Konstruktioner och valens : Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv

Det har knappast undgått någon som är språkligt medveten att finlandssvenskan och sverigesvenskan skiljer sig åt till vissa delar. Olikheterna återfinns på olika språkliga nivåer. Mest kända och omskrivna är de lexikologiska skillnaderna, dvs. skillnaderna på ordplanet. Betydligt mindre uppmärksamhet har ägnats syntaktiska skillnader, dvs. skillnader i hur satser och meningar byggs upp. För att öka kunskapen om finlandssvensk syntax initierade Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet i Finland projektet Svenskan i Finland – syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv, som pågick åren 2004–2006. Min avhandling har kommit till inom ramen för det projektet. Prepositionerna (t.ex. av, i, på, för, till, åt osv.) är så kallade funktionsord som har till uppgift att binda samman de mer betydelsetunga orden till satser och meningar. Den finlandssvenska prepositionsanvändningen skiljer sig i viss mån från den sverigesvenska, och ”åt” är en av de prepositioner som ofta lyfts fram som exempel. Finlandssvenskarna säger t.ex. ”han gav en bok åt Lena” i stället för ”han gav en bok till Lena” eller ”han gav Lena en bok”. De säger ”berätta något åt någon” (i stället för ”för”) och de säger ”ringa åt någon” i stället för ”ringa någon”. Ett huvudsyfte med min undersökning är att ta reda på hur pass stora skillnaderna är om man ser till samtliga belägg på ”åt” i ett material och inte bara till sådana som man fäster sig vid för att man vet att de avviker i finlandssvenskan. Undersökningen är korpusbaserad. Det betyder att jag letat efter alla belägg på kombinationer av verb och prepositionen ”åt” i rätt stora textmassor som finns tillgängliga i elektronisk form. Materialet ligger i Språkbanken i Finland och omfattar huvudsakligen tidningstext och skönlitteratur. Jag har använt mig av en textmassa på sammanlagt ungefär 40 miljoner löpande ord, drygt 23 miljoner finlandssvenska och drygt 19 miljoner sverigesvenska. Det materialet gav ca 20 000 åt-belägg att studera, och det visade sig något oväntat att ”åt” inte alls är vanligare i finlandssvenskan än i sverigesvenskan när det gäller skriftspråk, åtminstone inte i professionella skribenters språk. Om man kompenserar för att den finlandssvenska och den sverigesvenska korpusen inte är helt lika i fråga om genrefördelning och ålder, kommer man fram till i stort sett samma frekvens för ”åt” i båda korpusarna. För den närmare analysen av vilka mönster åt-beläggen uppvisar har jag först och främst utnyttjat konstruktionsgrammatik men också ramsemantik och valensteori. Konstruktionsgrammatiken är ingen enhetlig teori, men tanken om grammatiska konstruktioner är gemensam. Konstruktioner representerar allt från generella syntaktiska mönster till specifika mönster för språkliga enskildheter. Uppfattningen om vad som ska inbegripas i begreppet varierar, men definitionen av ”konstruktion” som ”par (eller konstellationer) av form och betydelse” är gemensam. ”Konstruktion” avser aldrig konkreta belägg i texter eller yttranden utan alltid det abstrakta mönstret bakom dessa. Och varje yttrande är resultatet av att en stor mängd konstruktioner samverkar. I min analys har jag utgått ifrån att beläggen med ”åt” kan återföras på olika konstruktioner eller mönster utifrån vad som är gemensamt för grupper av belägg. Jag har sett på vad åt-frasen i samverkan med verbet har för funktion i beläggen. En åt-fras är syntaktiskt en prepositionsfras och består av en preposition och en rektion. Exempelvis utgör ordparet ”åt skogen” en prepositionsfras där ”skogen” är rektion. Ur mitt material har jag kunnat abstrahera fram fem övergripande mönster där referenten för rektionen har olika så kallade semantiska roller. Åt-frasen kan i kombination med verbet ange mål eller riktmärke, som i t.ex. svänga åt höger, dra åt helvete, ta sig åt hjärtat, luta åt en seger för IFK. Den kan för det andra ange mottagare (t.ex. ge varsin kaka åt hundarna, bygga en bastu åt sina svärföräldrar, skaffa biljetter åt en kompis). För det tredje kan åt-frasen avse en referent som har nytta (eller skada) av en aktion (t.ex. klippa häcken åt grannen, ställa in digitalboxen åt sin moster). Åt-frasen kan slutligen avse den eller det som är föremål antingen för en kommunikationsaktion (vinka åt sin son, skratta åt eländet) eller en attityd eller känsla (glädja sig åt framgången). Utöver dessa huvudmönster finns det ett antal smärre grupper av belägg som bildar egna mönster, men de utgör sammanlagt under 3 % i bägge korpusarna. Inom grupperna kan undermönster urskiljas. I t.ex. mottagargruppen representerar ”ge varsin kaka åt hundarna” överföringskonstruktion, ”bygga en bastu åt sina svärföräldrar” produktionskonstruktion och ”skaffa biljetter åt en kompis” ombesörjningskonstruktion. Alla typer är gemensamma för