Kombinerade bio- och solvärmesystem : Handbok för systemutformning

Syftet med denna skrift är att sammanställa den kunskap som finns beträffande kombinerade pellet- och solvärmesystem för att på så sätt stödja företagen i deras systemutveckling. Denna skrift behandlar erfarenheter som gjorts inom forskning på sol och pellet och omsätter dessa i praktiska råd för systemutformning. Förslag ges på systemutformning, olika tekniska lösningar samt hur systemen bör styras.När solvärme och pellet skall kombineras finns det många möjligheter att koppla ihop systemen. Det finns olika traditioner i olika länder, vilket gör att systemlösningarna varierar från land till land. En generell slutsats är dock att konventionella svenska pannor med inbyggd varmvattenberedning inte är lämpliga i konventionella solvärmesystem. Det ger komplicerade systemlösningar och det är svårt att åstadkomma bra skiktning i tanken.I ett solvärmesystem är det viktigt att tanken kan laddas ur på ett sådant sätt att kraftig skiktning erhålls. Det betyder att tankens botten skall kylas ner till temperaturen på ingående kallvatten och att tankens mellersta del skall kylas till samma temperatur som radiatorreturen. Om solfångaren även vintertid kan arbeta med att förvärma kallvatten av 10 till 20ºC fås en betydligt bättre verkningsgrad på solfångaren än om radiator returen skall förvärmas, som i bästa fall ligger på en temperaturnivå på mellan 30 och 40ºC. Av denna anledning skall radiator returen placeras en bra bit upp från botten i ackumulatortanken och tappvattnet skall förvärmas i en slinga som börjar i tankens botten. Om det finns ett VVC-system måste systemet anslutas på ett speciellt sätt så att inte tankens skiktning störs.En annan viktig parameter i tankens utformning är att värmeförlusterna hålls låga, detta är viktigt för att klara tappvattenlasten mulna perioder och för att hålla energianvändningen låg. I moderna hus där tanken placeras i boutrymmet blir det också en komfortfråga för att undvika över-temperaturer i rummet där tanken placeras. För att få en bra isolering måste man se till att det finns ett lufttätt skikt över hela isoleringen som dessutom sluter tätt mot röranslutningar. Ofrivillig själv-cirkulation i anslutande kretsar som kan kyla av och blanda om ackumulatortanken skall förhindras med backventiler.Vid design av solfångarkretsen måste överhettning och stagnation kunna klaras utan glykolnedbrytning eller andra skador. Partiell förångning innebär att man låter solfångaren koka på ett kontrollerat sätt så att endast ånga blir kvar i solfångaren. Vätska samlas i ett större expansionskärl och systemet återfylls när vätskan kondenserar. Dränerande system med enbart vatten är också en möjlighet, men kräver större noggrannhet vid installationen så att sönderfrysning undviks.Pelletkaminer (luftburna) ger god komfort och lågt elbehov i direktelvärmda hus med öppen planlösning, dvs. om värmen från kaminen kan spridas till alla rum utan att behöva passera genom mer än en dörröppning. Även i lågenergihus kan den luftburna kaminen vara lämplig. I hus med mer sluten planlösning krävs en vattenmantlad kamin med hög andel värme till vattenkretsen och ett vattenburet värmesystem. Det är viktigt att sådana system utformas korrekt för att komforten skall bli hög och elanvändningen låg. Brukarens aspekter och komfortkrav måste beaktas vid användning av kaminer, eftersom det krävs en temperaturskillnad mellan olika rum för att få värmespridning från det rum där kaminen är placerad.

