Alkohol : En undersökning av första års programstudenter vid campus Borlänge

I denna uppsats har en undersökning av studenters alkoholvanor gjorts. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om första års programstudenters alkoholvanor vid Högskolan Dalarna campus Borlänge. Följande frågeställningar belyses i studien: Hur ofta och hur mycket dricker studenter vid respektive program, hur ser kvinnornas alkoholvanor ut jämfört med männens, samt om alkoholvanorna skiljer sig mellan programmen.Jag har använt mig av en kvantitativ enkätundersökning där totalt 60 studenter från tre olika program har medverkat. Studenterna går första året på Högskolan Dalarna och är i åldrarna 19-24 år. De program som undersöktes var Grafisk teknologi och design, Materialdesign samt Ekonomprogrammet. Jag vill påpeka att bortfallet i undersökningen är litet och de flesta har svarat på enkäten (60/74). Vid ett eventuellt bortfall bör man fråga sig om de frånvarande studenterna skiljer sig avsevärt från de studenter som deltog i undersökningen. Orsaken till att några studenter inte var närvarande vid undersökningen kan jag inte uttala mig om.De teorier som används i uppsatsen är teorier om identitetsfinnande, rusets betydelse för konsumtionen, samt en teori om normer och avvikande beteende.Innan jag genomförde undersökningen tog jag kontakt med några av skolans studieadministratörer för att få tillgång till antal registrerade studenter på de olika programmen. Därefter tog jag kontakt med lärare på respektive program och bestämde datum och tid för utlämnande av enkäten. Då kunde jag själv dela ut och samla in enkäten. Efter att jag fått in svar på enkäten sammanställdes all information för att få en övergripande syn på studenternas alkoholvanor.Resultatet av undersökningen visar att 91,7% av studenterna konsumerar alkohol. Den visar också att männen dricker oftare än vad kvinnorna gör och även större mängder vid ett och samma tillfälle. Dock är det många kvinnor som dricker ofta och mycket. Detta kan bero på att de existerande könsroller som finns håller på att lösas upp.Studenter på Materialdesignprogrammet har högst konsumtion om man jämför med de övriga programmen. På detta program dricker många av studenterna fler än 1 gång i veckan. De dricker också stora mängder. Ekonomprogrammet har låg konsumtion både när det gäller hur ofta och hur mycket de dricker. Det mest häpnadsväckande resultatet har programmet Grafisk teknologi och design där det faktiskt är kvinnorna som står för den högsta konsumtionen.

Sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem : - En litteraturstudie

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie där sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att dessa patienter var oförutsägbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev även en rädsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, då vissa sjuksköterskor ville hjälpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansåg att det ingick i deras yrkesroll att vårda patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Det fanns en ovilja hos sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp och sjuksköterskorna ansåg att patienterna enbart skulle vårdas av specialister. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att flera sjuksköterskor hade fördomsfulla attityder och bristande respekt gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskorna kände även rädsla och hade viss ovilja att vårda patienterna. Vissa sjuksköterskor hade positiva attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem och ville vårda dem. Sjuksköterskor som arbetade på missbruksavdelningar hade mer empatiska attityder gentemot patienterna. Utbildning inom alkohol och narkotika kunde förbättra sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Alkohol, självkänsla och kön : en sambandsstudie

Självkänsla är vår värdering av vem vi är, den kan var hög eller låg men relativt bestående över tid (Jonsson, 2003). Det sägs att killar har högre självkänsla samt bättre psykiskt välbefinnande jämfört med tjejer (Socialstyrelsen 2009). Syftet med undersökningen var att ta reda på om grad av självkänsla påverkade alkoholkonsumtionen, om killar skattade sin självkänsla högre än tjejer samt om det fanns könsskillnader i alkoholkonsumtionen. Sextioen gymnasieungdomar deltog i enkätundersökningen, 27 killar och 34 tjejer. Resultatet påvisade att självkänslan påverkar alkoholkonsumtionen i grad av berusning (p<0.01) och inverkar på debutåldern, (p<0.01) killar skattar sin självkänsla högre än tjejer (p<.001) och tjejer alkoholdebuterar tidigare än killar (p<.05).

The Pst system of Streptococcus mutans is important for phosphate transport and adhesion to abiotic surfaces

The Pst system is a high-affinity inorganic phosphate transporter found in many bacterial species. Streptococcus mutans, the etiological agent of tooth decay, carries a single copy of the pst operon composed of six cistrons (pstS, pstC1, pstC, pstB, smu.1134 and phoU). Here, we show that deletion of pstS, encoding the phosphate-binding protein, reduces phosphate uptake and impairs cell growth, which can be restored upon enrichment of the medium with high concentrations of inorganic phosphate. The relevance of Pst for growth was also demonstrated in the wild-type strain treated with an anti-PstS antibody. Nevertheless, a reduced ability to bind to saliva-coated surfaces was observed, along with the reduction of extracellular polysaccharide production, although no difference on pH acidification was observed between mutant and wild-type strains. Taken together, the present data indicate that the S.similar to mutans Pst system participates in phosphate uptake, cell growth and expression of virulence-associated traits.