bägge materialen, men andelen belägg som representerar de olika typerna skiljer sig betydligt. I det sverigesvenska materialet står t.ex. det mönster där åt-frasen avser mål eller riktmärke för en mycket större andel av beläggen än i finlandssvenskan. Också andelen belägg där åt-frasen avser någon som har nytta (eller skada) av en aktion är mycket högre i det sverigesvenska materialet. I det finlandssvenska materialet står i gengäld mottagarbeläggen för över 50 % av beläggen medan andelen i det sverigesvenska materialet är bara 30 %. Inom gruppen utgör belägg av produktions- och ombesörjningstyp dessutom en mindre andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska. Dessa står till sin funktion nära den typ som avser den som har nytta av aktionen. De konkreta beläggen på överföring (ge varsin kaka åt hundarna) utgör en större andel i det finlandssvenska materialet än i det sverigesvenska (ca 8 % mot 3 %), men typiskt för båda materialen är hög kollokationsgrad (”kollokation” avser par eller grupper av ord som uppträder oftare tillsammans än de statiskt sett skulle göra vid helt slumpmässig förekomst). Största delen av mottagarbeläggen utgörs av fraser av typen ”ge arbete åt någon, ge eftertryck åt något, ge liv åt något; ägna tid åt något, ägna sitt liv åt något, ägna uppmärksamhet åt något”. De här slutsatserna gäller alltså skriftspråk. I talspråk ser fördelningen annorlunda ut. Typiskt för prepositionen ”åt” är överhuvudtaget hög kollokationsgrad. Det förefaller som om språkanvändarna har tydliga, färdiga mallar för var ”åt” kan komma in. Det enda mönster som verkar helt produktivt, i den meningen att elementen är i stort sett fritt kombinerbara, är kombinationer av verb och åt-fras där åt-frasen avser den som har nytta av något. Att någon utför något för någons räkning verkar överlag kunna uttryckas med prepositionen ”åt”: t.ex. ”tvätta bilen åt pappa, ringa efter en taxi åt kunden”. Till och med belägg av typen ”hon drömde åt honom att bli ordinarie adjunkt” förekommer i någon mån. Konstruktionen är produktiv i båda språkvarieteterna men uppenbart är att konstruktion med mottagare har tolkningsföreträde i vissa fall i finlandssvenskan: ”Filip skrev ett brev åt sin syster” tolkas av sverigesvenskar som att Filip skrev brevet för systerns räkning, medan finlandssvenskar överlag uppenbarligen tolkar det som att Filip skrev till sin syster, att systern var mottagare av brevet. Ungefär 20 % av alla belägg i båda materialen representerar fall där ”åt” utgör partikel. Verb och ”åt” är närmare förbundna med varandra än när ”åt” utgör normal preposition. Exempel på partikelbelägg är ”han kom inte åt strömbrytaren, det gick åt mängder med saft, landet får dra åt svångremmen, de roffade åt sig de bästa platserna”. Också partikelmaterialet ser på ett generellt plan väldigt lika ut i båda språkvarieteterna. Den största skillnaden uppvisar den reflexiva typen ”roffa åt sig”. Medan typen är mycket homogen i det sverigesvenska materialet är variationen större i det finlandsvenska. Dels uppträder fler verb i kombinationen (han köpte åt sig ett par jeans), dels vacklar ordföljden (han nappade åt sig ett paraply ~ han nappade ett paraply åt sig). Att ”åt” används mer i vissa funktioner i finlandsvenskan brukar förklaras med påverkan från finskans allativ (ändelsen -lle: hän antoi kirjan Astalle > hon gav en bok åt Asta). Allt tyder dock på att den finlandssvenska åt-användningen delvis är en relikt. I äldre sverigesvenska källor träffar man på ”åt” i sådana kontexter som numera är typiska för finlandsvenskan. Det finlandssvenska språkområdet ligger ute i periferin i relation till det språkliga centrum som förändringar sprider sig från (för svenskans del främst Stockholmstrakten) och typiskt för perifera områden är att de uppvisar ålderdomliga drag också när inga kontaktfenomen spelar in. Allativen kan naturligtvis ha bidragit till att bevara användningen av ”åt” i finlandssvenskan. Att det är just ”åt” som används” beror antagligen på att prepositionen har flest funktioner gemensamt med allativen rent kognitivt om man jämför med de betydligt mer frekventa prepositionerna ”till” och ”för”. Uppenbart är också att åt-användningen därtill lever sitt eget liv i finlandssvenskan. I vissa varieteter av finlandssvenska kan man t.ex. höra yttranden av typ ”alla fiskarna dog åt dom”. Som språklig enskildhet har det ingen finsk förebild med allativ. Yttrandet är ett exempel på töjning av en svensk konstruktion. Modell finns dels i det mönster där åt avser den som har nytta eller skada av något, dels i relationell användning av ”åt”: han är hantlangare åt Eriksson ~ han är Erikssons hantlangare. Vid språkkontakt är det överlag konstruktioner som har förebild i det låntagande språket som lånas in från det långivande språket, medan konstruktioner som saknar förebild är betydligt mindre benägna att vinna insteg.