Upplevda problem med projektstyrningsmetoden Scrum i systemutvecklingsprojekt : En studie av Scrums-relaterade problem hos IT- företag i Borlängeregion

Många projekt misslyckas och en av anledningarna är dålig styrning av projektet i allmänhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad på kritik av de traditionella metoderna under de senaste åren, så har det uppkommit flera lättrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum är den mest kända Agila metoden som används idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) står det ”siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas”. Artikeln triggade vårt intresse av att ta reda på vilka problem specifika för Scrum som många har kritiserat och valde därför att rikta in vår studie mot detta. Uppsatsen syftar till att undersöka om lokala IT-företag i Borlänge, Headlight, Sogeti ochstatliga nätkapacitetleverantören Trafikverket ICT lider av det allmänna problem som de andra Scrumanvändarna upplever i samband med användningen av metoden. Denna uppsats har fokus på fyra problemområden: bristfällig dokumentation, sämre effektivitet i arbetsprocessen, sämre effektivitet i arbetsprocessen i stora projekt samt bristande stöd för utvärdering. För vår studie har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Intervjuserier gjordes på elva personer hos våra fallföretag. Målgruppen för våra intervjuer är Product Owner (PO) ScrumMaster (SM) och utvecklare. Vi kan efter genomförd studie dra slutsatsen att de allmänna upplevda problem som de andra Scrumanvändaren upplever har vi även kunnat identifiera hos våra fallföretag. Resultaten har bekräftats med insamlade data och vår teoretiska ram. I diskussionen presenterar vi rekommendationer för att undvik relaterade problem med Scrum.

En beskrivning av informationsmiljö därdatumstyrda förhållanden råder : En fallstudie av en myndighet och dess informationsmiljö med rättsakter

In this study a case study was conducted at the Transport Agency. The government agency is seeking better alternatives to its current ways of keeping track of important dates stated in legal documents. The agency wants to explore the possibility for an IT-solution for keeping track on those dates. In the case study change analysis was conducted on the vehicle type approval process. Qualitative interviews were conducted with a section manager, vehicle type and component approvers, and with a system administrator and a system manager at the Transport Agency in Borlänge. The study describes an information environment in an organization in which date-controlled conditions apply and challenges with such an environment.The study also provides a proposal for designing an IT-solution for such an environment. The result that emerged showed that the information environment in terms of the legal documents and the institutions’ (EU and UNECE) websites where they are distributed is challenging for keeping track on dates. The challenges of the websites are that they are limited and complicated in terms of information search. The challenges with the legal documents are that date-controlled conditions apply. In other words, the dates themselves determine which dates and what applies and not. The legal documents are also many, retroactive, refer to each other and contain regulations for different kinds of areas, which makes difficult to find the relevant dates. The design proposal that emerged was made based on the existing IT environment at the Transport Agency. It was proposed that important key concepts are identified, categorized and realized in a database with searchability on the most important common concepts as denominators, and that it the information conforms with E-message. The developed database was based on date, date type, vehicle category, legal document, minor version and other info. A web interface was created in ASP.NET and C # for access to the database, with the message that a webbbased IT-solution should be considered.

Att skapa sammanhållning via ett systemutvecklingsprojekt : med inspiration av idrottspsykologi

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete.

Mått för att mäta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas.

