499 resultados para nordiska språk (namnforskning)
Resumo:
I det svenska samhllet finns det mnga dva och hrande barn som r integrerade i frskolor. Det handlar om hur dva kan bli delaktiga fullt ut i integration med hrande barn. Dva r beroende av sitt språk, teckenspråk fr att gra sig frstdda. I denna uppsats studeras hur frskolepedagoger och frldrar frhller sig till dva och hrande pojkars och flickors kommunikation, samspel och inkludering i frskolans verksamhet sett ur ett intersektionellt perspektiv. Begreppet intersektionellt handlar det om att visa hur makt och ojmlikhet kan uppst och samverka nr det gller mnniskors synsstt om knstillhrighet, klasstillhrighet med flera genom att tnka vi och dem i sociala koder. Jag vill visa att de omrden som jag mnar frdjupa mig i om kommunikation, samspel, teckenspråk, svenska, dva, hrande, pojkar och flickor som ur olika aspekter kan omfatta flera samverkande perspektiv och f en ny frdjupad frstelse ven ny kunskap. Med hjlp ur ett intersektionalitet perspektiv kan man i analys visa hur maktfrhllande i omrden ser ut. Uppsatsen r byggd p kvalitativa intervjuer av fyra pedagogers och tre frldrars tankar kring kommunikation och samspel mellan hrande och dva flickor och pojkar. Resultat visar att attityder bidrar till att befsta traditionella knsmnster och normer, att kommunikationen med hrande och dva barn p ett optimalt stt inte r tillrckligt i vissa situationer och att barn har stora mjligheter till inflytande i frskolans verksamhet, samtidigt som det finns vissa ramar att flja t.ex. lroplan fr frskolan (Lpf 98). Tidigare forskning visar att det r angelget att diskutera och lsa problem om hur dva och hrande barn som r integrerade i frskolans verksamhet skall grupperas gruppsvis t.ex. att dva barn isoleras och fr kommunikation, samspel och inkludering via teckenspråk p ett optimalt stt men hur kan man f dva barn att bli inkluderad bland hrande barn med samma frutsttningar?
Resumo:
Bakgrund: Mnga patienter uttrycker ett behov av att fylla den minneslucka som finns sedan intensivvrdstiden bde vad gller tid och innehll. Detta var anledningen till att vrdpersonal p intensivvrdsavdelningar brjade anvnda dagbok till kritiskt sjuka patienter. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att ta del av sin dagbok frn vrdtiden p intensivvrdsavdelning. Metod: Litteraturversikt. Artikelskning utfrdes i databaserna CINAHL och PubMed. I resultatet ingick tio vetenskapligt granskade artiklar, sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Patienterna upplevde det som vrdefullt att lsa dagboken och att titta p fotografierna eftersom det gav dem en uppfattning om vad som hade hnt och hur sjuka de hade varit. Genom dagboken fick patienterna en strre sjukdomsinsikt och en mer realistisk mlsttning fr tillfrisknandet. Det var krvande och det vcktes starka knslor och reaktioner hos patienterna nr de lste i dagboken. Dagboken fungerade som ett std fr lng tid framver. Patienterna uppskattade detaljerad och kontinuerligt skriven information och att dagboken var skriven med en personlig och mnsklig ton samt med ett språk som var ltt att frst. Fotografier upplevdes av de flesta patienterna som positivt och blev ett bevis p vad de gtt igenom. Det uppfljande terbesket p IVA mottagning beskrevs av patienterna som betydelsefullt fr att ka frstelsen av innehllet i dagboken och av vad som hnt under vrdtiden p IVA. Slutsats/Konklusion: Tidigare kritiskt sjuka patienter upplever, genom att ta del av dagbok frn vrdtiden p intensivvrdsavdelning, strre frstelse och bearbetning av sin sjukdomsperiod, vilket skulle kunna medfra frbttrad hlsa och kad livskvalitet.