Konstteoretikern och livet : Mikael Lybecks Breven till Cecilia i nietzscheansk belysning

I avhandlingen analyseras den finlandssvenska författaren Mikael Lybecks (1864-1925) verk Breven till Cecilia. Denna brevroman hör till Lybecks senare produktion och utkom 1920. Verket har kommit att betraktas som en klassiker inom den finlandssvenska litteraturen. Av författarensövriga produktion är det strängt taget endast Tomas Indal (1911) som haft en jämförbar genomslagskraft. Trots detta har romanen inte varit föremål för en enda mer omfattande studie. l sin Lybeckbiografi relaterar Erik Kihlman i första hand verket till det biografiska och till samhällssituationen vid tiden för romanens tillkomst. Vetenskapen, konsten och livet bildar tillsammans den triangel som utgör romanens stomme. Antiken är starkt närvarande i romanen och med begrepp som härrör från denna era kan man tala om det sokratiska, det apollinska och det dionysiska. Detta är begrepp som Friedrich Nietzsche utgår i från i sitt ungdomsverk Tragedins födelse (Die Geburt der Tragödie aus dem Geiste der Musik) från 1872. Nietzsches vetenskapskritik och hans syn på den högsta konsten som ett brödraförbund mellan Dionysos och Apollon står i förvånansvärt hög grad i samklang med den övergripande tematiken i Lybecks verk. När Nietzsche därtill framhäver musiken som grunden förall konst får många inslag i romanen sin förklaring. l Breven till Cecilia skildras en vändpunkt i huvudpersonen Sven Ingelets liv. Därför ligger tyngdpunkten i den tematiska analysen vid det som gör att verket kan betraktas som en utvecklingsroman. Även om romanen skildrar en tidsperiod på endast ett och ett halvt år så hinnerhuvudpersonen ändå undergå en betydande personlighetsförändring. Nietzsches Tragedinsfödelse med dess ovannämnda grundläggande begrepp lämpar sig ypperligt som referensram för en analys av denna förändring. Avhandlingen har också strukturerats utgående från de nietzscheanska begreppen sokratiskt, dionysiskt och apollinskt vilka alltså återspeglar huvudpersonens utvecklingsfaser. Från att ha varit en renodlad förnuftsmänniska väcks Sven Ingelet genom ett kortvarigt kärleksförhållande till det dionysiska med allt vad det innebär av känslorus och lidande. Att Ingelet nästan helt uppgått i sin roll som konstteoretiker har medfört att hans förhållningssätt till omvärlden utmärks av intresselös betraktelse. Till följd av sin viljesvaghet och bristande handlingskraft måstehan försöka behålla sin älskades gunst genom magiska pseudohandlingar. Detta leder in Ingelet i myternas värld. Hans verklighetsuppfattning får andra dimensioner än den vetenskapliga. Det dionysiska uppvaknandet medför tillsammans med det efterföljande brevskrivandet att Ingeletnår fram till en självkännedom och upphör att vara en främling i tillvaron. Ingelet utvecklar ocksåen ny konstsyn som förutsätter ett samband mellan konsten och livet. Detta apollinska utvecklingsstadium kännetecknas också av sanningsförmedlande drömmar, och av en tilltagande resignation som till slut utmynnar i ett självmord. Nyckelord: brevroman, Dionysos, Apollon, främlingskap, verklighetsflykt