Användare och utvecklare : om anveckling med kalkylprogram

I avhandlingen behandlas förutsättningar och effekter av kalkylprogramanveckling (KPA). KPA utförs av anvecklare, som fungerar både som användare och utvecklare. Anvecklare har djup verksamhetskunskap och viss verktygskunskap. Systemet, som anvecklaren utvecklar med kalkylprogram, kallas kalkylsystem. Den grundläggande forskningsfrågan i avhandlingen är: "Vilka nya möjligheter får användare att utföra arbetsuppgifter då de själva kan bygga informationssystem?" Avhandlingens syfte är att formulera en begreppsmodell över vilka förutsättningar och effekter, som gäller för kalkylprogramanveckling. Avhandlingens strategi kan sägas vara kvalitativ, hermeneutisk, abduktiv och empirinära. Fyra empiriska studier har genomförts. Empiri har i stor utsträckning styrt studier av relaterad teori. Den praktikgeneriska modellen har använts som referensmodell i avhandlingen, vilket har lett till ett synsätt, som innebär att när anvecklaren anvecklar, agerar han i minst två praktiker, utvecklarpraktiken och huvudpraktiken. Varje praktik har sin uppsättning av förutsättningar, t ex kunskap, normer och verktyg. Den integrerade karaktären på anveckling, gör interaktivitet i utvecklingsarbetet möjlig, vilket i sin tur innebär att anvecklaren snabbt kan växla mellan utveckling och användning. Ökad verktygskunskap kan innebära att anvecklaren ökar sin verksamhetskunskap. Då anvecklarens verksamhetskunskap ökar, ökar möjligheterna att analysera och ifrågasätta verksamheten. Anveckling innebär också att hänsyn kan tas till svårformaliserbara mål och normer, samt att formalisering av tyst kunskap möjliggörs. Anveckling i en miljö med lokala nätverk förenklar möjligheterna att distribuera kalkylsystem för granskning och verifiering. Kalkylsystemets transparens underlättar analys och diskussion. I avhandlingen diskuteras anveckling som ett sätt att hantera kontinuerlig omvärldsförändring på ett sätt som kan innebära omprövning av normer i verksamheten. Då anveckling betraktas som en form av systemutveckling, skiljer sig anveckling starkt från traditionell systemutveckling i och med att anveckling kännetecknas av integration, medan traditionell systemutveckling kännetecknas av specialisering. 

Sociología y ética del deporte: Desde la perspectiva relacional

Esta tesis presenta un breve estado de la cuestión de la sociología y la ética del deporte como nueva disciplina académica, desde su origen hasta el presente. En segundo lugar pretende ver que aporta la perspectiva de la sociologia relacional al estudio del deporte. La primera contribución es la “trans-discipliniariedad” entre disciplinas como la sociología y la ética, evitando caer en una ética “sociologizzata” o en una sociología “eticizzata”. Gracias a la relacionalidad se obtiene la des-mercantilización de bienestar. La lógica relacional busca el desarrollo económico sin olvida que la sociedad está formada por personas, que son lo realmente importantes por encima de los interés económicos. Otra contribución es la distinción entre la “sociedad humana” y la “sociedad de lo humano” que evita muchos de los actuales problemas que trae consigo las nuevas tecnologías. Y finalmente aporta el esquema “AGIL” como “brújula relacional” que ayuda a relaizar los objetivos, medios y reglas éticas dentro de la práctica deportiva.

La comunidad societal en la obra de Parsons : Tensiones entre la inclusión y la exclusión

Concepto fundamental en la etapa madura de la obra de Talcott Parsons, la comunidad societal presenta uno de los puntos más interesantes para el análisis del problema de la integración en la sociedad. Subsistema dentro del modelo AGIL, desarrollado por Parsons en la etapa avanzada de su obra, la comunidad societal se conforma dentro de la función integrativa como núcleo estructural de la sociedad, compuesta por valores y normas que hacen posible la vida en la misma. En otras palabras, comunidad societal es el conjunto de referencias simbólicas que comparten los miembros de ese subsistema en la interacción, y que consecuentemente permiten la armonía y unidad de la sociedad. Pero esto abre una problemática crucial. Si bien la obra de Parsons hacia el final de sus días se orienta principalmente al alcance de la mayor integración e inclusión dentro de la sociedad norteamericana, la definición de comunidad societal hace un claro énfasis en las nociones de membrecía y pertenencia, sobre las que se sostiene. De esta manera, podemos afirmar que la comunidad societal es construida como paradigma de la integración, pero sobre la base de un componente excluyente. En este trabajo pretendemos demostrar en qué medida este concepto encierra implícitamente la necesidad intrínseca de la exclusión como componente constitutivo

La sociedad desierta. La función de la comunidad en el sistema de la sociedad : Las respuestas de Tönnies, Parsons y Luhmann a la pregunta por lo social