Vad krävs för att ta sig ur ett missbruk av alkohol och droger?

Forskning har visat att det är flera faktorer som har betydelse när en person vill förändra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen själv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som får en person att vilja lämna ett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sådan process ser ut.Undersökningen baseras på tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nått en personlig botten är viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lämna ett missbruk. Relationer, dvs. stödet från betydelsefulla personer i nätverket är en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp från missbruket, samt att flytta från hemstaden och bryta med gamla vänner. Vidare har en inre förändring och ett nytt synsätt på livet varit betydelsefullt.

Genetische Varianten synaptischer Proteine als Risikomechanismus der Alkoholabhängigkeitund Alkohol-bezogener Phänotypen

Die Alkoholabhängigkeit gehört zu den häufigen chronischen Erkrankungen, welche mit einem vorzeitigen Verlust von Gesundheit und Lebensqualität einhergeht. Familien- und Zwillingsuntersuchungen sprechen dafür, dass mehr als 50% der Verhaltensvarianz durch genetische Faktoren zu erklären ist. In der vorliegenden kumulativen Habilitationsarbeit wurden verhaltensgenetische, molekularbiologische, humangenetische und funktionell bildgebende Untersuchungstechniken kombiniert, um ein erweitertes Verständnis der Neurobiologie der Alkoholabhängigkeit zu erzielen. In einer Serie tierexperimenteller Arbeiten konnte u.a. nachgewiesen werden, dass das Gen für das Multiple PDZ Domänen Protein Mpdz ein Kandidatengen des Alkoholentzugs, Barbituratentzugs und der neuronalen Exzitabilität darstellt. In zwei weiteren Untersuchungen wurden Kandidatengene der Alkoholpräferenz untersucht. Hier konnte mit dem Syntaxin binding protein 1 (Stxbp1) ein Kandidatengen der Alkoholpräferenz bestätigt werden. Humangenetische Untersuchungen sprechen dafür, dass molekulare Varianten in der Alpha2 Untereinheit des GABAA Rezeptors zu einem erhöhten Risiko der Entwicklung einer Alkoholabhängigkeit beim Menschen beitragen. Mit einer 18F-Fluorodesoxyglucose Untersuchung konnte nachgewiesen werden, dass Alkohol in vivo das mesolimbische Rewardsystem stimuliert, diese Stimulation jedoch nicht durch Tiagabin, einem GABA-Transporterinhibitor, hemmbar ist. Zusammengefasst sprechen die Untersuchungen dafür, dass molekulare Varianten synaptischer Proteine zu einer veränderten Alkoholempfindlichkeit und dem Risiko zur Entwicklung einer Alkoholabhängigkeit beitragen.

Die Kriminalität der Juden und der Alkohol

Hoppe

Die Kriminalität der Juden und der Alkohol : (Schluss)

Hoppe

Nervöse Folgezustände von Alkohol und Syphilis bei den Juden

Max Sichel

Discursos y acciones del Partido Socialista de los Trabajadores/Movimiento al Socialismo (PST-MAS) frente a la represión durante la última dictadura (1976-1983)

Este artículo analiza las prácticas políticas del Partido Socialista de los Trabajadores-Movimiento al Socialismo (PST-MAS) frente a la represión sufrida por el activismo político y sindical desde los años previos al golpe de estado e intensificada a partir de 1976. En este sentido, reconstruye los discursos y las acciones del PST-MAS frente a la represión, analizando las variaciones que sufrieron a lo largo del período 1976-1983

Discursos y acciones del Partido Socialista de los Trabajadores/Movimiento al Socialismo (PST-MAS) frente a la represión durante la última dictadura (1976-1983)

Este artículo analiza las prácticas políticas del Partido Socialista de los Trabajadores-Movimiento al Socialismo (PST-MAS) frente a la represión sufrida por el activismo político y sindical desde los años previos al golpe de estado e intensificada a partir de 1976. En este sentido, reconstruye los discursos y las acciones del PST-MAS frente a la represión, analizando las variaciones que sufrieron a lo largo del período 1976-1983

Discursos y acciones del Partido Socialista de los Trabajadores/Movimiento al Socialismo (PST-MAS) frente a la represión durante la última dictadura (1976-1983)

Este artículo analiza las prácticas políticas del Partido Socialista de los Trabajadores-Movimiento al Socialismo (PST-MAS) frente a la represión sufrida por el activismo político y sindical desde los años previos al golpe de estado e intensificada a partir de 1976. En este sentido, reconstruye los discursos y las acciones del PST-MAS frente a la represión, analizando las variaciones que sufrieron a lo largo del período 1976-1983

Ueber die Wirkung des Alkohol auf die Körpertemperatur /

Mode of access: Internet.