Lärares yrkesetiska principer : Fenomenografisk studie kring sex gymnasielärares uppfattningar om principernas syfte, applicerbarhet och diskursaktualitet

Undersökningens syfte är att med hjälp av intervjuer redovisa sex gymnasielärares uppfattningar om deras yrkesetiska principer. Fokus ligger på principernas syfte, diskursaktualitet och applicerbarhet. Resultatet visar att lärarna ser yrkesetiken som ett förhållningssätt samt en del i status- och professionsfrågan. Diskursaktualiteten uppfattas som frånvarande på den aktuella skolan, men intresse för större aktivitet önskas hos några av dem. Yrkesetikens applicerbarhet anses som relativt god, men att problem finns.

Effektivisering för att nå kortare intagstider

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:• Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden. Lägg därtill tydliga mål ochdelmål kopplat till någon form av incitament.• Tryckarskiften måste arbeta mer som ett lag och bistå varandra i större utsträckning.• Planera noggrant vilka tryckjobb som läggs efter varandra i respektive press med avseende på exempelvis arkformat,papperskvalitet, tryckbild samt CMYK- kontra PMS-tryckning.• Rengör, underhåll och byt pressarnas slitdelar ofta.

"Mannen från gatan"? : En studie om missbrukare, klass och stämpling

Uppsatsens syfte är att belysa missbruk och missbruksmönster utifrån variabeln klasstillhörighet. För att lyckas med detta har vi, genom semistrukturerade intervjuer, intervjuat tre socialsekreterare på en missbruksenhet i Mellansverige. I samtalen med dessa har vi belyst tolv klientfall som sedan analyserats utefter Bourdieus klassteori. Uppsatsen innefattar även en fallstudie med en alkohol- och drogterapeut. Genom fallstudien vill vi försöka skapa en slags bild av vad det kan innebära att vara missbrukare, samt tydliggöra hur missbruk och stämpling kan te sig i förhållande till klasstillhörighet. För att färdigställa detta arbete har vi utgått från följande övergripande frågeställningar:• Med hänsyn till urvalet – vilka söker sig till och är aktuella på missbruksenheten utifrån Bourdieus klassperspektiv/tidigare forskning? • Hur ser missbruksmönstren i den undersökta gruppen på missbruksenheten ut, och vad är alkohol- och drogterapeutens yrkesmässiga erfarenheter när det gäller eventuella skillnader och/eller likheter i missbruksmönster hos klienter/patienter med olika social situation/bakgrund?• Utifrån fallstudien – vad har alkohol- och drogterapeuten för professionella erfarenheter av stämpling, och vad är hans uppfattning kring ämnet i relation till klass när det gäller hans klienter/patienter?Uppsatsens resultat påvisar att majoriteten av klienterna har kommit i kontakt med socialtjänsten då de saknat skyddsnät i form av arbetsgivare, eller då de varit anställda hos företag som saknat ekonomiska resurser för att bekosta behandling. Ett flertal stod utanför arbetsmarknaden då de vände sig till socialtjänsten för stöd och hjälp. Samtliga i urvalsgruppen aktualiserades på missbruksenheten då de redan hade utvecklat ett omfattande missbruk. I intervjuerna framkommer det att hälften av klienterna är uppväxta under otrygga förhållanden med bl. a. missbruk under uppväxten. Dessa sex klienter skulle kunna ha åsamkat sig sitt missbruk likt Bourdieus teori om gruppens reproduktionsmekanismer. Fyra av klienterna har även utvecklat ett narkotikamissbruk. En tredjedel av männen i urvalsgruppen är kända missbrukare i staden då de ofta ses påverkade i offentlighet. Givet är att missbruket fyller en eller ett flertal viktiga funktioner för personerna, oavsett yrke eller uppväxtförhållanden.I fallstudiens resultat beskrivs stämpling som något som främst drabbar dem ur de lägre klasserna, och det eftersom missbruket oftare sker mer öppet och att ”mannen från gatan” många gånger riskerar att stämplas från alla håll i samhället. De mer väletablerade missbrukar, enligt alkohol- och drogterapeuten, i större utsträckning i det dolda och har även lättare att dölja sitt missbruk bakom ”finare” sorters berusningsmedel. På så sätt kan stämplingen förmildras av omgivningen och av samhället i stort.