Resumo:
Studien tar upp ett problemomrde som rr utlandsadopterades språkutveckling. Problemen handlar om begreppsuppfattningen dr vissa barn tenderar att ha svrigheter att hantera begrepp som r abstrakta som rums- och tidsuppfattning. Detta leder till att matematikinlrningen hmmas, flera barn visar svrigheter med inlrningen av ytterligare ett språk i skolan. Anledningen till detta r att de adopterade barnen har brister i skolspråket som av Jim Cummins kallas fr CALP (= Cognitive Academic Language Proficiency) s.k. kunskapsrelaterade språkbehrskning eller skolrelaterade språkfrdigheter (i texten kallat skolspråk eller CALP).Syftet med min uppsats har varit att titta p hur språkutvecklingen kan se ut fr de barn som adopteras efter att de fyllt tre r. Att beskriva vad den forskning som finns p omrdet sger om språkutvecklingen och eventuella språksvrigheter som barnen kan f. Valet av ldern avspeglar sig i att jag ville belysa den grupp av barn som r p godvg att bilda sig ett språk p ett modersml nr den processen ska avbrytas och ett nytt modersml ska lras in.Alla barn som adopteras r inte lika, detta sger sig sjlv. Det finns dock minst tv saker som frenar dem och det r att de under sina frsta r har upplevt minst en separation och att de fr en avbruten språkutveckling oavsett ankomstlder. I de intervjuer som genomfrts har jag tagit del av adopterades egen uppfattning om sin språkutveckling och en mamma till tv adoptivbarn har berttat ur sitt perspektiv hur hon ser p sina barns språkutveckling. Tidigare studier bekrftar de svrigheter som mina informanter vittnar om.Jag menar att pedagoger mste bli medvetna om att barn som r adopterade har haft en avbruten språkutveckling och att de drfr kan sakna viktiga bitar av språket. Genom att lsa vad tidigare studier sger samt att se vad mina informanter berttar vet vi att det nya modersmlet tar form snabbt, att barnen lr sig vardagsspråket snabbt och att de har ett felfritt uttal gr att de ofta frsvinner i mngden i skolan. Att deras problem inte uppmrksammas frrn senare. Det gr inte att ta igen sitt modersml nr man uppntt en lder av 13-14 r. Drfr mste frskolan och skolan f en frstelse fr hur det kan se ut och jobba intensivt med språkfrstelsen tidigt.
Resumo:
Sammanfattning: Bakgrund: fr mnga pappor kan det vara en av livets strsta och bsta stund att nrvara vid nr deras barn fds. Det finns studier som beskriver pappors upplevelse av sjukhusfrlossning, dremot finns det f studier som beskriver pappors upplevelse av planerad hemfrlossning. Syftet med den hr studien r att beskriva pappans upplevelser och erfarenheter av planerad hemfrlossning. Metod: i denna studie medverkar 105 pappor frn de nordiska lnderna som har deltagit i planerad hemfrlossning mellan 2009-2011. Materialet frn en ppen enktfrga analyserades med hjlp av deduktiv ansats. Den ppna frgan ld beskriv grna frlossningen med egna ord. Resultat: papporna upplevde den planerade hemfrlossningen som lugn och sker, mycket tack vare den professionella barnmorskan och den vlbekanta miljn. Att f vara hemma med sin partner och om s nskades, sin familj var hgt skattat. Fdelseprocessen hemma beskrevs av papporna som att vi gjorde det tillsammans och det var vr egen frlossning. Papporna uttryckte delaktighet i frlossningsfldet. De knde ocks att de fick ett barn och var en del av en vacker frlossning full av krlek. Konklusion: att vlkomna ett barn hemma i en lugn milj dr paret knner sig trygga och ostrda, kan underltta en positiv och meningsfull frlossningsupplevelse.
Hglsning i frskola och skola : stmmer barnens upplevelser av hglsningen verens med pedagogens syfte?
Resumo:
Denna uppsats behandlar hglsning i frskolan och skolans tidigare r. Kvalitativa intervjuer har genomfrts med fem barn och tv pedagoger i frskolan samt fem elever och tv lrare i skolans r 2. Avsikten var att underska hur barnen upplever och tnker omkring hglsningen och om deras upplevelser verensstmmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljn r betydelsefull d den bde kan skapa frutsttningar eller utgra hinder fr barns lrande och utveckling. Vid hglsning och boksamtal utvecklar barnet sitt språk och sitt intresse fr ls- och skrivinlrning.Resultatet visar att hglsning frekommer dagligen i de bda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stmmer verens med pedagogens och lrarens syften. D vi funnit att barnen tycker om hglsning och tror att pedagogen vill att de ska lra sig ngot, stmmer detta verens med pedagogens och lrarens syfte om att hglsningen ska vara språkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jmfrelsen mellan frskolan och skolans r 2 upptckte vi bde likheter och skillnader. En likhet r att det mngkulturella perspektivet saknas i litteraturen, dessutom fann vi att barnen i frskolan har mjlighet att pverka vilken litteratur som ska lsas vid de spontana lsstunderna medan eleverna i skolan inte kan pverka valet av litteratur.Slutsatsen i denna studie r att pedagogerna och lrarna har olika syften med hglsningen och vi menar att det r av stor betydelse att dessa alltid frklaras fr barnen. Nr barnen och eleverna frstr avsikten med hglsningen, oavsett om den r en stunds vila och avkoppling eller om den beskrivs som en lrandesituation, kan det skapas goda frutsttningar fr lrande och utveckling.