Manufactura original y propiedad indiscutible del pensamiento filosófico, la pregunta por lo social ha sido apropiada y reclamada para sí por la sociología desde su nacimiento como disciplina académica con pretensiones de cientificidad. Entre los miembros de la "segunda generación de padres fundadores" fue Ferdinand Tönnies quien primero y más claramente intentó afrontar, aunque de forma paradojal, la complejidad de sus posibles respuestas. Es también lo paradójico de esta complejidad lo que pasa a conformar la piedra de toque de la noción de "comunidad societal" parsoniana y, posteriormente, adquiere una importancia fundacional en la construcción teórica luhmanniana. Ya sea como "forma ideal y mecánica", en la óptica tönniesiana, como un sistema abierto cibernéticamente regulado, en el marco del esquema AGIL de Talcott Parsons, o como un sistema operativamente clausurado y autopoiético, tal como la describe Niklas Luhmann, la sociedad ha sido siempre caracterizada como un acontecer específico en función de la pregunta que su propia formulación pretende responder. Este texto intentará analizar entonces, en estos tres autores (Tönnies, Parsons y Luhmann), las implicancias de sus formas particulares de dar respuesta a la pregunta por lo social, y del lugar que en esa respuesta ocupa la idea, noción o concepto de "comunidad"

La comunidad societal en la obra de Parsons : Tensiones entre la inclusión y la exclusión

Concepto fundamental en la etapa madura de la obra de Talcott Parsons, la comunidad societal presenta uno de los puntos más interesantes para el análisis del problema de la integración en la sociedad. Subsistema dentro del modelo AGIL, desarrollado por Parsons en la etapa avanzada de su obra, la comunidad societal se conforma dentro de la función integrativa como núcleo estructural de la sociedad, compuesta por valores y normas que hacen posible la vida en la misma. En otras palabras, comunidad societal es el conjunto de referencias simbólicas que comparten los miembros de ese subsistema en la interacción, y que consecuentemente permiten la armonía y unidad de la sociedad. Pero esto abre una problemática crucial. Si bien la obra de Parsons hacia el final de sus días se orienta principalmente al alcance de la mayor integración e inclusión dentro de la sociedad norteamericana, la definición de comunidad societal hace un claro énfasis en las nociones de membrecía y pertenencia, sobre las que se sostiene. De esta manera, podemos afirmar que la comunidad societal es construida como paradigma de la integración, pero sobre la base de un componente excluyente. En este trabajo pretendemos demostrar en qué medida este concepto encierra implícitamente la necesidad intrínseca de la exclusión como componente constitutivo

La sociedad desierta. La función de la comunidad en el sistema de la sociedad : Las respuestas de Tönnies, Parsons y Luhmann a la pregunta por lo social

Manufactura original y propiedad indiscutible del pensamiento filosófico, la pregunta por lo social ha sido apropiada y reclamada para sí por la sociología desde su nacimiento como disciplina académica con pretensiones de cientificidad. Entre los miembros de la "segunda generación de padres fundadores" fue Ferdinand Tönnies quien primero y más claramente intentó afrontar, aunque de forma paradojal, la complejidad de sus posibles respuestas. Es también lo paradójico de esta complejidad lo que pasa a conformar la piedra de toque de la noción de "comunidad societal" parsoniana y, posteriormente, adquiere una importancia fundacional en la construcción teórica luhmanniana. Ya sea como "forma ideal y mecánica", en la óptica tönniesiana, como un sistema abierto cibernéticamente regulado, en el marco del esquema AGIL de Talcott Parsons, o como un sistema operativamente clausurado y autopoiético, tal como la describe Niklas Luhmann, la sociedad ha sido siempre caracterizada como un acontecer específico en función de la pregunta que su propia formulación pretende responder. Este texto intentará analizar entonces, en estos tres autores (Tönnies, Parsons y Luhmann), las implicancias de sus formas particulares de dar respuesta a la pregunta por lo social, y del lugar que en esa respuesta ocupa la idea, noción o concepto de "comunidad"

La comunidad societal en la obra de Parsons : Tensiones entre la inclusión y la exclusión