Gymnaiseelever och deras föräldrar : uppfattningar av uppfattningar

Det övergripande syftet är att beskriva diskurser gymnasie¬ungdomar med mångkulturell bakgrund kan ha att hantera och hur ungdomarna anger att de hanterar olikheter mellan diskurser. Följande konkreta frågeställningar utformas: Hur beskriver de intervjuade eleverna sina föräldrars syn på den svenska skolan? Vilka strategier använder sig intervjupersonerna med mångkulturell bakgrund av för att hantera situationen? Sex gymnasieungdomar intervjuades i halvstrukturerade samtal som skrevs ut och tolkades hermeneutiskt. En anpassnings¬diskurs och en auktoritär diskurs framträdde i materialet. I anpassnings-diskursen diskuteras inordning, undvikande, uppgivenhet, motstånd och maktlöshet. Uppgivenhet och maktlöshet förekommer hos de elever som tydligast misslyckats i skolan. I den auktoritära diskursen talas ofta om respekt och föräldrarna och ungdomarna ser problem i skolan som orsakade av lärares förhållningssätt. De såg lösningar som bygger på ett mer auktoritärt förhållningssätt i skolan. En auktoritär diskurs som den som beskrivs i empirin underlättar enligt min mening för konstruktion av individuell oansvarighet alltså en effekt tvärtemot det syfte som den ”vänliga maktutövningen” i den svenska skolan har. Flickorna är kraftfullt begrän¬sade i sin frihet vilket inte pojkarna från samma familjer är. Om det libe¬rala styrsystemet inte uppfattas som tillräckligt repressivt av inter¬vju¬personernas föräldrar kan ungdomarna uppfatta att de har anledning att vara stökiga och det kan också bli en anledning att öka förtrycket av flickor.”Den vänliga styrningen” måste förklaras för föräldrarna och ungdomarna borde få möjlighet att samtala om skillnader mellan kulturerna .

Sjuksköterskans uppföljning av läkemedel i kommunens äldreomsorg : en empirisk studie med kvantitativ ansats

Bakgrund: Det är en vanlig arbetsuppgift för sjuksköterskan att följa upp effekt och eventuella biverkningar av läkemedelsbehandling för återkoppling till ordinerande läkare. I och med att sjuksköterskan i den kommunala äldrevården har en konsultativ roll, är informationen mellan henne och vårdpersonalen, som är nära patienten dygnet om, mycket viktig. Denna del av läkemedelskedjan är av central betydelse för att minska onödigt lidande för den äldre patienten i form av läkemedelsrelaterade problem. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskan i kommunens äldreomsorg följer upp läkemedelsordinationer avseende effekt och biverkningar, särskilt i de fall när patienten själv inte har förmåga att uttrycka sitt mående i ord. Metod: En empirisk studie med kvantitativ ansats. En enkät utformades med frågor om vanligt förekommande arbetssituationer kring uppföljning av läkemedelsordination. Enkäten besvarades av trettiosju sjuksköterskor anställda i den kommunala äldrevården och i särskilda omsorgen, i två kommuner i Sverige. Resultat: Skriftlig rutin, hur uppföljning av läkemedelsordination ska utföras, saknades. Sjuksköterskan erhöll inte alltid direktiv från ordinerande läkare att/när/hur uppföljning skulle ske. Det var vanligt förekommande att en sjuksköterska lämnade ut läkemedel, och att en annan följde upp utfall av läkemedelsbehandlingen. Faktorer som kunde påverka resultatet av läkemedelsuppföljning var: hög arbetsbelastning på äldreboendet, frånvaro av ordinarie personal och vem av vårdpersonalen som rapporterade observationer under en uppföljningsperiod. Slutsats: För att stärka länkarna i läkemedelskedjan finns ett trängande behov av en övergripande instruktion hur sjuksköterskan ska följa upp läkemedelsbehandling