Resumo:
Development of an infrastructure for Brundtland Renewable Energy Network - BREN är ettEuropean Commission Alterner Project med Contract no XVII/4. 1030/Z96-032.Projektet har sitt ursprung i UN rapporten “Our Common Future” 1989. Grundläggande för att nå de mål som rapporten föreslog var att förändra och minska användningen av energi. I Danmark tog man fram en handlingsplan för hur energiförbrukningen skulle kunna minskas “Energi 2000 - Handlingsplan för en bäredygtig udvikling”. De danska och schleswigholstenske energiministrarna överenskom att starta vars ett energisparprojekt i en mindre stad. Projektet kallades “Brundtlandby” och de två första var Toftlund i Sönderjylland och Bredstedt i Nordfriesland. Efter en kort tid anslöt sig ytterligare två tyska städer, Rheinsberg och Viernheim, samt Rajec i Slovakien. Mellan städerna formades ett nätverk för att utbyta information. Nätverket, Brundtland City Project, var inspirerande för de ingående städerna i det fortsatta arbetet med energisparåtgärder. Brundtland City Project presenterades på en internationell konferens “Cities and Energy” i Trondheim, Norge, december 1995. Projektet väckte intresse och det föreslogs att nätverket, som ett pilotprojekt, skulle utvecklas i norra Europa för att senare utökas med andra europeiska länder. En ledningsgrupp tillsattes medrepresentanter från de nordiska länderna.En ansökan sändes till European Commission, Alterner Program, och denna beviljades i juli 1996. Projektet indelades i (9 Activities. Aktivitet 1, var att sammanfatta erfarenheterna av Brundtland City Project i Toftlund, Danmark och Brundtland Cities Nätverket i Sovakien, Tyskland och Danmark. Den nordiska delen startar med Aktivitet 2, vilket var att engagera kommuner/städer i Finland, Norge och Sverige. Som samordnade för den svenska delen utsågs Solar Energy Research Center SERC vid Högskolan Dalarna. Projektet presenterades vid ett seminarium den 30 september för representanter för Borlänge och Falu kommuner. Den 10 december 1996 accepterade de två kommunerna inbjudan att ingå i det nordiska nätverket. Uppgiftslämnare i Borlänge kommun har varit Pelle Helje, Borlänge Energi och i Falu kommun Anders Goop, stadsbyggnadskontoret samt för underlag till Newsletter Jan Kaans, fastighetskontoret.Rapportering till Brundtland Center Danmark av arbetet i Borlänge och Falu kommuner har skett vid tre tillfällen, Aktiviteterna 2-5, 1997-12-16, Aktivitererna 6-7 inkluderande delar av aktiviterna 8-9, 1998-05-03 samt underlag till Newsletter, 1998-07-01. De nordiska rapporterna har sammanställts vid Brundtland Center Danmark för rapportering till European Commission. Gemensamt språk har varit engelska. Efter rapportering av aktiviterna 2 - 5 inbjöds till ett projektmöte och en studiedag vid Brundtland Center den 23 och 24 mars 1998. Det var första tillfället deltagarna i projektet strålade samman och nätverket tog därmed en mera konkret form. Man beslutade också att nästa projektmöte skulle hållas i Borlänge i augusti 1998 med Borlänge Energi och Solar Energy Research Center SERC som organisatörer. Beroende på att Brundtland Centre Danmark upplösts av ekonomiska skäl blev projektmötet i Borlänge inställt.Sammanställning av Final Report, October 1998, har utförts av Esbensen Consultants.Framtida utveckling av nätverketArbetet med Brundtland City Network avses fortsätta som ett “EU Thermie B-project” och nätverket kommer att utökas med fyra nya Brundtlandstäder från Österrike, Tyskland Italien och Storbritanien. Dessutom kommer samhället Putja i Estland att ingå i nätverket men detta financieras av EU-Phare programme.
