interventionsgrupp och en jämförandegrupp. Jämförandegruppen erhöll standardvård medan interventionsgruppen utöver standardvård erhöll två utbildningsbesök i egenvård hos astma KOL-sjuksköterskan på en vårdcentral i mellansverige.Som datainsamlingsmetod har två enkäter använts. En enkät som innehöll frågor om kön, ålder, civilstånd, utbildning, upplevd kunskap om KOL och rökstatus samt en enkät som hade till syfte att ge information om hur andningsbesvären påverkar patientens livskvalitet. Båda grupperna har svarat på enkäterna vid två tillfällen, vid det första besöket och vid det sista besöket efter tre månader. Interventionsgruppen har däremellan fått två utbildningsbesök.Resultaten visade statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna gällande livskvalitet, rökstopp och kunskaper om KOL. Interventionsgruppen hade fått minskade andningsbesvär, hade ökat sin fysiska aktivitet och fått en bättre psykosocial hälsa. Medan jämförande gruppen hade försämrats något i alla dessa avseenden. I interventionsgruppen hade sex av sexton rökande patienter slutat att röka, medan ingen hade slutat av de fjorton rökande patienterna i jämförandegruppen. Patienterna i interventions- gruppen hade också väsentligen större kunskaper om sin sjukdom jämfört med patienterna i jämförandegruppen.

Side Effects of Leukotriene Receptor Antagonists in Asthmatic Children

Background: Leukotriene receptor antagonists (LTRAs) are drugs which have been widely used more than ten years. As the use of LTRAs increases, our knowledge with respect to their side effects increases as well. Objectives: The objective of our study was to evaluat the observed side effects of LTRAs used in patients with astma. Patients and Methods: 1024 patients treated only with LTRAs owing to asthma or early wheezing were included in the study for a five-year period. The observed side effects of LTRAs in these patients were retrospectively investigated. The side effects were divided into two parts as psychiatric and non-psychiatric. Results: Among the 1024 cases included in the study, 67.5% of the patients out of 41 with side effects were male, 32.5% were female and the average age was 6.5 years. The rate of patients with asthma was 63.41% and 36.58% of the patients had early wheezing. It was determined that sex, age and diagnosis (early wheezing or asthma) of the patients were ineffective in the emergence of side effects. The average period for the emergence of side effects was the first month. It was observed that hyperactivity was the most frequently observed psychiatric side effect and that abdominal pain was the non-psychiatric side effect. Conclusions: The side effects of LTRAs were common in children. Therefore, patients must be informed at the beginning of the treatment and they must be evaluated at certain intervals.