Metoder som stöd vid livsstilsförändringar hos patienter med typ-2 diabetes

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för metoder som kan stödja patienter med typ-2 diabetes till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie, som innehåller 16 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2000-2010. Databasen som användes var Cinahl och sökmotorn Elin@Dalarna. Sökorden som använts var: diabetes type 2, type 2 diabetes, lifestyle changes, patient education, empowerment, health behaviour och self-management. Resultat: I resultaten kom uppsatsförfattarna fram till olika kategorier som visar olika åtgärder till livsstilsförändringar. Studierna baserades på olika åtgärder såsom; datorintervention, utbildningar, telefonsamtal, motiverande samtal, transteoretiska modellen och sjuksköterskespecialister. Empowerment var enligt uppsatsförfattarna det övergripande temat som de flesta studier baserade åtgärderna på.

Betydelsen av Humor som kommunikationsmedel i omvårdnad : Litteraturstudie

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa betydelsen av humor som kommunikationsmedel mellan patient och sjuksköterska i omvårdnad, samt inom personalgrupp. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, där relevanta artiklar söktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Även sökmotorn Elin@Dalarna samt tidskriften Vård i Norden användes. Femton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och analyserades. Resultat: Resultatet av analysen visade två övergripande teman som handlade om humor som en copingstrategi och humor som relationsskapande. Analysen visade även att humor som kommunikationsmedel är viktigt i relationen mellan patient och sjuksköterska, där humor bygger en grund till en djupare relation. Humor hjälper patienten att hantera sjukdomstillstånd och är ett steg till tillfrisknande. Patienten kan lättare uttrycka och hantera känslor. Patienten upplever med hjälp av humor en ökad livstillfredsställelse och en effektivare stresshantering. Sjuksköterskan kan lättare hantera känslor och ta en paus från jobbiga situationer med hjälp av humor. Humor ger energi och stärker personalgruppen. Personalgruppen känner en samhörighet och kan lättare hantera situationer tillsammans genom att använda humor.

Högläsning i förskola och skola : stämmer barnens upplevelser av högläsningen överens med pedagogens syfte?

Denna uppsats behandlar högläsning i förskolan och skolans tidigare år. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och två pedagoger i förskolan samt fem elever och två lärare i skolans år 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tänker omkring högläsningen och om deras upplevelser överensstämmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön är betydelsefull då den både kan skapa förutsättningar eller utgöra hinder för barns lärande och utveckling. Vid högläsning och boksamtal utvecklar barnet sitt språk och sitt intresse för läs- och skrivinlärning.Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen i de båda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stämmer överens med pedagogens och lärarens syften. Då vi funnit att barnen tycker om högläsning och tror att pedagogen vill att de ska lära sig något, stämmer detta överens med pedagogens och lärarens syfte om att högläsningen ska vara språkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jämförelsen mellan förskolan och skolans år 2 upptäckte vi både likheter och skillnader. En likhet är att det mångkulturella perspektivet saknas i litteraturen, dessutom fann vi att barnen i förskolan har möjlighet att påverka vilken litteratur som ska läsas vid de spontana lässtunderna medan eleverna i skolan inte kan påverka valet av litteratur.Slutsatsen i denna studie är att pedagogerna och lärarna har olika syften med högläsningen och vi menar att det är av stor betydelse att dessa alltid förklaras för barnen. När barnen och eleverna förstår avsikten med högläsningen, oavsett om den är en stunds vila och avkoppling eller om den beskrivs som en lärandesituation, kan det skapas goda förutsättningar för lärande och utveckling.