Resumo:
In this thesis, the main male characters in three of the plays written by Federico García Lorca are analysed with the aim of seeingthe role they play in the frustration of desire. After two chapters dedicated to a review of published critical studies on Lorca and tocertain theoretical considerations, Chapter Three examines desire drawing on Ubersfeld's actancial model and observes that thesemale characters can be divided into two groups: those who are desired and those who are undesired.In Chapter Four this classification is linked to an analysis of absence, prohibition and lack. Absence is here defined not asrelated to their non-appearance on stage but rather to their non-presence in the lives of the desiring female protagonists. It isobserved that a number of male characters are absent in the plays mainly due to death or a journey. As far as prohibition isconcerned, in two of the works, there is a moral code associated with concepts such as "honour" and "decency", which blocks thefemale characters' access to the males they desire. Chapter Four also shows how several characters can be considered as lacking inthe sense that they do not possess the ideal male qualities contained in the plays. This chapter reaches the conclusion that desiredmale characters are either absent or forbidden in the world of the desiring female, whereas undesired male characters are lacking inthe sense that they fail to live up to the ideal highlighted in the plays.Chapter Five analyses the female characters' perception of the male figures, making use of René Girard's notion of"transfiguration", which alludes to a process of idealisation of the object of desire. Our analysis reveals a connection betweendesire, denied access to the object of desire and transfiguration in the main subjects of desire. The phenomenon of "transfiguration"has several functions in the play: firstly, the creation of hyperbolical male characters; secondly, that of transmitting the intensity ofthe desire experienced and, finally, the highlighting of the lack of certain qualities in several male characters.We thus observe that, in these three plays written by García Lorca, Girard's pessimistic view of desire is confirmed, since desireneeds a series of obstacles, such as absence or prohibition, to survive. However, this is not the only explanation for the frustrationof desire: other factors, like the actions of certain male characters or destiny, also play a decisive role.
Resumo:
The reestablishment of democracy in Chile has seen an intense debate about the events of the recent past, especially on the issue of human rights. From the very beginning, the Concertacion Government has been determined to discover the truth of the repression carried out by the national security forces with a series of commissions that have gathered the testimonies of victims and their relatives. These efforts have been resisted by conservative sectors linked to the dictatorship and the Armed Forces. There has been intense conflict in the media during the past 20 years about events that occurred during the rule of Salvador Allende and the Military Regime. In this regard, a great diversity of information has been produced which, together with the debate evoked, has enabled historians not only to rigorously and thoroughly reconstruct the operation of the state terror but also to explain how a significant sector of Chiles civil society allowed that situation. This article presents, on one hand, different methodological tools in order to study the recent past and, on the other hand, the social discussion on how to do it.
Resumo:
En la actualidad, las escuelas suecas donde se ensea el espaol como lengua extranjera tienen la dificultad de que lo que los alumnos aprenden en clase es olvidado con mucha facilidad en corto tiempo. Para que el aprendizaje de los alumnos sea ms efectivo, es necesario que estos aprendan esta nueva lengua con la ayuda de ejercicios que estimulen sus sentidos, de tal modo que la enseanza favorezca a todos los tipos de aprendientes, segn la teora de los estilos de aprendizaje de Dunn & Dunn. El objetivo de este trabajo ha sido el de investigar la presencia de dicha teora en el libro Vale 6!, si los ejercicios presentes en este libro favorecen a algunos aprendientes ms que a otros y qu aprendientes se benefician ms con ellos. Para ello se realiz un estudio cuantitativo del contenido del libro. El resultado de este trabajo muestra que solamente ciertos aprendientes (visuales y auditivos) se benefician ms con los ejercicios propuestos en Vale6!, lo cual resulta en la necesidad de completar este material con ejercicios adicionales, enfocados en los estilos de aprendizaje rezagados (el kinsico y el tctil), para de este modo poder cumplir con los objetivos planteados por Skolverket.
Resumo:
Johansson, Fredrik (2012). Filmljudets funktioner i dramafilm En audio-visuell analys av filmen The Kings Speech. Examensuppsats inom Ljudproduktion, Hgskolan Dalarna, Akademin fr språk och medier, Falun. I denna uppsats undersktes filmljudet i dramafilmen The Kings Speech. Detta fr att ta reda p vilka funktioner filmljudet fyller i de valda sekvenserna ur nmnda film, samt hur ljudet r placerat i filmens flerkanalsmix. Filmen granskades med hjlp av en audio-visuell analys. Denna metod gr ut p att ljudet och bilden undersks separat, fr att sedan ter kombineras och analyseras som helhet. Den audio-visuella analysmetod som anvnts kommer frn ljudteoretikern Michel Chion, och kallas Masking. Resultatet av den audio-visuella analysen pekade mot att ljudets huvudsakliga funktioner var att skapa en realistisk skildring av karaktrer och omgivningar, skapa en knsla av nrvaro, samt att skapa och bibehlla olika perspektiv i den narrativa vrlden. Den stora majoriteten av ljud visade sig vara placerade i centerkanalen, medan frmst ickediegetisk musik och ambiensljud var placerade i front- och surroundkanalerna. Detta kanalanvndande tycktes gynna de funna funktionerna, frmst genom att bidra till knslan av nrvaro och realism, genom att omsluta filmpubliken med ambienta ljud.