Concepto fundamental en la etapa madura de la obra de Talcott Parsons, la comunidad societal presenta uno de los puntos más interesantes para el análisis del problema de la integración en la sociedad. Subsistema dentro del modelo AGIL, desarrollado por Parsons en la etapa avanzada de su obra, la comunidad societal se conforma dentro de la función integrativa como núcleo estructural de la sociedad, compuesta por valores y normas que hacen posible la vida en la misma. En otras palabras, comunidad societal es el conjunto de referencias simbólicas que comparten los miembros de ese subsistema en la interacción, y que consecuentemente permiten la armonía y unidad de la sociedad. Pero esto abre una problemática crucial. Si bien la obra de Parsons hacia el final de sus días se orienta principalmente al alcance de la mayor integración e inclusión dentro de la sociedad norteamericana, la definición de comunidad societal hace un claro énfasis en las nociones de membrecía y pertenencia, sobre las que se sostiene. De esta manera, podemos afirmar que la comunidad societal es construida como paradigma de la integración, pero sobre la base de un componente excluyente. En este trabajo pretendemos demostrar en qué medida este concepto encierra implícitamente la necesidad intrínseca de la exclusión como componente constitutivo

La sociedad desierta. La función de la comunidad en el sistema de la sociedad : Las respuestas de Tönnies, Parsons y Luhmann a la pregunta por lo social

Manufactura original y propiedad indiscutible del pensamiento filosófico, la pregunta por lo social ha sido apropiada y reclamada para sí por la sociología desde su nacimiento como disciplina académica con pretensiones de cientificidad. Entre los miembros de la "segunda generación de padres fundadores" fue Ferdinand Tönnies quien primero y más claramente intentó afrontar, aunque de forma paradojal, la complejidad de sus posibles respuestas. Es también lo paradójico de esta complejidad lo que pasa a conformar la piedra de toque de la noción de "comunidad societal" parsoniana y, posteriormente, adquiere una importancia fundacional en la construcción teórica luhmanniana. Ya sea como "forma ideal y mecánica", en la óptica tönniesiana, como un sistema abierto cibernéticamente regulado, en el marco del esquema AGIL de Talcott Parsons, o como un sistema operativamente clausurado y autopoiético, tal como la describe Niklas Luhmann, la sociedad ha sido siempre caracterizada como un acontecer específico en función de la pregunta que su propia formulación pretende responder. Este texto intentará analizar entonces, en estos tres autores (Tönnies, Parsons y Luhmann), las implicancias de sus formas particulares de dar respuesta a la pregunta por lo social, y del lugar que en esa respuesta ocupa la idea, noción o concepto de "comunidad"

Continuous Delivery : Utmaningar ett förvaltningsuppdrag kan stå inför vid en övergång till Continuous Delivery

Continuous delivery (CD) is a software engineering approach where the focus lays on creating a short delivery cycle by automating parts of the deployment pipeline which includes build, deploy-, test and release process. CD is based on that during development should be possible to always automatically generate a release based on the source code in its current state. One of CD's many advantages is that through continuous releases it allows you to get a quick feedback loop leading to faster and more efficient implementation of new functions, at the same time fixing errors. Although CD has many advantages, there are also several challenges a maintenance management project must manage in the transition to CD. These challenges may differ depending on the maturity level for a maintenance management project and what strengths and weaknesses the project has. Our research question was: "What challenges can a maintenance management project face in transition to Continuous delivery?" The purpose of this study is to describe Continuous delivery and the challenges a maintenance management project may face during a transition to Continuous delivery. A descriptive case study has been carried out with the data collection methods of interviews and documents. A situation analysis was created based on the collected data in a shape of a process model that represent the maintenance management projects release process. The processmodel was used as the basis of SWOT analysis and analysis by Rehn et al's Maturity Model. From these analyzes we found challenges of a maintenance management project may face in the transition to CD. The challenges are about customers and the management's attitude towards a transition to CD. But the biggest challenge is about automation of the deployment pipeline steps.