Ljudet av Galenskap : En analys av musikens narrativa funktion i film

Syftet med detta examensarbete har varit att få en större kunskap om den musikaliska gestaltningen av karaktärer i film, samt att få en utökad kunskap om filmmusik generellt. Uppsatsen inleds med en kort skildring av filmmusikens historia samt en redogörelse för den tidigare forskning som berör ämnet. Därefter har en funktionell analysmetod, baserad i en kategorisering av filmmusikens olika berättarfunktioner, presenterats. Analysen är grundad i två frågeställningar och dess syfte har varit att ta reda på musikens narrativa funktion i film och de eventuella mönster som kunnat urskiljas i det musikaliska berättandet. Fyra olika scener ur fyra filmer har analyserats, alla med den gemensamma nämnaren att de gestaltar ett eller flera mord.Vidare har analysen sammanfattats. De musikala mönster som har lyfts fram för vidare diskussion är: Den ljudande intensiteten, Återkommande musikala element och Den musikala dynamikens utlösningspunkter.I diskussionen fastslås att de mönster som kunnat urskiljas härrör till den övergripande förståelsen av musikens funktion i film. Samt att grunden i det ljudliga berättandet ligger i dess förhållande till bildspråket och den aktuella filmens handling.

Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader : Brister och möjligheter

För att kunna bygga en ny väg måste den först planeras och projekteras. Vägplanering innebär att man undersöker förutsättningarna för att bygga vägen t.ex. konsekvenser för miljö, samhälle, trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet samt tekniska och ekonomiska förutsättningar. Vägprojektering innebär att man bestämmer vägens utformning på detaljnivå t.ex. vägsträckning, bredd, profil, vägutrustning, etc. Planering och projektering av vägar är en komplicerad process med tanke på alla komponenter som en väg består av samt alla aspekter som man måste ta hänsyn till under vägens livstid. Planerings- och projekteringsprocessen utgör en avvägning av många aspekter för att hitta den optimala lösningen. Drift- och underhållsåtgärder på vägnätet föranleds ofta av att problem uppstått på ett fåtal ställen. Kostnaden för att åtgärda dessa ställen kan uppgå till stora belopp under vägens livslängd. Med en lämpligare utformning av vägen hade dessa problem i en del fall sannolikt kunnat undvikas. Bland de aktörer, som är inblandade i planerings- och projekteringsprocessen, finns det olika åsikter om orsaken till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållaspekten under planerings- och projekteringsskedet. Vissa aktörer tycker att det är projektörens kunskapsbrister som leder till att vägen får olämplig utformning avseende drift och underhåll. Andra tycker att det är en kombination av olika brister hos väghållaren. Dessa brister kan då finnas i såväl planerings- och projekteringsprocessen som i drift- och underhållsprocessen. Denna rapport presenterar resultatet för en förstudie som har utförts inom doktorandprojektet ”Vägprojektering för minskade drift- och underhållskostnader”. Syftet med förstudien var att identifiera brister och problem på övergripande nivå som leder till att man inte tar tillräcklig hänsyn till drift- och underhållsaspekten vid planerings- och projekteringsprocessen. Ett annat syfte med förstudien var att föreslå förändringsbehov inom planerings- och projekteringsprocessen genom att analysera de identifierade problemen, analysera verksamheten vid planering och projektering, analysera verksamhetens mål, formulera nya mål för verksamheten och fastställa de nödvändiga förändringsbehoven.