Resumo:
This thesis analyzes the current state of the language immersion program in Catalonia after its implementation 30 years ago, and after the immigration wave of the last decade. The language immersion is a method of teaching a second language using a language of instruction different than the students mother tongue. The Catalan authorities use this as a method for preserving Catalan in the society.The aim of this study is to examine the use of Catalan at school and outside of school by students who have followed the language immersion program. Language attitudes play an important role for the maintenance of a minority language, as Catalan. Therefore, in this study, the informants attitudes towards Catalan have also been measured. The method applied is a quantitative method where the informants have answered a written questionnaire. The results show a high level of knowledge of Catalan and its frequent use in the classroom. In contrast, outside of school the Castilian language is more often used. The informants seem to have a positive attitude towards Catalan.The conclusion is that the language immersion works satisfactory in a school context but often fails outside of school.
Resumo:
La novela realista De amor y de sombra, por la autora Isabel Allende, describe como dos jvenes luchan contra la injusticia legalizada en un lugar ficticio que alude a Chile bajo la dictadura de Augusto Pinochet. Un tema subyacente pero crucial en la obra es el olvido individual, colectivo e impuesto. Por consiguiente demostraremos en este anlisis cmo se presenta el olvido en la novela De amor y de sombra. La hiptesis que dirige nuestro estudio es que el olvido tiene un propsito mayor destacar la importancia de recordar el pasado. Haciendo un anlisis hermenutico, nos apoyaremos en tres teoras sobre el olvido y el olvido social, resaltando ejemplos de personajes y acontecimientos de la novela. Por ende, en la conclusin se afirma la hiptesis y que la obra de Isabel Allende hace un llamamiento a recordar el pasado.
Resumo:
I denna underskning r syftet att ta reda p hur ipad implementeras i frskolan. Med utgngspunkt i detta har jag lagt fokus p de verksamma pedagogernas uppfattning och vad ipad kan betyda gllande barns utveckling i frskolans verksamhet. Hur pedagogerna ser p ipaden som ett eventuellt utvecklande hjlpmedel r ocks grundlggande fr denna studie. Studiens teoretiska utgngspunkt r ett sociokulturellt perspektiv p lrande. Denna underskning grundar sig i frsta hand i en kvantitativ metod i form av enkter, dr 27 pedagoger p 6 olika frskolor har delat med sig utav sina tankar gllande ipad. Enkten r konstruerad med bde fasta och ppna svarsalternativ, vilket erbjudit empiriska data fr tolkningsbar frdjupad information. Resultatet visade p att implementering av ipad i frskolan upplevs som positivt av pedagogerna. Deras utsagor handlade om att ipaden ofta betraktas som ett stimulerande verktyg som kunnat bidra till att pverka utvecklat lrande i exempelvis matematik, språk och naturorienterade mnen. Enktsvaren visade att verksamhet med ipad till vervgande del vckte barnens lust och intresse. Men det rdde delade meningar om ipadens frdelar och nackdelar. Bland annat ansg pedagogerna att den inte fick ta verhanden frn de vriga aktiviteterna i verksamheten, och det betonades att pedagogerna borde vara med och styra upp arbetet. Det frekom hos en del pedagoger ven tankar kring faktorer som eventuella effekter av trdlst ntverk och strlning vilket barnen kan utsttas fr. Enktstudien visade vidare p brister i kompetensutveckling i samband med infrandet av ipaden. De pedagoger som ville ha mer kompetens nskande mer grundlggande insikter om hur ipaden kunde anvndas i verksamheten fr att utveckla barns lrande. Huvudsaklig slutsats frn studien r att vid implementering av nya verktyg ssom ipad r kommuners satsning p kompetensutveckling en grundlggande faktor. Didaktiskt frdjupad kunskap behvs fr att implementering utifrn en sociokulturell syn ska kunna ga rum. Men studien visar ocks p en positiv instllning och vilja hos pedagogerna.