Glädje i vårdandets värld

Föreliggande vårdvetenskapliga studie har som syfte att avtäcka och synliggöra glädjesom idé i vårdandets värld. Glädje sammanbinds med vårdandet genom kärleken somden tongivande kraften hos glädje. Vårdandets sak har genom historien alltid varit attlindra lidande och att tjäna liv och hälsa i en anda av kärlek och barmhärtighet. Dennastudie om glädje i vårdandet har en övergripande idéhistorisk inriktning och resultatetsammanställs i form av ett idémönster. Tolkningen sker genom en hermeneutisk ansatsmed fokus på förståelse av själva vårdandet. För att djupare förstå glädje, dessursprungsidé, väsen och uttrycksformer granskas begreppet ’glädje’ och de näraliggandebegreppen ’glad’ och ’ljus’ i etymologiska ordböcker samt i svenska, engelska ochlatinska ordböcker. Som stöd för tolkningen används klassiska texter innehållandefilosofers tankar om glädje. Glädje som idé glimtar fram i form av ett sjufaldigtmönster. Detta mönster innehåller särdrag hos glädje och det hjärtas natur somrespektive särdrag förverkligas i. I andlig mening utgör hjärtat livets medelpunkt ochkänslornas hemvist. Mönstret bildar bakgrund och blir vägledande vid den hermeneutiska läsningen omglädje, så som den framträder i berättelser om vårdande under åren 1900–1933. Dehistoriska källorna utgörs av facktidskriften Svensk sjukskötersketidning, böcker medberättelser om vårdande, arkivmaterial samt läroböcker om vårdarbete. Resultatetmynnar ut i ett idémönster, där idéer om det som gör glädje verksamt som vårdandeframträder. Dessa är det sanna hjärtats rena glädje – kärlek, glädje är ett kärleksbevis.Det brinnande hjärtats djupa glädje – livsglädje, glädje inspirerar och genererar kraft.Det bärande hjärtats glansfulla glädje – generositet, glädje är en gåva till den andra medlöfte om hjälp. Det inbjudande hjärtats glittrande glädje – gemenskap, glädje inbjudertill gemenskap. Det upprymda hjärtats uppsluppna glädje – integration, glädje gör attmänniskan kan glömma sitt lidande och närma sig den hon önskar vara. Detstämningsfulla hjärtats högtidliga glädje – bevärdigande, glädje skapar en anda ochatmosfär där människan upplever sig hedrad. Det fridfulla hjärtats stora glädje –räddning, en glädje visar sig när människan har erhållit det som kan begäras av gott ochundsluppet ont och är förnöjd med sin levnads lott. Förhoppningen är att dennagrundforskning ska öppna för ett nytt seende som kan leda till att glädjeuppmärksammas i vårdandets värld och artikuleras där.

Hur fyra lärare arbetar med textsamtal i årskurs 4-6 : En studie om hur fyra lärare arbetar med textsamtal i syfte att bearbeta en text, samt vilka förmågor som kan utvecklas hos eleverna.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra lärare i grundskolan årskurs 4-6 arbetar med textsamtal i svenskundervisningen. Syftet var också att lyfta fram de förmågor som elever kan utveckla vid textsamtal samt pedagogens betydelse för textsamtalets genomförande. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats. Dessa är: 1. Hur arbetar fyra lärare med textsamtal i svenskundervisningen i årskurs 4-6? 2. Vilken kunskap bör pedagogen ha för att kunna genomföra samtal om texter enligt de deltagande lärarna? 3. Hur vanligt förekommande är samtal om texter i grundskolan årskurs 4-6 rent generellt enligt de deltagande lärarna? 4. Vilka förmågor anser de intervjuade lärarna att elever kan utveckla vid samtal om texter? Metod: Den metod som har använts för att genomföra denna empiriska studie är observation och intervju. Urvalet som gjordes var att begränsa observationerna till fyra lektionstillfällen med fyra olika lärare. Den intervjuform som kändes mest lämplig att använda för detta ändamål var en halvstrukturerad ansats med ett kvalitativt utgångsläge. Resultat och analys: Resultatet visar att de fyra deltagande lärarna har en medvetenhet kring vad ett textsamtal innebär. Denna kunskap är en följd av att lärarna helt eller delvis använder sig av ett färdigt arbetsmaterial i undervisningen. I materialet ingår strukturerade textsamtal. Den slutsats som kan göras efter att ha genomfört både observationer och intervjuer, är att endast en lärare säger sig arbeta medvetet, regelbundet och strukturerat med textsamtal i undervisningen. Det var dock inget som observerades under lektionen jag deltog i. En av lärarna säger också att hon arbetar medvetet och strukturerat med aktiviteten men menar att det är svårt att få tiden att räcka till. De övriga två arbetar inte med textsamtal i undervisningen men den ena läraren uppger att hon använder sig av öppna frågor rent generellt i undervisningen. Ett tryggt klassrumsklimat, goda ämneskunskaper, kunskap i att ställa rätt frågor samt att vara förberedd är förmågor som benämns som betydelsefulla för att textsamtal ska kunna äga rum. Ingen av lärarna uppger att de tror att textsamtal är vanligt förekommande i skolan. Samtliga intervjuade lärare uppger ett antal förmågor som de menar att eleverna kan utveckla vid samtal om texter. Dessa är förmågan att kommunicera, förmågan att lyssna på andra, förmågan att uttrycka egna åsikter samt att kunna reflektera, analysera och bygga vidare på resonemang.